Pollenallergi
Pollenallergi ger besvär som röda och kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften.
Den här texten riktar sig till både barn och vuxna.
Pollensäsongen pågår från tidig vår till höst och varierar beroende på var i landet du bor. Receptfria läkemedel kan ofta dämpa besvären, och ibland ta bort dem helt.
Du kan följa aktuella pollenprognoser på Pollenrapporten.se.
Symtom vid pollenallergi
Vid pollenallergi är det vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:
- Du har både vattnig snuva och nästäppa.
- Du nyser mycket.
- Du har klåda i näsan.
- Du får röda, kliande ögon som rinner.
- Du kan känna dig trött.
Pollenallergi kan dessutom påverka luftrören. Du kan få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om du anstränger dig.
Besvären börjar under pollensäsongen. På våren är björkpollen vanligast, och på sommaren är gräspollen vanligast. Det är vanligt med besvär under sensommaren om du är allergisk mot gråbopollen.
Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen. Ibland får du även tjock, gul snuva och någon gång hög feber. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som får pollenallergi behöver inte söka vård eftersom de oftast blir hjälpta av receptfria läkemedel.
Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:
- Receptfria läkemedel hjälper inte.
- Ett litet barn har pollenbesvären.
- Du har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta.
- Du har allergibesvär under hela året.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har svårt att andas.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
1177 direkt - en ny digital ingång till vården
Nu kan du kontakta vården digitalt via 1177 direkt när du behöver söka vård. Logga in med Bank-id och svara på frågor om dina symtom när som helst under dygnet. Vi hjälper dig via chatt eller video under tjänstens öppettider.
Vad kan jag göra själv?
Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden. Här är några saker du kan tänka på:
- Vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga.
- Häng inte ut kläder eller sängkläder på vädring eller tork utomhus.
- Vill du vara fysiskt aktiv utomhus, välj gärna en tid på morgonen när daggen fortfarande binder pollen.
- Undvik att vistas på en nyklippt gräsmatta.
- Ta inte in växter med pollen inomhus.
- Undvik kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen.
Här är flera tips:
- Följ pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften.
- Ha fönstren stängda under dagen.
- Pollenallergi förvärras av tobaksrök. Undvik därför att röka eller att vistas i rökiga miljöer.
Egenvård av receptfri allergimedicin
Du som har pollenallergi rekommenderas egenvård med receptfri allergimedicin under hela pollensäsongen, enligt nya riktlinjer i Region Örebro län. Det innebär att du behöver köpa din receptfria allergimedicin på apotek och att hälso- och sjukvården inte skriver recept. Undantag gäller för dig som har astma. Om effekten av de receptfria allergimedicinerna inte är tillfredställande eller om du har samtidig astma ska du höra av dig till din vårdcentral. Rekommendation gäller för alla oavsett ålder, även där särskild hantering av läkemedelskostnaden råder (barn under 18 år, asylsökande och tillståndslösa). Hos barn under 2 år är pollenallergi ovanligt, varför besvären kan behöva bedömas av läkare för rätt diagnos.
Undersökningar och utredningar
Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. Oftast behöver du inte göra ett allergitest för att veta vad som har orsakat besvären, men ibland kan en test behöva göras. Vilken typ av test som används beror på vad läkaren vill undersöka. Det kan vara ett blodprov eller en pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om man har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.
Behandling vid pollenallergi
Många kan uppleva att besvären påverkar vardagen om de inte får behandling. Barn med pollenallergi kan ha svårare att vara ute och orka leka med sina kompisar. Det kan också vara svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.
Målet med behandlingen är att du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. Det finns receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Du kan ofta klara behandlingen själv och bli helt symtomfri. Fråga på ett apotek om du känner dig osäker på vilket läkemedel som passar dig.
Läs mer om läkemedel vid pollenallergi och om allergen immunterapi.
Vad är pollenallergi?
Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne. Här kan du läsa mer om allergi och överkänslighet.
Pollenallergi är vanligt
Under vår och sommar får ungefär en fjärdedel av alla tonåringar och vuxna pollenbesvär. De allra flesta reagerar på björkpollen och gräspollen. Men även pollen från örten gråbo och andra växter kan ge allergi. Antalet personer med pollenallergi har ökat. Orsaken till ökningen är oklar.
Oftast börjar besvären i skolåldern eller i tidig vuxen ålder. Efter medelåldern kan pollenallergin lindras hos en del personer.
Pollensäsongen varierar
Pollensäsongen varierar beroende på var i landet du bor.
Björk, al och hassel
Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen lite senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.
Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot alpollen och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns vanligtvis redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.
Gråbo
På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en växt som är vanlig vid diken och vägkanter. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad. Många har besvär under hela pollensäsongen från mars till och med augusti, även om björkpollenallergi och gräspollenallergi är vanligast.
Barrträd
I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.
Pollenhalterna varierar
Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar.
Varför blir jag allergisk?
Pollenallergi liksom andra allergier är ofta ärftlig, men behöver inte vara det. Orsaken är inte klarlagd.
Pollenallergi kan orsaka astma
Ibland kan du få hosta eller andnöd under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin orsakar astmabesvär. Typiska symtom för astma är att du får ihållande hosta, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när du är ute och rör dig under pollensäsongen. Det är viktigt att du kontaktar en läkare om du får astma. Läkaren kan då hjälpa dig med lämplig medicinering.
Vanligt med matallergi
Två av tre personer som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier. Det innebär också att de är överkänsliga mot vissa ämnen i mat. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss mat som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot födoämnen.
Korsallergi mot björkpollen
Korsallergi mot björkpollen kan orsakas av nötter som till exempel hasselnötter och mandel. Även jordnötter, soja och äpplen kan ge besvär. Korsallergi mot björk kan även orsakas av stenfrukter som till exempel körsbär, päron, plommon, persika och aprikoser. Den som har korsallergi mot björk kan också få symtom av morötter och av att skala rå potatis.
Korsallergi mot gräspollen
Det är ovanligt att du får symtom av vissa ämnen i mat på grund av att du är korsallergisk mot gräspollen. Men det finns korsallergi mellan gräspollen och bland annat vete, ärtor, jordnötter och soja.
Korsallergi mot gråbopollen
Det förekommer också korsallergi mot gråbopollen. Då kan du reagera mot till exempel persilja, koriander, selleri och morötter. Även det är betydligt ovanligare än korsallergi av björkpollen.
Ovanligt med kraftiga reaktioner
Det är ovanligt att korsallergi ger allvarliga allergiska reaktioner. Det beror på att de korsreagerande ämnena snabbt bryts ned i magsäcken och tarmarna. Det är ovanligt, men stora mängder av korsreagerande ämnen i mat kan orsaka allvarliga reaktioner under en pollensäsong. Exempel är om du ätit något du är känslig för och samtidigt ansträngt dig fysiskt.
Undvik att äta sådant du får besvär av. Du kan oftast äta maten om den är tillagad eftersom allergiämnen som korsreagerar med björkpollen förstörs av värme. Det gäller inte nötter.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.