Meniskskada
Meniskerna sitter i knät. De skyddar knät och gör det stabilare. Du kan skada meniskerna om du till exempel vrider knät kraftigt. Ofta läker skadan av sig själv, men ibland behövs behandling.
Det är vanligt att skada meniskerna.
Symtom
Det här är symtom på att du har skadat meniskerna:
- Knät fastnar i ett läge som inte går att ändra.
- Knät gör ont när du sitter på huk eller vrider det.
- Knät svullnar.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som skadar meniskerna behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en meniskskada och besvären inte minskar under de närmaste dagarna. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Om det är bråttom
Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om du har skadat dig och får ett eller flera av följande symtom:
- Knät fastnar i ett läge.
- Du kan inte stödja på knät.
- Du har svårt att sträcka ut knät.
- Knät svullnar upp kraftigt inom ett par timmar efter skadan.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Behandling
Du kan behöva få behandling om besvären inte försvinner av sig själv inom ett par veckor.
Behandlingen består ofta av fysioterapi. En del kan behöva operera meniskerna för att bli bra, speciellt vid större olyckor eller om knät har låst sig.
Viktigt att träna rörligheten i knät
Efter en skada eller operation är det lätt att tappa både styrka och balans i knät. Du behöver därför träna för att få tillbaka styrkan och balansen.
Det är också viktigt att träna upp rörligheten i knät. Det gäller framför allt förmågan att sträcka ut knät. Du behöver också träna benmusklerna för att avlasta knät.
Inte skadligt att träna även om du har ont
Det är inte skadligt att träna måttligt, även om smärtorna tillfälligt ökar. Däremot ska du undvika hastiga rörelser och aktiviteter som kan vara tunga för knät, som till exempel löpning.
Det ska inte göra mer ont dag för dag. Värken ska helst minska till dagen efter träningen.
Prata med en läkare eller fysioterapeut om du skulle bli sämre i knät när du börjar träna.
Vanligt att skada meniskerna
Meniskerna består av brosk och sitter på var sin sida av knäskålen. Meniskerna gör knät stabilare när du går, springer och hoppar.
När knät vrids om kraftigt kan meniskerna skadas. Oftast är det menisken på insidan av knät som skadas. Det kan till exempel hända när du tränar eller idrottar. En del får samtidigt en korsbandsskada.
Blir skörare med åren
Brosket och meniskerna blir skörare med åldern. Efter fyrtioårsåldern ökar risken att skada meniskerna även i samband med mindre olyckor, som när du till exempel råkar trampa snett. Förändringarna i menisken liknar de vid artros i knäleden, och beror på att brosket har blivit skörare.
Du får olika behandling beroende på vilken typ av meniskskada du har fått.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.