Alla människor har det jobbigt ibland. Det är en del av livet. Men ibland kan något vara så svårt att man hamnar i en kris.

En kris är en reaktion på en svår situation som att ha förlorat någon eller något eller att ha varit med om en förändring i livet. Ditt vanliga sätt att hantera svårigheter räcker inte till och du hamnar i en kris. Den kan vara så allvarlig att du behöver stöd för att börja må bättre igen.

Olika händelser kan påverka 

Du kan hamna i kris av att något oväntat händer. Det kan till exempel vara en olycka, sjukdom, ett brott, att du förlorar jobbet eller att någon i din närhet oväntat lämnar dig. Här kan du läsa mer om sorg när någon har dött.

En kris kan också bero på stora personliga motgångar. Det kan vara saker som har påverkat dig under en lång tid och som du inte har kunnat påverka. Det kan till exempel vara ekonomiska problem, arbetslöshet, ensamhet, problem på jobbet eller i skolan, långvarig värk eller andra besvär med hälsan.

Förändringar som ställer krav

En kris kan även utlösas av andra händelser i livet, som att till exempel bli förälder, flytta eller byta jobb. Det kan vara förändringar som du har sett fram emot men det kan också vara sådant som du inte ville skulle hända. När tillvaron förändras kan det vara svårt att anpassa sig till de nya kraven.

Det är vanligt att få en kris efter en skilsmässa, när barnen flyttar hemifrån, när du blir äldre eller när du går i pension. Krisen kommer som en reaktion på att ha förlorat en roll eller funktion i livet och att ha svårt att ställa om sig till den nya situationen.

En kris kan göra att du upplever att du har tappat din identitet. Det kan kännas som att du har gått vilse, eller att du har förlorat makten över ditt liv.

Alla reagerar olika

Erfarenheter och upplevelser som du har haft tidigare i livet har betydelse för hur du upplever och hanterar svårigheter. Därför kan olika personer reagera olika starkt i en kris, även om händelsen eller situationen är likartad.

Det finns inget sätt som är rätt eller fel. En del söker kontakt och vill bearbeta det de har varit med om flera gånger, medan andra tystnar och undviker andra människor. Alla hanterar en kris på sitt eget sätt.

Det här är exempel på hur en kris kan påverka dig:

• Du kan oroa dig för framtiden, känna dig förtvivlad, ensam, rädd eller hjälplös.
• Du kan ha känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet.
• Du kan vara väldigt trött, nedstämd eller få ångest.
• Du kan ha svårt att koncentrera dig på dina vardagssysslor, på jobbet eller skolan.
• Dina känslor kan växla snabbt. Du kan vara glad en stund, och sedan plötsligt bli ledsen, uppgiven eller irriterad.
• Du kan ha svårt att sova, eller så kanske du sover mycket.
• Du kan äta mer eller mindre än du brukar.
• Du kan söka tröst i sådant som får dig att glömma det som känns jobbigt för en stund, som till exempel att dricka mer alkohol eller spela om pengar.

Andras reaktioner påverkar

Det finns många saker som kan påverka hur du reagerar i en kris. En sak är hur personer i din omgivning reagerar. Du kan få svårare att hantera krisen om andra inte förstår hur allvarligt du upplever att läget är. Du kan känna skuld eller skam inför dig själv och inför andra. Då kan det också bli svårare att bearbeta det du har varit med om. 

Ofta är det skönt när din omgivning bekräftar det du känner. Då blir det lättare att prata om det du upplever.

Det kan ibland kännas tvärtom, att din oro förstärks av att andra också är oroliga. Det kan hjälpa att berätta för andra att du känner så.

Ofta är det viktigt att kunna prata om det som har hänt. Det kan kännas svårt och jobbigt att berätta, men efteråt kan du känna dig lättad. Prata med någon du känner eller kontakta en stödlinje. 

Hitta saker som ger dig lugn och kraft

När du är i kris behöver du ha stunder när du tänker på andra saker än det som känns jobbigt. Samtidigt kan det vara svårt att tänka på något annat. Det kan till exempel vara svårt att motivera sig till enkla saker som att ta en promenad. Men sådana vardagliga saker kan göra att du så småningom mår bättre.

Hitta saker som du tycker om

Det är bra att försöka hitta situationer när du mår bra och tillåta dig själv att vara kvar där under en tid. Det kan till exempel vara att spela eller lyssna på musik. Det kan också vara att måla, skriva, ta ett bad eller vara ute i naturen. Försök hitta något som du tycker om att göra.

Många gånger gäller det att ha tålamod med sig själv. Ge dig själv den tid du behöver för att hitta ny kraft.

Försök att hitta bra vanor och rutiner

Det finns några grundläggande saker som kan hjälpa dig att må bättre. Här kommer några förslag:

• Försök att sova tillräckligt.
• Ät så regelbundet du kan.
• Rör på dig, helst varje dag.
• Hitta lugn genom att till exempel lyssna på musik, vara i naturen eller träna avslappning och mindfulness.
• Håll kontakten med människor som får dig att må bra.
• Sänk kraven på dig själv och försök att undvika stress.

Droger får dig att må sämre

Det är aldrig en bra lösning att hantera en kris genom att använda narkotika eller dricka alkohol. Även om det kan kännas bra i stunden kan du må sämre med tiden. Det finns hjälp att få om du eller någon du känner har problem med narkotika eller alkohol.

Du kan få hjälp om du behöver mer stöd än det du kan få av närstående eller andra personer i din omgivning. Du kan kontakta någon av de stödlinjer som finns på nätet, antingen på chatt, mejl eller telefon.

Kontakta en vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, har posttraumatisk stress som vid PTSD eller om dina besvär på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Religiösa samfund är vana att hjälpa till vid kriser. En del har också sorgegrupper som du kan delta i. Du behöver inte vara troende för att delta.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Det går inte att säga hur länge du kommer att vara i kris. Det är olika för olika personer, och beror på vad krisen handlar om. Men förr eller senare går den över.

Du kan växla mellan att se framåt och se bakåt

Det finns olika sätt att beskriva hur det känns att gå igenom en kris. Ett sätt att beskriva det är att den som är i kris växlar fram och tillbaka mellan två lägen. Det ena läget kännetecknas av händelsen som ledde till krisen och det andra läget kännetecknas av livet efter krisen.

Att växla fram och tillbaka mellan de olika lägena innebär att du ena stunden kan tänka och känna väldigt starkt. Du har svårt att hantera det som gjorde att du är i kris. I nästa stund kan du tänka, känna och göra saker som inte har med krisen att göra. Du kan ta tag i saker som du vill eller behöver göra för att skapa en tillvaro som fungerar.

Stunderna du ser framåt blir längre med tiden

Ibland kan du växla mellan lägena med bara några minuters mellanrum. Andra gånger kan du vara längre i ett läge, kanske timmar, dagar eller veckor. En dag kommer du att märka att du fokuserar mer och mer på din nya tillvaro.

Det kan hända att händelsen som utlöste krisen känns väldigt starkt igen. Det betyder inte att allt börjar om från början. Det som gjorde att du hamnade i en kris kan göra sig påmint olika starkt och vid olika tillfällen genom hela livet. Du lär dig att leva med det.

Livet blir troligtvis inte exakt som det var innan krisen. Många upplever att de får en annan syn på livet. För en del kan krisen leda till insikter som kan vara meningsfulla, till exempel att uppskatta vardagen mer.

Du kan behöva acceptera det som hänt för att kunna gå vidare i livet. Det innebär inte att du behöver tycka om det. Du kanske inte kommer att förstå varför eller hitta någon mening i det som har hänt, men du kan ändå fortsätta med ditt liv.

Efter krisen kan vissa saker kännas viktigare än vad de gjorde innan krisen. Saker som du tyckte var viktiga innan kan plötsligt kännas helt oviktiga.

Ibland kan krisen göra att du fortsätter att må dåligt. En del kan tappa lusten att göra sådant som tidigare var roligt. Du kan ha fått en depression om du är nedstämd under en längre tid. Du kan också få besvär med ångest. Sök hjälp om du fortsätter att må dåligt efter en kris.

Du kan ha varit med om våldsamma, kränkande eller chockartade händelser. Du kan till exempel ha känt dig hotad till livet eller blivit vittne till mycket skrämmande händelser. Det kan leda till att det finns kvar minnen och känslor som gör att vardagen blir påverkad. Den sortens svårigheter kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.  Det finns behandling som hjälper mot PTSD.

Barn och tonåringar kan också få PTSD.

En person som är i kris kan bete sig på ett sätt som kan verka märkligt för dig som är närstående. Hen kan också dölja sina känslor för andra och verka som vanligt.

Det här kan du tänka på när du möter en person i kris:

• Visa att du bryr dig om personen. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa.
• Lyssna och försök att avstå från att ge goda råd. Du måste inte ha en lösning på den situation som personen är i.
• Ni kan också prata om vardagliga saker eller bara vara tysta, om personen hellre verkar vilja det.
• Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med något praktiskt som att laga mat, städa eller gå och handla.
• Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Ge konkreta förslag på när ni ska umgås
• Du kan fråga om hen behöver hjälp att söka vård eller samtalsstöd.

Barn påverkas

Du kan hjälpa till att bevara trygga och välkända vardagsrutiner om den som är i kris har barn. Det kan vara att följa med barnet till någon aktivitet eller hjälpa till med läxor.

Barn som har en närstående som är i kris påverkas. Det är inte ovanligt att barnet tar ett väldigt stort ansvar. Barnets oro kan ibland märkas i förskolan eller i skolan. Hen kan till exempel känna sig trött, bli passiv, aggressiv eller bråkig. Därför är det bra om lärare och annan personal får veta varför barnet beter sig annorlunda.

Barnet kan behöva stöd genom att någon annan vuxen tar ett större ansvar för situationen i hemmet.

Du kan själv behöva stöd

Du som närstående kan ibland behöva hjälp för att kunna vara ett bra stöd. Genom närståendeföreningar eller genom en vårdcentral kan du som närstående få hjälp och stöd.

Barn, unga och vuxna som har förlorat eller kommer att förlora en närstående kan kontakta den ideella organisationen Randiga Huset. Där kan man bland annat gå i samtalsgrupper för att bearbeta sorgen.  Du kan läsa mer i texten om sorg hos barn och unga.

UMO om att stötta en kompis som är i kris

UMO är en webbplats för alla som är 13-25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer. Du kan bland annat läsa om att hamna i kris. Du kan också läsa om vad du kan göra för att stötta en kompis som är i kris.