Både barnet och du kan var för sig kontakta elevhälsan. Ni kan också kontakta elevhälsan tillsammans. Ibland tar skolan kontakt med dig som vårdnadshavare. Det kan till exempel vara om barnet behöver stöd i skolan.

Det kostar inget att träffa någon på elevhälsan. Att besöka elevhälsan på lektionstid ger inte ogiltig frånvaro.

Det kan variera när personalen är på plats och var elevhälsan finns. Oftast finns den på skolan. Öppettider och kontaktuppgifter brukar finnas på skolans webbplats.

Vanligast att träffa skolsköterskan

Alla barn i skolan träffar skolsköterskan några gånger under sin skoltid.

Många skolor har skolsköterska på plats i skolan hela eller delar av veckan.

Det är olika hur man kommer i kontakt med skolläkaren, skolkuratorn eller skolpsykologen. Om du inte vet vem du ska kontakta kan du börja med skolsköterskan, barnets mentor eller klasslärare.

Elevhälsan har stor erfarenhet av att prata med elever som har olika funderingar och problem.

Enligt lag ska barn alltid erbjudas hälsobesök, vaccinationer och undersökning av synen och hörseln. I övrigt kan det variera mellan olika skolor vad elevhälsan gör.

Hälsobesök

Hälsobesöken görs för att se att barnet mår bra och växer som förväntat. De görs nästan alltid med skolsköterskan. Ibland är det skolläkaren som har hand om hälsobesöken, men det är ovanligt.

Barnet får en kallelse till hälsobesöket. Känner sig barnet nervös eller orolig går det oftast bra att besöka skolsköterskan innan besöket. Barnet kan till exempel vilja veta hur besöket går till.

Barn erbjuds minst tre hälsobesök från förskoleklass till nionden klass. Vad som ingår i hälobesöket kan variera. Det kan också variera om barnet träffar skolläkaren eller skolsköterskan, eller om barnet träffar båda. En förälder brukar vara med vid det första hälsobesöket.

Vid besöket får barnet väga sig och mäta sig. Den som undersöker barnet gör en kroppsundersökning, till exempel känner och tittar på ryggen och magen. Man pratar om hur barnet trivs i skolan och hemma, hur hen sover, vad hen brukar äta och om hen tränar.

Under högstadiet och gymnasiet pratar man också om alkohol, tobak, droger, sex, kärlek och relationer.

För att veta om testiklarna är på plats

På en del skolor undersöks testiklarna på pojkar. Oftast sker undersökningen i förskoleklass. Vid undersökningen känner läkaren eller skolsköterskan lätt på pungen för att undersöka om testiklarna är i pungen som de ska.

På en del skolor får du som förälder berätta om testiklarna är på plats. Om du är osäker kan läkaren eller sjuksköterskan hjälpa till att undersöka detta.

Vaccinationer

Barnet får vaccinationer enligt det svenska vaccinationsprogrammet. Innan vaccinationer får du som vårdnadshavare svara på frågan om du vill att ditt barn ska vaccineras.

Någon gång under skolgången får barnet genomgå undersökningar av syn och hörsel.

Många barn besöker elevhälsan för att träffa en vuxen att prata med. Det kan handla om saker i skolan, hemma eller på fritiden. Till exempel hur de mår psykiskt och kroppsligt, om kompisar och om hur kroppen växer och utvecklas. Det kan också handla om att det är jobbigt hemma, till exempel om en förälder är sjuk eller om föräldrarna håller på att skilja sig.

Många vill också prata om stress och hur det går i skolan, med läxor, prov och betyg. Eleverna kan också gå till elevhälsan för att prata om exempelvis hur man ska äta för att må bra, om sömn, om sex och om alkohol.

Barnet kan få hjälp av skolsköterskan med enklare besvär. Det kan till exempel vara om barnet ramlar och slår sig eller har ont i huvudet under skoltid. Ibland hänvisar skolsköterskan vidare till en vårdcentral. Om skolsköterskan inte är där får barnet hjälp av någon annan personal på skolan. Personal från skolan kontaktar dig om du behöver komma.

Är barnet sjuk ska hen besöka till exempel en vårdcentral. Det kan bland annat vara om barnet har ont i halsen eller ont i örat.

Barnet kan träffa skolläkaren om besvären har att göra med hur barnet växer. Det kan bland annat vara om barnet har sned rygg, problem med mens, ont i kroppen eller sen pubertet.

Barnet kan också träffa skolläkaren om det handlar om problem som har med skolarbetet att göra. Det kan till exempel vara om barnet har koncentrationssvårigheter, språksvårigheter eller inlärningssvårigheter.

Remiss till sjukvården

Ibland behöver barnet ytterligare hjälp från exempevis sjukvården.

Det kan till exempel handla om att barnet behöver undersökningar, utredningar och behandlingar som elevhälsans personal inte kan eller ska göra. Elevhälsan utreder och ställer inte diagnos för exempelvis adhd eller autism.

Ibland skriver elevhälsan remiss till någon mottagning. Det kan vara till bland annat barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen, en logopedmottagning eller en barnläkarmottagning.

För att elevhälsan ska skriva en remiss behöver du som vårdnadshavara ge ditt samtycke. Det betyder att du godkänner att remissen skickas.

Skolan kan också hänvisa dig till att själv ta direktkontakt.

Mår barnet psykiskt dåligt och behöver utredas för det brukar elevhälsan hänvisa till att du själv tar kontakt med en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Ibland hjälper skolan er att få kontakt genom att skriva en remiss.

När ett barn inte når målen i skolan har elevhälsan ett särskilt ansvar att utreda och förstå vad det kan bero på och hur barnet kan få hjälp.

Barnet kan behöva extra anpassningar eller särskilt stöd.

Extra anpassningar kan barnets vanliga lärare hjälpa till med. Det kan exempelvis innebära mer hjälp med att komma igång med arbetet, extra tydliga instruktioner eller digitalt stöd.

Särskilt stöd

En del barn kan få något som kallas särskilt stöd. Det är ett större stöd som barn ofta får under en lång tid. Det kan till exempel vara enskild undervisning eller undervisning i särskilda grupper. För att få särskilt stöd behöver skolan göra en utredning.

I första hand görs utredningen för att veta hur skolan ska hjälpa barnet.

Utredningen ska användas för att anpassa undervisningen och miljön. Barnet behöver inte ha en diagnos för att ha rätt till stöd.

Rektor på skolan beslutar om en utredning ska göras.

Du eller skolan tar kontakt

När ett barn behöver stöd eller någon utredning kan den första kontakten tas på olika sätt. Du kan ta kontakt med någon i elevhälsoteamet, en lärare eller rektor. Skolan kan också kontakta dig.

Så går en utredning till

Det finns olika typer av utredningar. Vilken typ av utredning som görs och vilken yrkesgrupp inom elevhälsan som utreder beror på vilka svårigheter som barnet har. Ibland gör skolan flera olika utredningar för att veta vilket stöd barnet kan behöva och hur hen ska få hjälp.

Pedagogisk utredning

Ofta börjar skolan med en så kallad pedagogisk utredning. Det kallas ibland för en pedagogisk kartläggning. Den görs för att förstå vad barnet har svårigheter med, och vad som hen är bra på och har lätt för.

Utredningen görs vanligtvis av en specialpedagog eller speciallärare.

Skolsocial utredning

En så kallad skolsocial utredning görs för att veta hur barnets sociala situation i och utanför skolan påverkar skolgången. En social situation kan vara exempelvis hur det är hemma eller på fritidsaktiviteter.

Utredningen görs av skolkuratorn.

Psykologisk utredning

En psykologisk utredning görs oftast för att ta reda på om barnet har en intellektuell funktionsnedsättning och har rätt att läsa enligt den anpassade skolans läroplan.

Ibland görs en utredning för att bättre förstå vad barnet behöver i undervisningen.

Skolpsykologen tar då bland annat reda på vilka svårigheter barnet har, hur barnets utveckling har varit, vad barnet är bra på och har lätt för, och hur skolan kan hjälpa barnet att nå målen i skolan.

Medicinsk utredning

Vid en medicinsk utredning undersöker skolläkaren hur barnet mår och utvecklas, och om det kan finnas någon annan förklaring till barnets svårigheter.

Efter utredningen

När utredningen är klar beslutar rektor om barnet ska få stöd, och vilket stöd i så fall.

Det är vanligt att barnet och du som förälder är med och tar fram en plan på hur skolarbetet ska planeras eller hur barnets arbetsmiljö ska anpassas.

Ibland kan orskaken till barnets svårigheter verka handla om något som skolan inte kan eller ska utreda. Då skickar skolan remiss till sjukvården. Ni kan också bli hänvisade till att själva ta direktkontakt.