Sömnbesvär hos barn
Det är vanligt att barn ibland sover sämre än vanligt, eller har svårt att somna. Många barn drömmer mardrömmar i perioder. Mer ovanliga sömnbesvär är att gå i sömnen eller att ha nattskräck.
Sömnens betydelse
Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig. När vi sover bearbetar hjärnan nya upplevelser och lagrar kunskap och minnen. Sömnen är också viktig för immunförsvaret.
För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon till stor del utsöndras under sömn.
Hur påverkas vi av sömnbrist?
Barn och unga som har sovit för lite under en period kan bland annat få följande besvär:
- Barnet kan få svårt att reglera sina känslor.
- Barnet kan bli ledsen, irriterad och rastlös.
- Barnet kan bli mer impulsiv och utagerande.
- Barnet kan få sämre minne och koncentrationsförmåga.
- Barnet kan få svårare att lära sig nya saker.
Hur påverkas jag som förälder?
Du som förälder påverkas också av barnets sömnbrist. Långvariga sömnstörningar kan ge olika besvär och till exempel leda till nedstämdhet. Ungefär en av tio nyblivna föräldrar får någon form av depression i samband med förlossningen. Sömnbrist kan vara en av orsakerna.
Sömnens olika perioder
När vi sover avlöser fyra faser varandra i så kallade sömncykler. Faserna upprepas flera gånger varje natt.
- Fas 1: Dåsighet. Barnet somnar, vilket brukar ta från någon minut upp till 20 minuter. Nu är sömnen som ytligast och barnet är lättväckt.
- Fas 2: Lätt sömn. Hjärnan blir mindre aktiv och musklerna slappnar av. Hjärtat slår långsammare och kroppstemperaturen sjunker lite.
- Fas 3: Djup sömn. Kan komma redan efter några minuter och gör barnet svårväckt. Den djupa sömnen är särskilt viktig för kroppens produktion av tillväxthormon.och immunförsvarets återhämtning.
- Fas 4: Drömsömn, även kallad REM-sömn. REM är en förkortning av rapid eye movement, som betyder snabba ögonrörelser.
När barn sover oroligt
De flesta föräldrar upplever att deras barn får problem med sömnen i olika perioder. Det är en naturlig del av barnets utveckling.
Ibland kan svårigheterna att sova bero på att barnet känner oro eller otrygghet. Det kanske sker någon större förändring, som en skilsmässa. Bråk i familjen påverkar barnet på många sätt, varav sömnbristen är ett.
Orsaker hos små barn
Andra orsaker till att mindre barn sover oroligt kan bero på till exempel något av följande:
- Barnet har en infektion, till exempel förkylning.
- Barnet har irriterat och ömt tandkött när mjölktänderna börjar växa.
- Barnet har varit med om en förändring, till exempel börjat på förskola eller skola eller fått syskon.
- Barnet känner rädsla för exempelvis monster och tjuvar eller har tankar om livet och döden.
- Barnet gnisslar tänder.
- Barnet kissar på sig på natten, så kallad sängvätning.
- Barnet har springmask.
- Barnet har växtvärk.
Orsaker hos äldre barn
Hos äldre barn och tonåringar kan försämrad sömn till exempel bero på något av följande:
- Barnet använder mobil, surfplatta eller tittar på tv sent på kvällen.
- Barnet drömmer mardrömmar.
- Barnet är stressad.
- Barnet mår dåligt och känner sig nedstämd.
- Barnet har problem i en relation.
- Barnet har varit med om en jobbig händelse.
Att dricka alkohol eller använda droger kan också ge sömnproblem.
Sömnproblem är relativt vanligt hos barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel adhd eller autismspektrumtillstånd.
När barn har svårt att somna på kvällen
Det är ett hormon som kallas melatonin som påverkar vakenhet och sömn. Hormonet ökar i kroppen när det blir mörkt på kvällen och minskar när det ljusnar på morgonen. Dagsljus hindrar hormonet från att utsöndras.
Barn som får mycket dagsljus kan reglera sin dygnsrytm lättare. Därför behöver de röra på sig utomhus i dagsljus minst en timme varje dag. Små barn kan till exempel sova ute i vagn.
Dämpa gärna belysningen inomhus någon timme före läggdags.
Undvik skärmar innan läggdags
Försök att begränsa ditt barns tid framför tv:n, datorn eller surfplattan i minst en timme före läggdags, särskilt om barnet brukar ha svårt att somna. Ljuset från bildskärmar gör att vi inte känner av kroppens naturliga trötthet lika lätt.
Rutiner är viktiga
Tydliga rutiner hjälper oss att veta när det är dags att sova. Nyfödda barn har en oregelbunden dygnsrytm som främst styrs av hunger och mättnad. Med tiden kan du och barnet sakta börja bygga upp rutiner tillsammans. Du brukar kunna märka skillnad redan när barnet är två till tre månader gammalt, men det är olika från barn till barn.
Exempel på rutiner för ett mindre barn
Det tar längre tid att lägga ett barn som är piggt. Försök undvika att barnet hinner bli övertrött. Då kommer barnet in i en så kallad andra andning, som innebär att hen verkar pigg. Då är det bra att vänta en stund tills barnet har varvat ner och blivit trött igen. Det får aldrig vara ett straff att gå och lägga sig. Sängen ska vara en trygg och mysig plats.
Förbered ditt barn på samma sätt varje kväll. Försök att göra kvällsrutinen till något lugnt och mysigt. Ha som mål att rutinen ska avslutas i sängen.
Hitta en rutin som passar er
Ett exempel på en rutin kan se ut så här:
- Sätt på barnet en torr blöja och pyjamas.
- Ge barnet försiktig massage.
- Ge barnet något kvällsmål.
- Sjung en sång.
- Läs en saga. Du kan gärna läsa samma saga varje kväll.
Många barn blir också lugna och trötta efter ett bad. Försök att hitta de rutiner som passar för just dig och ditt barn. Det viktiga är att barnet får en chans att slappna av och att rutinerna signalerar att det är dags att sova.
Sovrummet ska gärna vara så svalt, tyst och mörkt som möjligt. Använd en nattlampa eller lämna sovrumsdörren lite öppen om du märker att barnet inte vill ha helt mörkt.
När barn vaknar på natten
Alla barn vaknar några gånger varje natt. Små barn vaknar av att de till exempel är hungriga, vill ha torr blöja eller närhet, värme och trygghet.
Barn som vänjer sig att somna själva brukar också ha lättare att somna om själva om de vaknar på natten. Men barn är olika och för vissa är det svårare. Det är vanligt att barn har vant sig vid att somna intill en vuxen och vaggas eller matas till sömns.
Du avgör själv om det är viktigt att vänja ditt barn att somna själv. Du behöver inte ändra på något om ni sover bra tillsammans.
Hjälp för att kunna somna om själv
Det finns olika sätt att hjälpa små barn att somna och somna om själva. Här är några tips du kan prova:
- Vänj barnet att somna bredvid en snuttefilt, ett gosedjur eller ett mjukt klädesplagg som luktar som någon barnet brukar vara nära.
- Många barn har lättare att komma till ro med hjälp av napp eller tumme. Lägg gärna flera nappar i sängen så att barnet lättare hittar en ny om hen tappar nappen.
- Håll en hand försiktigt på barnet. Pröva att försiktigt lyfta bort handen när du märker att barnet börjar somna in men inte riktigt har somnat helt. Lägg tillbaka handen på barnet om hen blir upprörd.
Till dig med lite äldre barn
Lite äldre barn brukar själva kunna berätta varför de tror att de har svårt att somna eller somna om själva. De kanske känner sig rädda eller oroliga eller tycker att det är mysigare att sova hos en vuxen.
Prata med ditt barn och försök hitta lösningar tillsammans. Uppmuntra gärna barnet att göra något för att komma till ro före läggdags, till exempel lyssna på musik eller läsa en bok. Många barn känner sig trygga om en förälder eller annan vuxen sitter bredvid sängen när det är dags att somna. Var gärna ärlig och berätta att ”Jag sitter här tills du har somnat, sedan finns jag här hemma hela tiden.”
Barn som drömmer mardrömmar
Det är väldigt vanligt att barn drömmer mardrömmar. De är en del av barns utveckling. Många barn drömmer mer mardrömmar i samband med att de lär sig nya saker eller när andra förändringar sker, till exempel om de ska flytta eller börja förskola eller skola. Det är även vanligt att barn drömmer mer när de är förkylda eller har feber.
Vad kan mardrömmarna handla om?
Drömmarna kan komma från barnets fantasi eller från en verklig händelse. De kan till exempel handla om något som har hänt barnet eller en familjemedlem.
Barn mellan 3 och 5 år kan börja tycka att spöken, monster, tjuvar och mörker känns skrämmande. För en del barn börjar rädslorna tidigare än så. Från ungefär 5 år brukar drömmarna bli mer verklighetstrogna. Det är till exempel vanligt att drömmarna handlar om döden, prestationer i skolan eller att någon i barnets närhet råkar skadas.
Risken för mardrömmar ökar även om barnet har varit med om en traumatisk händelse, till exempel misshandel eller krig.
Hur kan jag hjälpa ett barn som drömmer mardrömmar?
De flesta barn behöver tröst och få höra att det var en dröm. Försök att lugna, hålla om och hjälpa ditt barn att somna om igen. Du behöver inte väcka ditt barn om hen fortsätter att sova under mardrömmen. Prata gärna med barnet dagen efter om du märker att hen vill eller behöver det.
Trösta tills barnet har blivit lugnare
Hur mycket tröst ett barn behöver kan skilja sig väldigt mycket åt. Förklara gärna för ditt barn att det är okej att vara rädd för främmande saker.
Försök att endast trösta tills du känner att barnet har blivit lite lugnare. För mycket tröstande kan få barnet att tro att det verkligen finns något att vara rädd för. Lyssna på barnets tankar och berättelser istället för att övertyga hen om att till exempel monster eller spöken inte finns.
Många barn kommer ihåg mardrömmen och tycker att det är skönt att få berätta om den dagen efter. Tillsammans kan ni hitta ett bra slut på drömmen, om barnet vill. Barnet kan till exempel berätta om drömmen genom att rita den. Du kan även pröva att prata om och läsa böcker om rädslor på dagtid.
Om ditt barn drömmer mardrömmar ofta
Barn som ofta brukar drömma mardrömmar kan vara oroliga för att gå och lägga sig. Försök att ha tydliga rutiner runt läggningen så att barnet hinner bli lugn när det är dags att sova. Fråga gärna barnet om hen till exempel vill ha ett gosedjur hos sig eller en nattlampa tänd. Berätta att du eller någon annan vuxen finns i närheten när hen sover.
Barn som går i sömnen
En del barn går i sömnen ibland. Vissa barn går i sömnen så ofta att de vuxna i barnets närhet tycker att det har blivit ett problem, men det är ovanligt. Sömngång börjar ofta ett par timmar efter att barnet har somnat, när sömnen är som djupast.
Varför går vissa barn i sömnen?
Att gå i sömnen är sällan ett tecken på någon sjukdom, men ibland kan det bero på feber, sömnbrist eller stress. Att vara kissnödig kan också öka risken för att gå i sömnen.
Att gå i sömnen kan även vara ärftligt och är vanligast hos barn mellan fem och åtta år. De flesta barn slutar när de fortfarande är små, och allra senast när de närmar sig puberteten.
Hur kan jag hjälpa ett barn som går i sömnen?
Det är svårt att få kontakt med ett barn som går i sömnen. Det bästa är därför att lugnt leda tillbaka barnet till sängen utan att väcka hen.
Barn som går i sömnen kan ramla och göra sig illa. Tänk på säkerheten om ditt barn går i sömnen ofta. Risker som kan finnas är att barnet ramlar i en trappa, går ut genom ytterdörren eller snubblar över möbler.
Försök att se till att ditt barn kissar ordentligt före läggdags.
Barn som har nattskräck
Ett fåtal barn får nattskräck ibland. Nattskräcken kan börja redan cirka en timme efter att barnet har somnat. Ibland börjar den lite senare, när sömnen är som djupast. Nattskräck är inte farligt.
Det här är vanliga tecken på att barnet har nattskräck:
- Barnet skriker och visar intensiv rädsla.
- Barnet verkar vaket men går inte att få kontakt med.
- Barnet viftar med armarna eller puttar undan om du försöker trösta.
- Barnet somnar snabbt om igen efter en attack.
Nattskräck kan hålla i sig mellan 1 till 20 minuter. Barnet brukar inte komma ihåg något av händelsen dagen efter.
Oftast stannar barnet i sin säng, men en del barn är uppe och går. Nattskräcken går oftast över när barnet vaknar eller återgår till lugn sömn igen.
Varför får vissa barn nattskräck?
Det är inte helt klarlagt varför vissa barn får nattskräck och andra inte. Delvis kan det vara ärftligt. Nattskräcken kan utlösas av till exempel stress, feber, sömnbrist eller att barnet är kissnödig.
När är nattskräck vanligast?
Barn som får nattskräck är oftast mellan tre och tolv år. Det är väldigt olika vid vilken ålder nattskräck går över. De flesta barn blir av med den när de fortfarande är små, och allra senast när de närmar sig puberteten. Nattskräck kan fortsätta upp i vuxen ålder, men det är ovanligt.
Hur kan jag hjälpa ett barn som har nattskräck?
Väck inte ett barn som har nattskräck, utan sitt lugnt bredvid så att hen kan somna om. En del föräldrar brukar lyfta upp sitt barn och sedan snabbt lägga ner barnet igen, vilket kan ha en lugnande effekt.
För en del barn kommer nattskräcken samma tid varje kväll. Du kan pröva att väcka barnet ungefär 15 till 30 minuter innan attacken brukar komma. Förbered dig först under en vecka. Skriv ner vilken tid barnet somnar och vilken tid attacken kommer så att du vet när det är dags. Utgå från den kortaste tiden det tog från det att barnet somnade tills nattskräcken kom.
Väck barnet försiktigt. Det räcker med att hen öppnar ögonen lite. Barnet hinner då inte ner i den djupa sömn där nattskräcken brukar börja.
Vad är skillnaden på mardrömmar och nattskräck?
Nästan alla barn drömmer mardrömmar någon gång, medan nattskräck är ganska ovanligt. Det kan vara svårt att se skillnaden, men det finns några saker som skiljer dem åt:
- Mardrömmar är vanligast senare på natten, medan nattskräck oftast kommer i början av natten.
- Efter en mardröm blir de flesta barn klarvakna, men efter nattskräck är barnet ofta förvirrat och svårt att få kontakt med.
- Barn som har drömt en mardröm kan ibland ha svårt att somna om, medan barn som får nattskräck brukar kunna somna om ganska snabbt.
- Det brukar vara ganska lätt att trösta ett barn som har drömt en mardröm, medan barn med nattskräck ofta inte tar emot försök till tröst.
- Barn som har drömt en mardröm brukar komma ihåg det som har hänt, medan barn som får nattskräck ofta inte kommer ihåg något från situationen.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta barn som har sömnbesvär behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:
- Ditt barn har sovit dåligt under en längre period.
- Ditt barn har mycket besvärliga sömnproblem.
- Ditt barn mår dåligt av mardrömmarna, även på dagen.
- Ditt barn verkar vara rädd för att somna, och sover sedan oroligt.
- Ditt barn går i sömnen och du upplever att det är ett problem.
- Ditt barn har nattskräck ofta.
- Ditt barn har nattskräck även efter att hen har kommit i puberteten.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Sök hjälp i Örebro län
Om du har det svårt kan sjukvården hjälpa dig. Dessutom finns det många stödgrupper och organisationer som kan vara bra att prata med.
Här hittar du uppgifter om vart du kan vända dig om du behöver hjälp, stöd och råd.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.