Att vara nervös, orolig eller rädd för att gå till tandvården är vanligt. Man kan exempelvis oroa sig för att det ska göra ont eller att något kan gå fel. Det är också vanligt att känna sig utsatt, eller att vara i en situation som man inte kan kontrollera.

Rädslan och oron kan vara olika stark.

Många kan känna att det går bra att få tandvård om de får ett bra bemötande av personalen på mottagningen, information om vad som ska hända och smärtlindring vid behandling.

Andra kan tycka det är svårt och jobbigt men gör sitt tandvårdsbesök ändå.

Om du känner dig mycket rädd

Har du stark rädsla och oro kan det göra det svårt för dig att delta i undersökningar och behandlingar. Det kan också vara vanligt att boka av och boka om ett besök flera gånger eller att inte kunna sova på grund av oro inför besöket.

En del kan känna ångest.

Vid så stark tandvårdsrädsla att du helt undviker tandvård kallas det för tandvårdsfobi.  Fobi kan också innebära att du får tandbehandling men är väldigt rädd inför och under behandlingen. Tandvårdsfobi är en vanlig form av fobi.

Kan leda till mer besvär med tänderna

Att undvika tandvårdsbesök kan leda till att du får besvär med tänderna.

Ibland kan problem med tänderna också påverka kroppen och hur man mår i övrigt. Att ha besvär med tänderna kan också göra att man känner sig mindre säker på sig själv och att man inte vill umgås med andra människor.

Sök hjälp och stöd om du är mycket rädd eller har fobi för att få tandvård.

Kontakta någon av dessa:

• En tandvårdsmottagning där patienter med tandvårdsrädsla behandlas.
• En tandläkare eller tandhygienist som du har varit hos tidigare och som du litar på. Be om en remiss till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla.
• En vårdcentral. Be om en remiss till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla.

En del mottagningar ger möjlighet att ha ett digitalt vårdmöte.

Här kan du hitta vårdcentraler eller tandvårdsmottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Berätta att du är rädd redan när du bokar tid eller får en kallelse till tandvårdsmottagningen.

Det är viktigt att berätta för tandläkaren, tandsköterskan eller tandhygienisten att du är rädd för att få rätt hjälp.

Berätta också om du har någon sjukdom eller funktionsnedsättning som skulle kunna påverka hur du kan få tandvård. Då kan tandvården anpassas om det behövs.

Ställ frågor

Be om att den som ska undersöka eller behandla dig berättar vad som kommer att hända. Det brukar hjälpa för den som är rädd.

Du kan också få bättre kontroll över undersökningen eller behandlingen om du ställer frågor om vad som ska ske.

Bra att fortsätta gå till tandvården

Försök att fortsätta gå till tandvården, även om du är rädd. Det är viktigt för att inte få besvär med tänderna.

Du kan byta behandlare

Be om att få byta behandlare om det känns som att du och din behandlare inte förstår varandra. Ofta finns det flera tandläkare och tandhygienister på samma mottagning.

Det finns olika behandlingar vid tandvårdsrädsla. Vilken behandling du får bestäms tillsammans med tandläkaren.

Behandlingen utförs på en vanlig tandvårdsmottagning eller på en specialistmottagning.

Du och tandläkaren behöver tillsammans göra så att du får nya och positiva erfarenheter av tandvård. Då kan din oro och rädsla minska och du lär dig att klara av de tankar och känslor som kommer. Målet med behandlingen är att du ska klara att få tandvård utan att känna dig rädd, eller utan att ha ångest.

Känna lugn och att du har kontroll

Behandlingen behöver ske i lugn och ro. Du behöver också känna att du litar på tandvårdspersonalen och att du har kontroll. Det kan till exempel vara att du vet vad som ska hända och varför, och att du har en möjlighet att avbryta behandlingen om du skulle känna att det behövs. Det kan också vara att veta hur mycket det kommer att kosta.

Gå igenom varje del i behandlingen

En vanlig behandling vid tandvårdsrädsla är att vänja sig lite i taget med undersökningen eller behandlingen. Du får veta vad som ska ske och går igenom varje del tillsammans med behandlaren.

Kom överens med din behandlare om ett stopptecken som du kan använda dig av. Då kan du använda den om det känns obehagligt och du behöver avbryta. Sedan kan du börja på nytt efter att ni har pratat om hur du upplevde det.

Fråga efter bedövning

Det är bättre att få bedövning än att utsätta sig för behandlingar som kan göra ont. En av de vanligaste orsakerna till tandvårdsrädsla är att man är rädd för att det ska göra ont.

Bedövning ges med spruta i tandköttet. Du kan få bedövningssalva där sprutan ska ges. Är du rädd för sprutor kan du få hjälp att hantera den delen av behandlingen.

Lugnande läkemedel inför behandlingen

Ibland kan man få lugnande läkemedel inför en tandvårdsbehandling.

Behandling om du har fobi eller stark rädsla för tandvård

Vanliga behandlingar vid stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi är kognitiv beteendeterapi, lustgas, lugnande läkemedel eller tandvård med hjälp av narkos.

Avslappning och att öva på situationer i tandvården

Den vanligaste behandlingen när du har stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi är kognitiv beteendeterapi, KBT.

Då får du får först lära dig avslappning hos en psykolog, psykiater eller psykoterapeut. Om man är rädd spänner man sig, och då kan man uppleva att det gör mer ont. Du får även lära dig hur rädslan påverkar dig och hur du då kan tänka och göra. Du får också träna på olika situationer i tandvården. Det kan till exempel vara att tillsammans med behandlaren se filmer och lyssna på ljud från olika tandbehandlingar. Sedan arbetar ni tillsammans med de känslor som uppstår.

Du över med tandläkaren

När behandlaren tycker att du är redo får du öva på olika delar av själva tandbehandlingen tillsammans med en tandläkare. Ni övar tills det känns bättre. Du börjar med sådant som du tycker är ganska enkelt att klara av. Till slut får du göra det som du från början tyckte var svårast att stå ut med.

När du sedan får tandvård kan du använda de metoder som du lärt dig för att slappna av och för att hantera de känslor och tankar som kommer. Du kan be personalen om hjälp med att påminna om detta under behandlingen.

Lustgas och lugnande läkemedel

Behandling med hjälp av lustgas innebär att du får andas in en blandning av syrgas och lustgas genom en mask. Lustgasen lugnar och lindrar smärtan. Du får då även vanlig bedövning med en spruta i tandköttet.

Under behandlingen är du lugnare, men vid fullt medvetande och kan prata och röra dig som vanligt.

Lugnande läkemedel är en annan form av behandling. Det gör att du kan slappna av mer.

Syftet med läkemedel och lustgas är att göra det möjligt att få tandvård. Det botar inte tandvårdsrädslan men kan hjälpa på lång sikt eftersom du kan få hjälp med dina tandbesvär.

Tandvård under narkos

Tandvård under narkos innebär att du sövs av en narkosläkare och att du får tandbehandlingen medan du är sövd. Behandlingen utförs på en specialistmottagning. För att få behandling med narkos ska en specialisttandläkare ha bedömt att behandlingen är nödvändig för dig.

Tandbehandling under narkos botar inte tandvårdsrädsla, men narkos gör att mycket tandvård kan utföras vid ett och samma tillfälle. Behandling när man är sövd kan innebära en ny start och efter tandvårdsbehandlingen är det kanske lättare att fortsätta behandlingen av rädslan.

Det finns ett särskilt stöd för vuxna som har tandvårdsfobi.

Det särskilda stödet innebär att man får behandling för tandvårdsrädslan för samma avgift och högkostnadsskydd som vid vanlig sjukvård. Stödet ska användas till behandling av fobin. I en del regioner ingår även en del av kostnaden för tandvården i högkostnadsskyddet.

För att bedömas ha tandvårdsfobi ska du ha undvikit tandvård under flera år, förutom att du kan ha fått korta akuta behandlingar. Du kan också tidigare ha fått tandvård under narkos på grund av tandvårdsrädsla.

Det behövs en utredning

För att få det särskilda stödet krävs en utredning för att se om du behöver behandlingen.

Utredningen och behandlingen ska ske i samarbete mellan en tandläkare och en psykiater, psykolog eller psykoterapeut.

Efter utredningen görs en behandlingsplan med målet att du ska klara av en vanlig tandbehandling. En psykolog, psykiater eller psykoterapeut och en tandläkare samarbetar och bestämmer tillsammans med dig vilken eller vilka behandlingar som passar bäst.

Regionen gör sedan en bedömning av behandlingsplanen. Bedömer regionen att planen uppfyller kraven får du vård och ekonomiskt stöd.

Läs mer under rubriken avslappning och att öva på situationer i tandvården, i kapitlet Behandling.