Yrsel
Att vara yr innebär att du känner dig ostadig och snurrig. För de flesta går det snabbt över. Yrsel är vanligt och kan ha många orsaker. Här kan du läsa om vad du kan göra själv och när det är bra att söka vård.
Yrsel är ofta väldigt obehagligt. Men det är mycket ovanligt att ha yrsel som enda symtom på någon allvarlig sjukdom.
Vad beror yrsel på?
Här är några vanliga orsaker till yrsel.
Yrsel när du blir äldre
Det är vanligare att bli ostadig och yr ju äldre du blir. Det beror på att nerverna, sinnena och hjärnan åldras, precis som resten av kroppen. Då bir det svårare att styra och samordna kroppsdelarna när du rör på dig. Det kan göra att du känner yrsel.
När blodtrycket sjunker för snabbt
Du kan bli tillfälligt yr om du reser dig upp för snabbt. Ditt blodtryck sjunker och du får ett så kallat blodtrycksfall. Det beror på att blodtrycket måste ställas om när du rör dig. Ibland går det för långsamt.
Oro, ångest och andra starka känslor
Oro, ångest och andra starka känslor kan göra att du blir mer mottaglig för sinnesintryck. Det kan göra att du känner dig ostadig.
Alkohol och droger
Alkohol och andra droger gör att du reagerar långsammare på nervsignaler från kroppens olika delar, till exempel ögonen och balansorganen. Du blir ostadig när signalerna inte når fram till musklerna i tid.
Läkemedel
Vissa läkemedel kan påverka balansen och göra att du bli yr. Det varierar från person till person hur mycket balansen påverkas av olika läkemedel.
Läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan göra att du tillfälligt får för lågt blodtryck och blir yr när du reser dig upp. Du kan också få yrsel och problem med balansen om du har ändrat läkemedelsdos eller håller på att sluta med ett läkemedel.
Kristallsjuka – godartad lägesyrsel
Kristallsjuka kan göra att du blir yr när du gör vissa rörelser. Du kan bli yr till exempel när du vänder dig i sängen, eller när du sätter dig upp efter att ha legat ner. Det beror på att små kalkkristaller i balansorganen har hamnat fel.
Inflammation i balansnerven – vestibularisneurit
En inflammation i balansnerven kan göra att du plötsligt blir mycket yr. Du kan uppleva att omgivningen snurrar. Det är vanligt att bli illamående och kräkas. Inflammationen kallas vestibularisneurit.
Godartad tumör på balansnerven – vestibularisschwannom
Det kan bildas en godartad tumör på balansnerven som också påverkar hörselnerven. Det kan göra att du känner dig yr och gradvis får nedsatt hörsel och öronsus på ena örat.
Ménières sjukdom
Ménières sjukdom beror på att trycket blir för högt i innerörats vätskefyllda gångar. Då kan du bli yr och det är vanligt att hörseln påverkas.
Sjukdomar i nervsystemet
Sjukdomar i nervsystemet kan göra att du får svårt med balansen. Vid till exempel polyneuropati kan nerverna i fötterna vara påverkade så att du inte känner underlaget som du går på.
Migrän är en annan vanligt sjukdom i nervsystemet som kan ge yrsel.
Yrsel samtidigt med annan allvarlig sjukdom
En del allvarliga sjukdomar kan göra att man känner sig yr. Men då har man oftast också andra symtom. Några exempel på sjukdomar är hjärtinfarkt, stroke,vissa infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar.
När och var ska jag söka vård?
Du behöver inte söka vård om du får yrsel enstaka gånger. Det gäller till exempel om du blir lite yr vid hastiga rörelser eller om du känner dig yr efter att du har åkt båt eller bil.
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:
- Du har yrsel som inte går över.
- Du har yrsel som påverkar ditt vardagsliv.
- Du har yrsel sedan tidigare men den känns annorlunda.
- Du har yrsel och din hörsel är påverkad.
Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du är yr och något av följande gäller för dig:
- Du har slagit i huvudet.
- Du har feber och samtidigt öronvärk eller huvudvärk.
- Du är stel i nacken.
- Du är mycket illamående och kräks.
- Du har svårt att klara dig själv och riskerar att falla och skada dig.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Om det är bråttom
Ring genast 112 om någon har yrsel och samtidigt ett eller flera av följande symtom:
- Hen har svimmat och har varit avsvimmad i längre än en minut.
- Hen har ont i bröstet.
- Hen tycker inte att hjärtrytmen känns som vanligt.
- Hen har mycket svårt att andas.
- Hen har svårt att prata, förändrad känsel i armar och ben eller förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar och utredningar
Det är olika vilka undersökningar som kan behövas för att utreda yrsel. Här är några exempel.
Läkaren ställer frågor och gör en kroppsundersökning
Läkaren brukar lyssna på hjärtat och lungorna och mäta blodtrycket. Läs mer om kroppsundersökning.
Du får också svara på frågor om dina symtom. Du kan till exempel få berätta när och var besvären började. Du kan också få berätta om du blir yr i några särskilda situationer och hur länge du brukar vara yr.
Läkaren behöver få veta vilka läkemedel du använder, även receptfria. Du får också berätta om du använder alkohol eller droger. Du får även berätta om du har några sjukdomar och om du känner dig orolig, nedstämd eller har ångest.
Olika tester och prov
För att undersöka balanssinnet finns flera olika tester.
Ett vanligt test är att se om du blir yr när du snabbt lägger dig ner med huvudet åt sidan. Läkaren undersöker om du till exempel får ofrivilliga snabba ögonrörelser.
Du kan också behöva få hörseln undersökt. Läs mer om hörselprov.
Balansundersökning – yrselundersökning
Läkaren ger dig en remiss om du behöver undersökas på fler sätt, till exempel genom en balansundersökning. Det är samma sak som yrselundersökning.
Vid undersökningen sitter du med en mask över ögonen. I masken finns videokameror som mäter dina ögonrörelser. Läkaren vrider ditt huvud snabbt åt höger och vänster. Hen kan också spola dina öron med vatten eller luft med olika temperaturer.
Undersökningen gör att du blir lite yr om balansorganen fungerar som de ska. Yrseln försvinner efter cirka fem minuter.
Undersökningar av hjärtat och hjärnan
Du blir undersökt med datortomografi eller magnetkamera om dina besvär kan bero på någon sjukdom i hjärnan.
Du kan behöva bli undersökt med ett så kallat EKG om dina besvär kan bero på hur ditt hjärta fungerar. Du kan också få göra ett arbetsprov.
Vad kan jag göra själv?
Det är bra att inte undvika de rörelser som kan sätta igång yrseln. Hjärnan får en chans att ställa om balansen om du utlöser yrseln. Då går besvären snabbare över.
Avslappningsövningar kan hjälpa mot yrsel. Här finns övningar som du kan göra när du sitter eller ligger.
Att undvika alkohol kan ha stor betydelse för att minska risken att få mer besvär.
Res dig upp långsamt om du lätt blir yr när du ändrar läge.
Övning som kan minska yrseln
Det här är en övning som kan minska yrseln. Gör den gärna tio till femton gånger i följd, flera gånger under dagen.
Gör övningen långsamt, så här:
- Sitt ner.
- Vrid huvudet och titta på en punkt långt ut åt vänster. Vrid sedan huvudet åt andra hållet och titta på en punkt långt ut åt höger.
- Vrid huvudet uppåt och titta på en punkt långt upp. Vrid sedan huvudet neråt och titta på en punkt långt ner.
- Fäst blicken på en punkt rakt fram och rör huvudet fram och tillbaka åt sidorna, men håll kvar blicken.
- Rör huvudet upp och ner på samma sätt, fortfarande med blicken kvar.
Det är bra om du blir yr när du gör rörelserna. Då får hjärnan reda på att signalerna inte stämmer överens och kan justera dem. Med träning kommer yrseln på sikt att minska.
Behandling
Den behandling du får beror på vad som har orsakat yrseln. Du kan behöva byta ut ett läkemedel om besvären beror på det.
Fysisk träning och olika former av balansövningar brukar hjälpa mot yrsel. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan visa hur du kan träna.
Behandling av vestibularisneurit
Du som har vestibularisneurit kan bli så yr att du behöver vårdas på sjukhus i några dagar. Då får du vätskedropp och läkemedel mot illamående. Du kan fortsätta känna dig lite yr och ostadig i några månader efteråt. Det är viktigt att du tränar balansen.
Behandling av en godartad tumör
En godartad tumör på balansnerven går att bli av med genom en operation eller med strålbehandling. Men det är vanligt att inte behöva behandlig. Då får du istället komma på regelbundna undersökningar med magnetkamera.
Vad händer i kroppen?
Balansen är viktig för att du till exempel ska kunna stå, gå och göra olika rörelser med kroppen samtidigt. Upplevelsen av balans beror på vilken information hjärnan får från balansorganet och olika delar av kroppen.
Hjärnans samordning av signaler skapar balans
Du upplever balans när signalerna från de olika sinnesorganen samordnas i hjärnan. Men störs hjärnans samordning kan du känna dig yr.
Synintryck påverkar balansen
Synen ger information om den miljö du rör dig i och gör att du kan förbereda dig för hinder och ojämn terräng. Du kan bli ostadig om synintrycken inte stämmer med hur du uppfattar din position och hur fort du rör dig. Ett exempel är om du sitter i ett tåg som står stilla och ett tåg på perrongen bredvid börjar röra sig.
Balansorganet påverkas av rörelser
I innerörat finns balansorganet. Det påverkas av hur du rör dig, och skickar vidare den informationen till hjärnan. Signalerna från balansorganet till hjärnan kan bli för starka eller för svaga om allt inte fungerar som det ska. Då blir det en obalans och du känner dig yr.
Känseln ger hjärnan information
Känslen främst i fötterna ger hjärnan viktig information om underlaget du rör dig på, och vilket håll du rör dig åt.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
