Brutet lårben hos barn
Barn kan bryta lårbenet till exempel vid en olycka eller vid en fritidsaktivitet. Barn som har brutit lårbenet gipsas sällan, utan opereras eller får ligga med benet i en speciell ställning tills skelettet har läkt.
Lårbensbrott är vanligast hos barn som är yngre än sex år.
Vuxna bryter oftast lårbenshalsen i stället. Läs mer om höftledsbrott.
Symtom
När barnet har brutit lårbenet gör det mycket ont. Därför brukar hen vilja hålla benet stilla.
När och var ska jag söka vård?
Ring 112 om barnet har mycket ont efter att ha fallit, inte vill röra på benet eller inte vill låta någon annan känna på det. Då kan barnet få åka ambulans.
Ambulanspersonalen kan flytta och transportera barnet på ett sätt som minskar smärtan.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vad kan jag göra själv?
Det kan kännas bättre om barnet lägger benet med knät lätt böjt över en mjuk kudde.
Barnet ska röra så lite som möjligt på benet. Det är viktigt att ha ett stöd under lårbenet om hen måste flyttas.
Undvik att ge saker att äta eller dricka
När barnet skadar lårbenet kan hen behöva sövas innan behandlingen. Det är därför viktigt att barnet inte äter eller dricker något innan.
Du kan ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, trots att barnet inte ska äta eller dricka något.
Undersökningar
Hos läkaren får du och barnet berätta vad som har hänt.
Barnet får smärtstillande läkemedel med en spruta om läkaren misstänker att hen har brutit lårbenet.
Sedan görs en röntgenundersökning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder, men det kan göra ont när läkaren känner på lårbenet. På röntgenbilderna ser läkaren hur brottet ser ut.
Som förälder eller närstående kan du vara med barnet under hela undersökningen. Du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.
Behandling
Ett lårbensbrott kan behandlas på olika sätt. Vilken typ av behandling barnet får beror bland annat på följande:
- barnets ålder
- barnets längd och vikt
- var skadan sitter
- hur skadat lårbenet är.
Du och barnet får mer information om vilken behandling som passar och hur den går till på mottagningen där barnet får vård. Då kan ni också ställa frågor till läkaren.
Barn yngre än två år kan gipsas
Barn som är yngre än ungefär två år kan ibland få benet gipsat. Hur länge gipset ska sitta beror på barnets ålder och hur skadan ser ut.
Yngre barn kan behandlas med ett häftsträck
Barn i ungefär två till tre års åldern kan behandlas med hjälp av ett så kallat häftsträck.
Då får barnet ligga på rygg i en säng. Benet kopplas sedan till en speciell ställning med vikter. Ställningen håller det skadade benet lätt utsträckt rakt upp i luften. Syftet är att benbrottet ska vara i rätt läge för att läka som det ska.
Oftast håller ställningen båda benen rakt upp.
Barnet får ligga i sängen med häftsträck i mellan tre och fyra veckor. Hur länge beror på barnets ålder och hur läkningen går. Ju yngre barnet är desto snabbare går läkningen.
Många sjukhus kan ordna så att barnet kan ligga hemma med häftstreck efter ungefär en vecka.
Äldre barn kan få en sträckpinne inopererad
Barn som är mellan ungefär tre år och sex år kan få en annan form av sträckbehandling. Barnet får då en smal metallpinne inopererad genom lårbenet nära knäleden.
Barnet får ligga på rygg i en säng med en speciell ställning tills benet har läkt. Det brukar ta mellan fyra och åtta veckor.
Barnet får smärtstillande läkemedel så länge det behövs. Själva pinnen brukar inte göra ont.
Sträckpinnen tas bort med lokalbedövning.
Operation av lårbenet
Barn som är äldre än sex år opereras oftast.
Vid operationen stabiliseras benbrottet. Det görs med stift av metall som sätts inuti benet.
Efter operationen kan barnet belasta benet och förflytta sig själv med kryckor. Barnet kan ofta komma tillbaka till skolan redan ett par veckor efter operationen.
Läs mer om hur det går till när barn ska opereras.
Det kan vara jobbigt att ligga stilla
Att ligga stilla i en säng kan kännas jobbigt. Men de flesta barn brukar vänja sig efter de första dagarna. Barnet kan till exempel ligga och rita, läsa, använda surfplatta eller titta på film.
När behandlingen är färdig och barnet slipper specialställningen gör det inte längre ont i lårbenet.
Det brukar ta flera veckor innan barnet kan gå eller springa igen som innan olyckan. Hur snabbt det går beror bland annat på hur gammalt barnet är. Yngre barn brukar återhämta sig snabbare.
Ingen speciell träning behövs efteråt
Oftast behövs det inte någon särskild träning efter en skada på lårbenet.
De första veckorna efter behandlingen finns en liten ökad risk för ett nytt benbrott. Barnet bör därför undvika fysiskt krävande aktiviteter under 4–6 veckor efter att behandlingen är klar. Barnet ska till exempel undvika idrottslektioner i skolan och idrottande på fritiden.
Du kan få kryckor på vårdcentralen
Du kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral eller akutmottagning du kontaktade första gången.
När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska du lämna tillbaka dem på närmaste vårdcentral.
Barn under sex års ålder kan för det mesta inte gå med kryckor och kan då behöva använda en rullator eller rullstol i stället. En sådan finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.
Hur kan jag minska risken för benbrott?
Läs mer om barnsäkerhet och om hur du kan minska risken för fallskador.
Vad händer i kroppen?
Lårbenet är kroppens längsta ben. Den översta delen av lårbenet består av lårbenshalsen och höftkulan, som är en del av höftleden.
Hos barn är ofta senor och muskelfästen starkare än själva skelettet de fäster i. Därför får barn oftare en skelettskada i situationer där en vuxen skulle få en skada på en sena eller ett muskelfäste.
Barn kan också få skador där skelettet inte bryts av utan bara böjs. Det beror på att skelettet hos barn är mjukare. Sådana skador behandlas som vanliga benbrott.
Det bildas nytt ben när brottet läker
När benet läker bildas det nytt mjukt ben runt benbrottet. Det ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl.
Det mjukare benet blir till vanlig benvävnad inom ett år. Knölen brukar minska i storlek med tiden.
Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.
Läs mer om skelett och leder.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Barn ska vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.
Så kan du förbereda barnet hemma
Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.