Både barn och vuxna kan mobba andra och råka ut för mobbning. Mobbning innebär att utsätta någon för återkommande negativa handlingar. Det kan vara olika typer av fysiska, verbala och psykiska kränkningar som upprepas flera gånger. Till exempel kan det vara något av följande:   

• Att ignorera någon, till exempel genom att sluta prata med personen eller inte berätta saker.
• Att säga elaka saker, himla med ögonen eller skratta åt någon.
• Att sprida rykten om någon.
• Att skriva elaka saker om någon på nätet.
• Att kritisera och förstöra för någon utan orsak.
• Att knuffa eller hota någon.

Mobbning innebär ofta att personen som utsätts utesluts ur den sociala gemenskapen.

Mobbning kan vara brottsligt

I vissa fall kan mobbning vara ett brott. Till exempel att skada någon fysiskt, eller hota med misshandel. Här är fler exempel på mobbning som kan vara brottslig:

• Att diskriminera någon, alltså att behandla någon sämre än andra på grund av exempelvis personens kön, ålder eller hudfärg.
• Att sprida kränkande bilder eller information om någon på nätet.
• Att trakassera någon sexuellt.
• Att slå och sparka någon.

Läs mer hos polisen om näthat och olika typer av brott.

Du som blir mobbad avgör

Det är du som är utsatt som avgör om det är mobbning. Det spelar ingen roll om den som mobbar säger att det var ett skämt. Om det får dig att må dåligt och det händer flera gånger så är det mobbning.

Mobbning bland vuxna är oftast psykisk

Vuxna mobbar oftast genom att få någon att må dåligt psykiskt. Det kan till exempel vara att utesluta någon från sociala sammanhang, sprida elaka rykten eller diskriminera någon. Det kan också vara sådant som inte märks så tydligt, som suckar eller blickar. Ofta ökar kränkningarna med tiden, och därför kan det vara svårt att från början inse hur allvarlig situationen är.

Alla människor behöver social bekräftelse och goda relationer. Ingen mår bra av att bli mobbad. Det kan påverka dig på många olika sätt, på både kort och lång sikt.

Du som blir utsatt för mobbning kan snabbt känna dig ensam och försvarslös. Du kan få tankar om att du är sämre än andra, eller att du borde ändra på dig. Men så är det inte, du är värdefull precis som du är och förtjänar att respekteras. Du har ingen skuld i det som sker, det är alltid mobbaren som gör fel. Alla har rätt att bli väl behandlade.

Mobbning kan påverka livet på många sätt

Det är vanligt att känna oro, nedstämdhet eller ångest om du är utsatt för mobbning. Du kan också få fysiska besvär, som ont i huvudet eller magen.

Det kan bli svårare att fokusera och klara uppgifter i skolan eller på jobbet om det inte känns tryggt där. Många som blir mobbade försöker undvika situationen. Barn kanske inte vill gå till skolan, och det är vanligt att vuxna sjukskriver sig från arbetet om kränkningarna sker där.

En del som har blivit mobbade kan få svårt att knyta an och känna tillit till nya människor. Då kan det hjälpa att vara med personer som får dig att må bra och söka dig till sammanhang där du trivs.

Negativa känslor kan finnas kvar

När mobbningen upphör mår de flesta bättre, men ibland kan de jobbiga minnena och känslorna komma tillbaka. Du kan må bättre med hjälp och stöd, kanske från familj, vänner eller med samtalsstöd av någon professionell.

Det är viktigt att kränkningarna får ett slut. Om de inte pågått så länge kan det fungera att sätta stopp för situationen genom att konfrontera den som mobbar. Men om kränkningarna fortsätter behöver du ta dig ur sammanhanget och bryta kontakten med den eller de som behandlar dig illa.

Hur ska jag stoppa mobbningen?

Du kan testa att bemöta mobbaren lugnt och sansat. Ifrågasätt det som skett. Säg ifrån och klargör att beteendet inte är okej med dig, och be hen sluta. Du kan öva in olika svar för att vara beredd.

Dokumentera det du blir utsatt för

Det kan vara ett bra stöd att samla bevis och skriva ner det du har blivit utsatt för. Då kan du lättare skapa dig en bild av vad som händer och när.

Be om hjälp

Om det finns någon ansvarig i den miljö där mobbningen sker ska du kontakta hen för att få hjälp att stoppa kränkningarna. Prata också gärna med någon du har förtroende för och berätta vad som har hänt.

Arbetsgivaren ska stoppa mobbning på jobbet

Arbetsgivaren har ansvar för att skapa en sund arbetsmiljö och att snabbt ingripa mot mobbning på arbetsplatsen.

Om du upplever kränkningar på jobbet kan du vända dig till din chef, skyddsombudet eller facket. Läs mer hos Arbetsmiljöverket.

Om ditt barn blir mobbad behöver hen din hjälp. Som förälder har du makt att förändra situationen och du har rätt att ställa krav på de verksamheter barnet deltar i. Det är viktigt att försöka lösa situationen så fort som möjligt.

Prata med ditt barn

Låt ditt barn berätta vad som har hänt med egna ord, och lyssna utan att värdera. Var tydlig med att det inte är barnets fel, och att det är de vuxnas ansvar att sätta stopp för mobbningen.

Kan vara svårt att berätta

Tänk på att det kan vara svårt för ett barn att berätta. Många känner skam och skuld för att de är utsatta. Det kan hända att ditt barn inte vill göra dig ledsen eller besviken. Ibland kan hen känna oro för att situationen ska bli värre om vuxna blandas in.

Var uppmuntrande och säg att barnet gör rätt som berättar, för nu kan ni göra något åt situationen.

Tecken på att barn blir utsatta för mobbning

Det kan märkas på olika sätt att ett barn mår dåligt. Här är några tecken att vara uppmärksam på:

• Barnet är irriterad eller nedstämd.
• Barnet sover dåligt.
• Barnet har sämre aptit.
• Barnet vill inte gå till skolan.

Det är vanligt att ett barn som blir mobbad inte längre vill träffa sina kompisar eller prata om hur dagen varit. Lita på din magkänsla om något verkar fel, det är du som känner ditt barn bäst.

Kontakta de ansvariga vuxna

Kontakta förskolan, skolan eller föreningen där ditt barn blir utsatt. Prata med de berörda vuxna för att förstå situationen bättre.

Personalen har ansvar att agera och ge stöd till barn som är utsatta för mobbning. Skolan måste sätta in konkreta åtgärder för att mobbningen ska upphöra. Det är viktigt att du och ditt barn inkluderas i dialogen och att ni tillsammans med skolan kommer överens om vad som ska göras. Berätta för barnet vad ni bestämmer och fråga gärna om hen har några förslag.

Ge ditt barn strategier

Du kan hjälpa ditt barn att hantera kränkningarna. Ge förslag på hur barnet kan säga ifrån, ta hjälp av en vuxen eller blockera meddelanden på nätet.

Hjälp ditt barn att tycka om sig själv

Genom att vara tillsammans och göra saker som ditt barn tycker om kan du stärka hens självbild. Att påminna om barnets goda egenskaper kan också få hen att må bättre med sig själv. Det kan hjälpa barnet att hantera mobbningen.

Du som förälder kan också behöva stöd

Det är ofta svårt att få reda på att ens barn blir mobbat. Om du behöver prata om din oro eller få hjälp med att hantera situationen kan du boka tid hos en terapeut eller psykolog på vårdcentralen. Du kan också kontakta skolkuratorn på ditt barns skola, eller ringa stödlinjen hos någon av följande organisationer:

• BRIS
• Friends
• Mind
  
  

Vilket ansvar har skolan?

Skolan, förskolan och fritids måste följa skollagen och diskrimineringslagen och jobba mot kränkningar på flera olika sätt. Den som känner sig utsatt har rätt att få omedelbar hjälp.

Du kan läsa mer hos Skolverket.

Mobbning på nätet

Barn som använder internet kan råka ut för olika typer av kränkningar där. Det kan handla om att bli lurad, hotad eller övertalad till olika saker.

Läs mer om problem på nätet hos UMO och få råd om hur du kan hjälpa ditt barn. Du hittar även bra information och råd kring nätmobbning hos organisationen Friends.

Du som lägger märke till att mobbning sker kan hjälpa den som är utsatt. Att säga ifrån till den som mobbar kan förändra situationen och stoppa mobbningen. Om det är svårt att göra det ensam kan du försöka få med dig någon annan. Det kan vara lättare att konfrontera mobbaren tillsammans.

Du kan också hjälpa den som är utsatt genom att vara snäll och visa att du bryr dig om personen. Det kan räcka med att säga hej, sätta sig bredvid och prata lite eller bjuda in hen i gruppen.

Om mobbningen sker på en arbetsplats, universitetet eller i skolan kan du prata med en lärare, chef eller skyddsombud för att få hjälp.

Du som behandlar någon illa kan få hjälp för att förändra ditt beteende. Det är vanligt att personer som mobbar själva inte mår bra, eller befinner sig i ett pressat eller utsatt läge.

Du kan behöva prata med en terapeut eller psykolog. Samtalsstöd är också bra om du mår dåligt över det som har skett och behöver bearbeta det.

Prata med ditt barn på ett stöttande sätt

Ett barn som har gjort någon illa kan också ha det jobbigt och behöva hjälp.

Du kan fråga barnet varför hen har varit elak mot någon annan. Prata om hur barnet har det, till exempel i skolan, med kompisarna, hemma och på nätet.

Var tydlig med att det är fel att behandla andra illa, samtidigt som du lyssnar på barnet och visar ditt stöd.

Prata gärna med ditt barns lärare, skolsköterskan eller skolkuratorn. De kan ge stöd och även vara med när du pratar med ditt barn om situationen.

Varje situation där mobbning sker är unik och har flera orsaker. Det handlar om personerna som är inblandade, sammanhanget det sker i och stämningen i gruppen.

En positiv miljö där alla känner sig välkomna och respekterade skyddar mot mobbning. I en otrygg miljö som saknar bra värderingar och som präglas av stress och konflikter är det lättare att mobbning sker. Exempelvis kan det handla om en arbetsplats eller en skola som är dåligt organiserad, underbemannad eller inte har bra ledare.

Den som mobbar kan själv må dåligt

Den som mobbar kan själv ha låg självkänsla eller vara utsatt för kränkningar av andra. Kanske söker hen egentligen vänskap eller har ett behov av att bli sedd och bekräftad.

Grupptrycket kan vara en orsak

Ibland mobbar någon andra av rädsla för att inte passa in. Det kan kännas stärkande att få någon annan i gruppen att verka sämre. Att säga ifrån kräver mod, därför deltar många passivt i mobbningen.

Även den som är populär i gruppen kan mobba. Det kan handla om ett behov av att hävda sig och bekräfta sin status.

Många klarar sig med hjälp och stöd från personer i sin omgivning och ansvarig personal på det ställe där mobbningen sker.

Om du mår väldigt dåligt och behöver professionell hjälp finns mer information här.

Om inte skolan eller arbetsplatsen gör tillräckligt för att stoppa mobbningen så kan du ibland välja att gå vidare med en anmälan.

• Anmäl till Barn- och elevombudet på Skolinspektionen om det gäller ett barn.
• Anmäl till Diskrimineringsombudsmannen om det gäller sexuella trakasserier eller diskriminering.

Polisanmälan

Om du eller ditt barn har blivit utsatt för brottsliga handlingar kan du göra en polisanmälan, oavsett hur gamla förövarna är. Det kan verksamheten också göra.

Kontakta polisen för att göra en anmälan eller för att få råd.

Orosanmälan till Socialtjänsten

Alla som är oroliga för ett barn eller en ungdom kan göra en orosanmälan till Socialtjänsten. Om du misstänker att ett barn blir mobbat och att det påverkar barnets liv är det bra att göra en orosanmälan. Då får barnet och barnets föräldrar komma på ett möte hos Socialtjänsten. Den som mobbar får inte reda på att anmälan har gjorts.

Du kan också göra en orosanmälan om du märker att ett barn beter sig aggressivt eller utåtagerande och mobbar andra.