Man kan må på olika sätt i en separation. Det kan också ta olika lång tid att vänja sig med den nya situationen. 

En del kan umgås som vänner efter separationen. För andra kan det uppstå konflikter långt efteråt. Då kan det vara mycket svårt att samarbeta kring barnet eller barnen.

Det är vanligt att må dåligt när en relation tar slut.

Det kan ta tid att acceptera separationen

För många barn och vuxna innebär separationen en kris. Det kan ta tid för alla i familjen att acceptera förändringarna och att hitta former för det nya livet. 

Det är vanligt att känna sig avvisad, kränkt, ledsen eller arg. Det är också vanligt att känna sig glad eller lättad över att ha genomfört separationen. Man kan också känna sig nöjd med att ha avslutat ett förhållande som kanske var dåligt för både barn och vuxna.

Berätta för barnet så snart som möjligt efter att beslutet om separation är fattat, så att hen inte får höra det av någon annan.

Hur ni ska berätta beror på barnets ålder och mognad. Barn som går i skolan kan lättare föreställa sig vad en separation kan innebära. För yngre barn blir det kanske verkligt först när separationen sker.

Berätta för barnet vad som händer

Du kan berätta ensam eller tillsammans med den andra föräldern. Det viktiga är att du ger barnet möjlighet att förstå vad som händer, att reagera och att ställa frågor.

Berätta att det inte beror på barnet

En del barn tror att separationen beror på dem. Därför är det viktigt att berätta att separationen inte beror på barnet.

Förklara att ni alltid kommer att vara barnets föräldrar. Men att det kommer att bli annorlunda för barnet att inte bo med er båda hela tiden.

Om den som du separerar från inte är förälder till barnet är det viktigt att tänka igenom hur du tror att den personens fortsatta kontakt med barnet kommer att vara. Berätta om det så ärligt som möjligt. För ett barn kan en styvförälder kännas lika viktig som du. Har ditt barn varit med om att vuxna flyttar isär förut kan det kännas extra svårt för hen.

Förbered för en tid av förändring

Förbered barnet på att separationen innebär en tid av förändringar och att allt kanske inte kan bestämmas och ordnas med en gång.

En separation innebär ofta att barnet får träffa den ena eller båda av er mindre än tidigare, oavsett hur vårdnaden, boendet och umgänget delas upp mellan er vuxna.

Barnet har rätt att fortsätta tycka om och ha en bra relation till båda sina föräldrar. Det måste du ta ansvar för även om du är arg, sårad eller ledsen. Håll kontakten med ditt barn. Stötta barnets relation till den andra föräldern.

Barnet kan vara både ledsen och arg över att en förälder inte behåller kontakten. Det är vanligt att barnet inte känner sig älskad och att hen längtar. Du hjälper till genom att berätta att det aldrig handlar om att det är fel på barnet, och att det är den som inte vill träffas som har problem. Du hjälper också till genom att prata om den frånvarande förälderns goda sidor och påminna om fina minnen.

Ni behöver tid och ro för att hitta former för det nya livet. Det är viktigt för barnet just nu och för framtiden att ni som föräldrar klarar av att samarbeta.

Barnet behöver få prata om det som hen känner, tänker och behöver. Ofta behöver barnet få prata om separationen flera gånger.

Lyssna på barnets frågor och funderingar. Låt barnet bestämma hur ofta och hur länge hen vill prata. Barn som är yngre än ungefär fem år förstår ofta mer än vuxna tror, medan äldre barn ibland inte orkar höra eller ta så mycket ansvar som vuxna vill.

Försök sätta dig in i barnets situation. Belasta inte barnet med detaljer om din relation till den som du har separerat från. Barn behöver få vara barn.

Stöd till barnet från andra vuxna

För en del barn kan det vara bra att få prata med andra vuxna, till exempel någon vän till er vuxna som barnet tycker om och litar på. Eftersom barn ofta är lojala med sina föräldrar är det bra om du talar om för barnet att det är okej att prata med andra om separationen.

Det är naturligt att barn blir ledsna och arga när föräldrar flyttar ifrån varandra. Ofta går det över när det finns nya rutiner och ni har anpassat er. Går det inte över kan du behöva stöd för att det ska kännas tryggt.

Fråga barnet hur hen mår och var uppmärksam på om hen ändrar sitt beteende eller humör. Men om barnet verkar må dåligt eller ha bekymmer är det inte säkert att det beror på separationen. Det kan ibland handla om något helt annat.

Barn kan reagera olika i olika åldrar

Barns sätt att reagera och visa känslor varierar med ålder och personlighet. Det finns många sätt att reagera på. Här nämns några exempel.

Barn kan till exempel svårt att somna och att inte vilja äta. Barn kan behöva mycket närhet, som om de vore yngre än vad de är. En del barn blir arga. Barn kan vilja vara ifred från sina föräldrar eller göra saker utan att någon förälder är med. Barn kan dra sig undan, bli nedstämda eller bråkiga och stökiga.

Barn som bor på flera ställen kan tycka det är svårt att flytta mellan ställena. Barnet kan till exempel vara ledsen eller arg. Hen kanske behöver vara ensam precis efter överlämningen. Prata med barnet om det, hen kanske har tankar och idéer som gör det enklare.

Läs mer om hur barn kan må dåligt psykisk och vad du kan göra.

En del barn visar inga känslor

En del barn visar inga känslor eller reaktioner. De kan i stället kämpa för att vara som vanligt eller kanske extra snälla och hjälpsamma. Men det kan också vara så att barnet är som vanligt för att det känns okej att de vuxna har flyttat isär.

Du kan behöva stöd och hjälp för att orka ta hand om både dig själv och ditt barn. Barnet ska inte behöva trösta eller hjälpa dig om separationen har väckt starka reaktioner och mycket känslor hos dig.

Prata med en vuxen som kan lyssna och ge råd, och som inte känner att hen måste välja att vara lojal med en av er vuxna. Det kan vara vänner eller personer som jobbar med stöd och hjälp, till exempel en kurator på en vårdcentral. En del kommuner har stöd inom socialtjänsten. Kontaktuppgifter finns på din kommuns webbplats.

Det finns också stöd hos föreningar, på internet, på chatt och på telefon.

Berätta i förskolan och skolan

Det är bra att berätta om separationen för andra vuxna i barnets liv, till exempel i förskolan, skolan eller på fritidsaktiviteter. Då kan personalen vara uppmärksam, stödja barnet och berätta för er om barnet verkar ha det jobbigt. Det kan också hjälpa rent praktiskt så att båda föräldrarna får all information från förskolan eller skolan, även om ni bor på olika håll.

Det är oftast ett alldeles för stort ansvar för barn att själva berätta för sin omgivning. De behöver hjälp av vuxna med att göra det.

Hjälp och stöd för barnet

Sök hjälp och stöd om barnet mår dåligt och det inte går över eller om du är orolig.

Du kan kontakta någon av dessa:

• en vårdcentral
• barnavårdscentralen, BVC, för barn yngre än sex år
• elevhälsan för barn som går i skolan
• första linjens psykiatri för barn och unga
• barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Barn kan också få stöd av kommunen. En del kommuner erbjuder exempelvis samtalsgrupper för barn som har separerade föräldrar.

Här kan du läsa mer om när barn kan må psykiskt dåligt.

Stöd i relationen mellan er vuxna

Alla kommuner erbjuder stöd i samtal hos familjerådgivningen. Ni kan till exempel få hjälp med hur ni ska kommunicera och hur er relation ska fungera.

Ni kan också få samtalsbehandling hos privatpraktiserande terapeuter eller hos religiösa samfund.

Låt inte din egen ilska och sorg gå ut över barnet. Prata till exempel inte illa om den andra föräldern eller om hens familj inför eller med barnet. Barnet kan då känna att hen sviker den andra föräldern eller själv känna sig kritiserad.

Gör så att det fungerar för den andra föräldern att ha kontakt med barnet. Se också till att du håller överenskommelser och träffar barnet de tider som ni har kommit överens om.

Barn uppskattar att föräldrar kan träffas och prata om vardagliga saker också efter separationen.

Det kan det vara lättare att kommunicera med mejl eller sms om det känns svårt att träffa den andra föräldern.

Våld vid eller efter separationer

I relationer där en eller båda har varit våldsamma blir det ofta värre i samband med separationen. Ingen ska behöva utsättas för våld.

Kontakta polis eller socialtjänst om du känner dig hotad eller om du eller ditt barn blir utsatt för våld.

Är du själv är våldsam eller rädd att du ska använda våld är det bättre att undvika kontakt med den andra föräldern. Det är då också viktigt att du ser till att få hjälp med ditt problem.

Barnet behöver få lära känna en ny partner i lugn takt. En del barn kan behöva tid att acceptera en ny partner och då är det viktigt att du fortsätter att umgås ensam med barnet.

Du kan inte kräva att ett barn ska tycka om en ny vuxen. Men barnet ska respektera och acceptera att du har en ny och viktig person i ditt liv. Det är viktigt att förmedla att det är du som väljer din partner.

Din nya partner ska också respektera och acceptera ditt barn.

Det är bra om ni föräldrar kommer överens om hur vårdnaden ska fördelas och hur umgänget med barnet ska se ut. Ni kan ta hjälp av socialtjänsten eller tingsrätten och göra avtal om ni inte kommer överens.

Barnets bästa avgör

Vad barnet behöver ska styra. Det är bra att försöka hitta en lösning som innebär att barnets situation förändras så lite som möjligt.

Barnet har rätt till allt mer inflytande ju äldre hen blir. Det är därför viktigt att barnet får uttrycka sig och säga vad hen känner, tycker och vill, och att ni lyssnar.

På Myndigheten för familjerätt och föräldrastöds webbplats finns mer information riktad till föräldrar.

Vårdnad

De allra flesta föräldrar har gemensam vårdnad och ansvarar tillsammans för att barnet får vad hen behöver och har rätt till. Det gäller i princip allt som rör barnet, till exempel var hen ska bo och i vilken skola hen ska gå. Mindre beslut som rör omsorgen tas av den förälder som barnet bor hos då. Det kan till exempel handla om sovtider och matvanor.

Boende

Gemensam vårdnad innebär inte att barnet måste bo lika mycket hos båda föräldrarna. Många föräldrar låter barnen bo växelvis. Det kan till exempel vara varannan vecka, eller med kortare intervaller om barnen är yngre än tre-fyra år.

Boendet kan ibland behöva förändras över tid, beroende på exempelvis barnets ålder. Kanske bor hen lika mycket hos båda er föräldrar de första åren efter separationen och sedan mer hos den ena av er.

Det blir lättare att få barnets vardag att fungera efter separationen om föräldrarna bor i närheten av varandra.

Ni vuxna bestämmer var barnet ska bo men behöver lyssna på vad hen vill. Barnet har rätt till mer och mer inflytande ju äldre hen blir. Men alla barn vill inte vara med och tycka till. Då ska de inte behöva göra det. En del barn tycker att det är svårt att uttrycka var de vill bo, av rädsla för att såra någon. Andra tycker det är skönast om de vuxna bestämmer.

Du kan känna dig sårad om barnet vill bo mest hos en annan förälder. Då är det viktigt att komma ihåg att barnets val inte bara handlar om kärlek, utan också om praktiska saker som var hen är närmast kompisarna och skolan.

Barnet har rätt att träffa båda föräldrarna – umgänge

Barn har rätt att umgås med båda sina föräldrar. Det kallas för rätt till umgänge. Föräldrar har båda ansvar för att barnet får träffa den förälder som hen inte bor med.

Umgänget kan också ske till exempel digitalt, på telefon, genom sms eller brev. Det är ovanligt men kan vara aktuellt när det inte går att träffas.

Barn till separerade föräldrar behöver få fortsätta att ha kontakt med syskon, far- och morföräldrar och andra närstående personer.

När det är olämpligt att barnet träffar en förälder

Ibland kan det vara olämpligt för barnet att umgås ensam med en förälder. Det kan till exempel handla om att föräldern är våldsam, har en psykisk sjukdom eller missbrukar. Kontakta socialtjänsten om föräldern inte tar ansvar för barnet.

Kontakta domstolen om ni som föräldrar inte är överens. Domstolen kan besluta att barnet inte alls ska träffa den förälder som har problem. Domstolen kan också utse en person som är med som stöd under en period när barnet och föräldern träffas, till det är tryggt för barnet igen. Detta kallas för umgängesstöd.

Ni kan få hjälp hos kommunens socialtjänst om ni inte kan komma överens om vårdnad, boende eller umgänge.

Samarbetssamtal

Ni kan få hjälp att komma överens genom ett samarbetssamtal. Alla kommuner ska erbjuda sådana samtal vid separationer där barn är inblandade. Ni betalar ingenting för samtalen.

Samarbetssamtalen handlar om att enas i viktiga frågor som gäller barnet. Det kan till exempel handla om vårdnad, boende och umgänge eller om vem som ska betala vad för barnet.

Kontakta familjerätten i kommunen för att boka ett samarbetssamtal. Kontaktuppgifter finns på kommunens webbplats.

Bestämma hur vardagen ska vara

Vid samarbetssamtalen kan ni till exempel få hjälp med att lägga upp ett schema för växelvis boende. Samtalen kan leda fram till muntliga överenskommelser, eller skriftliga avtal om någon vill ha det.

Samtalen leds av professionella samtalsledare och det råder sekretess. Sekretess innebär att samtalsledarna inte får berätta för någon vad de får veta från er under samtalet. Sekretessen bryts om de misstänker att ett barn far illa.

Tingsrätten kan kopplas in

Tingsrätten tar över frågan om vårdnad, boende och umgänge om ni inte komma överens genom samarbetsavtal. Även tingsrätten ska så långt det är möjligt hjälpa föräldrar att komma överens. Kontaktar du tingsrätten föreslår den ofta att ni först försöker lösa er tvist genom samarbetssamtal eller annan medling.

Tingsrätten kan inte tvinga er att delta i samarbetssamtal, men de flesta brukar se samtalen som en möjlighet att komma överens.

Informationssamtal

Från och med 1 januari 2022 ska ni som föräldrar erbjudas informationssamtal av kommunen. Ni ska erbjudas samtal även om enbart en av er vill ha det.

Då får ni information om vad en domstolsförhandling kan uppnå, och hur ni lättast hittar den lösning som är bäst för barnet vad gäller vårdnad, boende och umgänge.

Ni kan få informationssamtal tillsammans eller var och en för sig.

Från 1 mars 2022 måste man först delta i informationssamtal innan man inleder en tvist om vårdnad, boende och umgänge i domstol.

Kontakta socialtjänsten i kommunen för att få veta mer om informationssamtal. Mer information finns också på myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

När tingsrätten ska besluta

När tingsrätten ska ta ett beslut begär den in en utredning från socialtjänsten.

Utredaren på kommunens socialtjänst träffar och pratar med er föräldrar och barnet så att alla får komma till tals. Barnet har rätt att träffa utredaren och komma till tals även om ni som föräldrar inte vill det. Utredaren kan ta in uppgifter från andra, till exempel förskola och skola. Hen lämnar sedan ett förslag till tingsrätten. Ni som föräldrar får läsa och kommentera utredningen innan den skickas till tingsrätten.

Även om en utredning har startat kan ni när som helst bestämma er för att i stället försöka enas genom samarbetssamtal.