Först får du en venkateter i armvecket eller på ovansidan av handen. En venkateter är en tunn plastslang som sätts in i ett blodkärl. Genom venkatetern kan du få vätska och läkemedel om det behövs.

Du som har spruträdsla kan känna oro inför en bedövning. Du kan få lugnande läkemedel om du vill. Prata med läkaren om hur du känner. 

Du får antingen ligga på sidan eller sitta upp när läkaren ska ge ryggbedövningen.

Huden tvättas med sprit. Oftast får man en steril duk fasttejpad runt stället där man ska få bedövningen. 

En del får först en spruta med lokalbedövning i huden, innan läkaren ger sprutan med ryggbedövning.

Sedan sprutar läkaren in bedövningsvätskan. Det känns ungefär som det brukar kännas att få en spruta på andra ställen. Det kan trycka eller svida lite.

Det är olika hur lång tid det tar innan du blir bedövad. Det beror på vilken sorts ryggbedövning som läkaren använder.

Spruta eller kateter

Det finns olika sorters ryggbedövning.

Vid en epiduralbedövning kan du få en kateter som får sitta kvar i ryggen om du behöver få bedövningen påfylld. En kateter är en tunn plastslang. Bedövningen fylls på med hjälp av en pump eller en speciell ballong. Katetern brukar man inte märka av.

Vid en spinalbedövning får man oftast en spruta vid ett enstaka tillfälle. Då går det snabbt att bli bedövad.

Ryggbedövning är den effektivaste smärtlindringen som du kan få under en förlossning.

Du kan röra på dig som vanligt när du får ryggbedövning som smärtlindring. Barnet påverkas inte av ryggbedövningen.

Du kan få ryggbedövning även om du har ätit under förlossningen.

När passar ryggbedövning?

Du kan få ryggbedövning när som helst under förlossningen. Det är vanligast att få bedövningen när värkarbetet är i gång ordentligt.

Smärtlindringen fungerar för det mesta mycket bra under första delen av förlossningen. I slutet av förlossningen brukar bedövningen inte vara lika effektiv.

Det kan ta en stund innan narkosläkaren kan komma och ge ryggbedövningen. Ofta tar det mellan en halvtimme och en timme. Det kan också gå snabbare.

Spinalbedövning

Du som har haft en snabb förlossning tidigare kan få en spinalbedövning. Den får effekt snabbare än den vanligare epiduralbedövningen. Spinalbedövning går inte att fylla på. Därför har den effekt kortare tid än epidural, ungefär 1,5 till 2 timmar.

Ibland behövs åtgärder

Ibland blir effekten av ryggbedövningen inte tillräckligt bra. Då kan dosen av bedövningsmedlet behöva ändras. Personalen kan också behöva ändra läget på slangen som bedövningen ges igenom. Ibland behöver man få en helt ny ryggbedövning.

Då rekommenderas ryggbedövning

Ryggbedövning brukar rekommenderas särskilt vid dessa tillfällen:

• Du som föder har havandeskapsförgiftning. Ryggbedövningen kan hjälpa till att sänka blodtrycket. Läkaren tar prover innan för att se om det passar bra med ryggbedövning.
• Du som föder har vissa hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar.
• Förlossningen behöver skyndas på med värkstimulerande medel. Värkstimulerande medel kan göra så att så att förlossningen gör mer ont, och då hjälper ryggbedövningen mycket bra.
• Du som föder har en övervikt. Då kan det vara bra att ha bedövningen satt i ett planerat skede av förlossningen. Bedövningen kan sedan användas och fyllas på om det blir kejsarsnitt eller någon annan åtgärd i samband med förlossningen.

Ryggbedövning är vanligt vid operationer av underkroppen. Till exempel vid operationer av ljumskbråck, ben, fötter eller underliv.

Då blir du bedövad från naveln och nedåt. Du kan känna dig tung i benen. Du kan också känna beröring, men inte smärta eller kyla.

Inför en operation ska du fasta, alltså inte äta eller dricka. Det är bäst att ha tom mage, om du skulle behöva narkos. Du får instruktioner från kliniken där du ska opereras.

Antingen får du bara ryggbedövning eller så får du den tillsammans med narkos. Om man får ryggbedövning tillsammans med narkos brukar man få en kateter som sitter kvar. Då kan bedövningsmedlet fyllas på även efter operationen om du har ont.

En del kan få en eller flera biverkningar av bedövningen:

• Blodtrycksfall. Det är vanligt att blodtrycket sjunker när du får bedövning, särskilt vid en operation. I så fall kan du få blodtryckshöjande läkemedel.
• Klåda. Du kan få läkemedel som lindrar klådan, om du behöver.
• Skakningar och frossa. Det är vanligt att skaka och huttra timmarna efter att du har fått en ryggbedövning för en operation. Besvären kan minskas med en värmefilt. Du kan också få läkemedel om det behövs.
• Svårt att kissa. Det brukar gå över efter några timmar.
• Ömhet i ryggen. Du kan vara öm och få ett blåmärke efter nålsticket. Blåmärket försvinner och ömheten går vanligen över inom några dagar.
• Feber, om du fått bedövningen i samband med förlossning.
• Huvudvärk. En del får en speciell typ av huvudvärk efter en ryggbedövning. Du får ont i huvudet om du står eller sitter, men värken försvinner om du ligger ner. Det kan hjälpa att dricka mycket vätska och ta receptfria läkemedel. Du kan få annan behandling om huvudvärken inte har gått över efter ett till tre dygn.

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter en ryggbedövning.

Det kan vara olämpligt att du får ryggbedövning om ett eller flera av följande påståenden stämmer in på dig:

• Du blöder lättare eller längre än vad som är vanligt.
• Du har en infektion i huden där nålen ska stickas in.
• Du har någon sjukdom som ökar trycket i ryggmärgsvätskan.
• Du tar vissa blodförtunnande läkemedel.
• Du har vissa sjukdomar som påverkar nervsystemet.
• Du har vissa ryggsjukdomar eller medfödda skador i ryggraden.

Tatueringar på ryggen är sällan något problem eftersom läkaren oftast kan sticka in nålen vid sidan om tatueringen.

Barn får oftare huvudvärk efter ryggbedövning än vuxna. Läkaren brukar välja en ryggbedövning som kallas sakralbedövning om barn ska få ryggbedövning. Det brukar fungera bättre.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.