Knäledsartros
Vid knäledsartros ökar risken för att du får ont i knät. Området runt knät kan kännas svullet och varmt. Man blir oftast hjälpt av träning och ökad kunskap.
Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och finns oftast i knäleder, höftleder, fingerleder, ryggens småleder och stortåns grundled.
Vad beror knäledsartros på?
Det är inte helt klarlagt varför man får knäledsartros. Artros utvecklas ofta långsamt under många år. Sjukdomen är vanligare ju äldre man blir. Det är egentligen inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid du har varit utsatt för sådant som kan leda till artros.
Här är några exempel på vad som kan öka risken för knäledsartros:
- Tidigare ledskada som kan göra att du får artros några år senare. Det gäller till exempel efter en korsbandsskada, meniskskada eller ett benbrott nära en led.
- Ålder över 45 år.
- Kvinnligt kön.
- Övervikt som ger hög belastning på lederna.
- Ärftlighet. Risken för artros är större om någon genetisk släkting har artros.
- Upprepad ensidig belastning av leden, till exempel genom tunga lyft eller knästående arbete. Rörelser som belastar leden i arbetet eller fritiden.
- Svaga muskler.
Alla som har broskförändringar har inte artrossymtom och besvären varierar över tiden.
Symtom
Det vanligaste första besväret vid knäledsartros är att du känner dig stel och svullen, och får ont i knät när du går. Ofta kommer besvären utan att något särskilt har hänt. Du kan få tillfälligt ont när du börjar gå efter att ha suttit eller legat stilla, så kallad igångsättningssmärta.
Ibland bildas lite för mycket ledvätska, vilket gör att knät kan bli svullet och ömt, delvis beroende på inflammation i ledkapseln.
Om du får kraftigare artros kan du också få ont i knät när du sitter stilla, eller under natten när du ska sova.
Du kan bli något hjulbent om brosket mellan lårben och skenben blir tunnare på knäledens insida. Då ökar belastningen ännu mer på insidan och det kan leda till ökande besvär.
I den här filmen får du lära dig mer om artros. Vad som händer i kroppen, vilka de vanligaste symptomen är och vad man kan göra för att lindra och behandla besvären.
I den här filmen får du lära dig mer om artros. Vad som händer i kroppen, vilka de vanligaste symptomen är och vad man kan göra för att lindra och behandla besvären.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en fysioterapeut eller vårdcentral om något av följande stämmer på dig:
- Du tror att du har artros.
- Du har ont i knät som inte går över.
Du kan vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar
En fysioterapeut eller läkare gör en undersökning av knäleden och bedömer rörlighet och svullnad och om vissa rörelser gör mer ont än andra. De bedömer om besvären beror på att du har artros.
Ibland görs en röntgenundersökning, men det är inte nödvändigt för att ställa diagnos. En röntgenundersökning av knät kan ibland visa kraftig artros, som kan ha funnits under flera år men inte gett besvär. Artros i ett tidigt skede syns inte på röntgen. Det är mycket vanligt att symtomen på knäledsartros kommer innan artrosen syns på röntgen.
För att få en bedömning om du behöver bli opererad får du vanligen en remiss till en ortopedklinik. Där görs en mer ingående undersökning av dina knäbesvär för att avgöra om operation är ett bra alternativ.
Behandling
Behandlingen av knäledsartros består oftast av råd om hur du bäst behandlar och förebygger besvären själv. De allra flesta blir hjälpta av rörelseträning, fysioterapi och ökad kunskap. Med ökad kunskap kan du påverka hur sjukdomen utvecklas och hur du kan leva med din artros.
Viktigt att träna benen
Fysisk aktivitet och styrketräning av benmusklerna minskar smärtan från knät. När du börjar träna kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Det är inte skadligt för ledbrosket i knät att röra på sig, även om det kan göra mer ont tillfälligt.
En fysioterapeut eller läkare ger råd om vad som är den bästa träningen.
Det är också viktigt att tänka på att du kan behöva ändra och anpassa ditt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna.
Du kan skaffa bra skor med dämpande sula och hitta sköna viloställningar. Även små förändringar i vardagen kan bidra till att dina besvär minskar.
Du kan själv göra enkla övningar i hemmet
Nedan får du tips på hur du kan träna hemma. Gör gärna övningarna dagligen. Är det svårt eller gör ont kan du anpassa antalet gånger du gör övningen och sedan öka upp i din egen takt. Är övningarna istället för enkla kan du dubbla antalet repetitioner per dag.
Upplever du ingen förbättring efter ett par veckor kan du söka vård.
Övning 1: Uppresning från stol
Övning 2: Sittande knästräckning
Övning 3: Tyngdöverföring med knäböj
Artrosskolor
Det finns så kallade artrosskolor som leds av fysioterapeuter. Där får du individuellt eller tillsammans med andra information om artros och råd om hur du kan minska belastningen på knäleden. Du får också hjälp att komma i gång med lämplig träning.
Ett besök på en artrosskola brukar kosta lika mycket som ett vanligt besök hos en fysioterapeut. Kontakta din vårdcentral som kan hänvisa dig till din närmaste artroskola.
Du kan få hjälp genom en artrosskola på internet om det inte finns en fysioterapeut eller artrosskola där du bor. Du kan titta i Svenska Artrosregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister för personer med artros.
Artrosskola i Region Östergötland
Du som har artros blir erbjuden att gå en artrosskola, fysiskt eller digitalt. Läs mer om artrosskola i Region Östergötland.
Undvik övervikt
Du kan också träffa en dietist för att få bra kostråd om du har övervikt och behöver minska belastningen på lederna.
Du kan låna eller hyra hjälpmedel
Om du är stel och har svårt att röra på dig kan det hjälpa att använda till exempel en käpp, toalettförhöjning eller extra handtag på badrumsväggen. Hos fysioterapeuten eller arbetsterapeuten kan du få råd om var du kan få hjälpmedel. Vissa hjälpmedel kan du låna eller hyra.
Läkemedel dämpar smärta och inflammation
Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel eftersom det är vanligt att ha ont vid knäledsartros. Det finns olika typer av läkemedel. På apotek finns receptfria läkemedel som innehåller det smärtstillande ämnet paracetamol.
Du kan också ta smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel mot inflammationen i ledkapseln omkring knäleden. Dessa läkemedel kallas NSAID. Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen eller naproxen. Men de kan ge besvär med sveda i magen. Du ska använda paracetamol i stället för NSAID om du är över 75 år, eller om du har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår. Rådgör med din läkare.
En kortisonspruta i knäleden kan ibland ge tillfällig lindring.
Artros och läkemedel
Artros är en sjukdom som går i skov, vilket innebär att du ibland kan ha besvär och ont och ibland känna betydligt mindre besvär. Vid skov kan du ta smärtstillande läkemedel regelbundet på morgonen och kvällen, eller morgon, middag och kväll för att det inte ska göra så ont.
Operation av knäleden
Om inget annat hjälper och du har stora besvär kan du bli opererad. Vid knäledsartros kan det ibland vara nödvändigt med en operation för att lindra smärta och förbättra funktionen i knät. Det finns två typer av operationer, knäprotesoperation och så kallad vinkelosteotomi.
Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att operera in en knäledsprotes. Under denna operation byts den skadade knäleden ut mot en konstgjord knäled av metall och plast. Det görs för att du ska kunna röra leden lättare och ha mindre ont.
En annan typ av operation är vinkelosteotomi, som är mindre vanlig. Under denna operation tar läkaren bort en kil av benet nedanför knäleden, för att minska belastningen på den inre delen av knät. Det kan hjälpa till att fördröja behovet av en knäprotesoperation.
Läs mer om knäoperation vid artros.
Sjukskrivning efter operation
Du kan behöva vara sjukskriven en kortare tid efter en operation. Sjukskrivningen kan vara något längre om du har ett tungt arbete.
Hur länge du behöver rehabilitering efter en operation av knäleden beror också på dina egna förutsättningar. Det är viktigt att följa ett träningsprogram för återhämtning och för att få tillbaka funktionen i höften.
Vad händer i kroppen?
Kroppens leder är till för att du ska kunna röra dig. I alla leder möts minst två ben. I knät möts lårbenets nedre del och skenbenets övre del. De delar av benen som möts i en led har brosk på ytan. Brosket har en mycket jämn yta och glider lätt. I leden finns ledvätska som minskar friktionen och som gör att benändarna kan glida ännu bättre mot varandra.
Vid artros förändras brosket gradvis till att bli ojämnt och gropigt. Ledbrosk minskar och försvinner. Benändarna kan komma i kontakt med varandra och det känns som knät hakar upp sig. Samtidigt knäpper och knakar det ibland och risken för att du får ont ökar. Ibland känns området kring knät svullet och varmt.
Det är oftast i den inre delen av leden som man får artros. Den yttre delen av knät klarar sig oftast bättre. Det är vanligt att ledkapseln som omger leden blir inflammerad, och knäleden kan bli svullen och vätskefylld.
Risken för knäledsartros ökar om man har dålig muskelfunktion eller utövar idrott på elitnivå där knäna belastas särskilt mycket.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral, rehabilitering eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du kan till exempel söka vård hos en fysioterapeut utan att ha remiss. Ibland krävs det remiss till läkarbesök inom den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår eller om du behöver veta mer. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Det finns nationella riktlinjer för den här sjukdomen
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för knäledsartros.
Här kan du läsa mer om väntetider i vården.