Kronisk prostatit – långvarig smärta i bäckenbotten hos män
Långvarig smärta i bäckenbotten innebär att det ofta gör ont i till exempel penisen, pungen magen eller nedre delen av ryggen. Besvären bror ofta på stress, kyla eller att du har suttit mycket. De flesta blir bra igen. Men ibland tar det tid.
Långvarig smärta i bäckenbotten kallades förut för kronisk prostatit. Namnet har ändrats eftersom de flesta inte har några besvär med prostatan.
Vad är långvarig smärta i bäckenbotten?
Bäckenbotten är en böjlig platta av olika muskler och bindväv. Bäckenbotten håller upp urinblåsan, ändtarmen och de inre könsorganen. Den gör så att vi kan knipa när vi blir kissnödiga eller bajsnödiga.
Långvarig smärta i bäckenbotten innebär att bäckenbotten och området runtomkring har blivit spänt eller känsligt. Orsaken kan variera från person till person. Oftast är det något man själv kan påverka.
Långvarig smärta i bäckenbotten går oftast över, men det kan ta tid.
Symtom
Det är vanligt att ha ont på olika ställen i bäckenbotten, som till exempel:
- i penisen
- i pungen
- mellan pungen och ändtarmsöppningen
- i ljumskarna
- i nedre delen av magen eller ryggen.
Det kan göra ont i samband med något av följande:
- när du kissar
- när du får utlösning
- när du stressar
- när du blir kall.
Andra besvär
Du kan också ha till exempel följande besvär:
- svårt att kissa
- minskad sexlust
- svårt att få stånd.
Smärtan kommer i perioder
Ofta kommer smärtan i perioder. Du kan ha ont i några veckor till månader. Varje period kan börja med lindriga besvär som ökar mer och mer.
Vad kan jag göra själv?
Här några tips du kan pröva för att själv lindra besvären:
- Håll dig varm. Undvik att sitta på kalla underlag eller att gå med våta kläder efter bad.
- Rör på dig. Gör någon fysisk aktivitet som du tycker om.
- Försök att undvika stress.
- Öva på att slappna av.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har långvarig smärta i bäckenbotten. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Är du ung kan du kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen kan vara olika på olika ungdomsmottagningar.
Du kan också kontakta elevhälsan eller studenthälsan på din skola.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.
Undersökningar och utredningar
Du får berätta för läkaren om dina besvär. Läkaren kan fråga om annat än symtomen i kroppen, till exempel om hur din livssituation är.
Sedan kan läkaren undersöka dig på olika sätt för att se så att dina besvär inte beror på någon annan sjukdom.
Läkaren gör en kroppsundersökning
Läkaren gör en kroppsundersökning och känner till exempel på magen, penisen och pungen. Hen kan också känna på prostatan och området runt prostatan genom att föra in ett finger i ändtarmsöppningen.
Du får lämna prover
Du kan behöva lämna urinprov och prov för könssjukdomar, till exempel gonorré och klamydia.
Ibland behövs fler undersökningar
Läkaren ger dig en remiss till en urolog om hen bedömer att du behöver undersökas mer. En urolog är en läkare som är specialist på njurar, urinvägar och mannens könsorgan.
Behandlingar
Läkaren berättar om vad långvarig smärta i bäckenbotten innebär, och vad du kan göra själv.
Läkemedel mot smärta och svårigheter att kissa
Du kan också behöva läkemedel för att må bättre. Du kan prova receptfria smärtstillande läkemedel. Om det inte hjälper, kan läkaren ge dig recept på andra smärtstillande läkemedel.
Du som har svårt att kissa kan behöva läkemedel som hjälper mot det.
Terapi för att hantera situationen
Långvarig smärta i bäckenbotten är oskadligt men kan vara mycket besvärligt. Det kan påverka hur du mår i vardagen.
Du kan få hjälp att hantera situationen. Bland annat kan olika former av psykoterapi vara bra, till exempel kognitiv beteendeterapi, KBT. Det finns terapeuter som är specialiserade på besvär i underlivet och bäckenbotten. Fråga läkaren för att få veta mer.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.