Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Det är bara om du är svårt psykiskt sjuk och verkligen behöver vård som du får vård mot din vilja. Syftet med lagen om psykiatrisk tvångsvård är att du ska må så pass bra att du sedan vill ta emot den vård du behöver. Du har vissa rättigheter även om du vårdas mot din vilja.
Ibland kan det bli nödvändigt att få vård mot sin vilja, så kallad tvångsvård. Det kan hända om du till exempel har en psykos, har självmordstankar eller riskerar att skada dig själv eller andra människor. Då kan du behöva vård på ett sjukhus dygnet runt, så kallad sluten psykiatrisk tvångsvård.
Även barn och ungdomar kan vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Den här texten är för dig som är vuxen eller närstående.
Lagar styr tvångsvård
Vill du bli stödperson?
Patienter som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen har rätt att få en stödperson under tiden tvångsvården eller isoleringen pågår. Om patienten och stödpersonen så önskar kan uppdraget därefter förlängas med ytterligare fyra veckor. Det är läkaren som är skyldig att informera patienten om rätten till stödperson.
Ta kontakt med patientnämnden om du vill bli stödperson.
Vad gör en stödperson
- Stödpersonen ska vara en medmänsklig kontakt som står utanför patientens vård
- Vara en ”länk” mellan patienten och samhället
- Hålla regelbunden kontakt och vara någon som lyssnar, pratar och umgås.
- Stödpersonen har rätt att besöka patienten vid vårdinrättningen.
- Har rätt att närvara vid förvaltningsrättens förhandlingar.
Alla stödpersoner har tystnadsplikt och får inte berätta för andra om patienten eller andra patienter de träffar i sitt uppdrag. Stödpersoner får ett arvode, men till övervägande del utförs uppdragen ideellt.
Patientnämnden förmedlar uppdragen
Om en patient vill få stödperson ska överläkaren skriva ett intyg till regionens patientnämnd. Det är patientnämnden som rekryterar, tillsätter och ansvarar för att utbilda stödpersoner.
Du som känner att du vill och kan göra en insats för någon patient, anmäl ditt intresse till patientnämndens handläggare 0470-58 85 42 eller skicka e-post till: patientnamnden@kronoberg.se
Att tvingas till vård mot sin vilja kan upplevas som mycket kränkande. Därför är det noggrant beskrivet i lagar hur det får gå till. Reglerna finns bland annat i lagen om psykiatrisk tvångsvård, som förkortas LPT.
Att få vård enligt LPT kan beskrivas i tre steg:
- En läkare skriver vårdintyg.
- En överläkare fattar beslut.
- Det görs en vårdplan.
Läkare skriver vårdintyg
Det kan till exempel vara en närstående som kontaktar en läkare om du är psykiskt sjuk och inte vill ha vård. Läkaren undersöker dig och skriver ett vårdintyg som beskriver vilka skälen är för tvångsvård.
Du tar dig själv till sjukhuset eller till det ställe där du ska få tvångsvården. En närstående kan följa med dig om du vill det. Det kan också vara en boendepersonal eller boendestödjare.
Polis kan köra dig dit om du skulle vägra.
Överläkare fattar beslut om tvångsvård
Efter det första läkarbesöket behövs ytterligare ett beslut från en överläkare. Beslutet om du behöver sluten psykiatrisk tvångsvård eller inte ska fattas inom ett dygn. Det ska därefter prövas med jämna mellanrum.
Tvångsvården ska inte pågå längre än nödvändigt. När den inte längre behövs kan du i stället få vård inom den psykiatriska öppenvården.
Vårdplanen beskriver den vård du behöver
Det ska göras en vårdplan så snart som möjligt efter beslutet om tvångsvård. I vårdplanen står det vad vården ska innehålla.
Det är bra om du är med i vårdplaneringen. Du kan också be en närstående vara med.
Vårdpersonalen ska ta hänsyn till dina upplevelser av behandlingen. De ska använda så lite tvång som möjligt. När det gäller frågor om läkemedel eller annan behandling är det överläkaren som fattar beslut.
Du ska få veta dina rättigheter
I vissa lägen kan det vara svårt att ta emot information. Det kan gälla om du till exempel är mycket upprörd eller har fått lugnande läkemedel. Så snart vårdpersonalen bedömer att du är redo ska du få information om dina rättigheter.
Du har rätt att begära att tvångsvården ska avslutas. Du kan även överklaga vissa beslut, som till exempel att du inte får använda mobiltelefon.
Du har också rätt att be om en stödperson. Det är patientnämnden i regionen som utser stödpersoner.
Du kan överklaga beslut
Du har rätt att överklaga ett beslut som rör din behandling. Du kan be en närstående om hjälp.
För att överklaga kontaktar du överläkaren. Om du behöver kan du be vårdpersonalen om hjälp. En överklagan ska ske skriftligt. Du behöver inget särskilt formulär. Du beskriver med egna ord vad det är i vårdplanen som inte fungerar för dig.
Närstående har stor betydelse
Närstående kan vara mycket viktiga om du har en allvarlig psykisk sjukdom. Du kanske är förvirrad och riskerar att skada dig själv. Då kan en närstående till exempel kontakta en läkare som kan skriva ett vårdintyg för psykiatrisk tvångsvård.
En närstående är ofta delaktig i beslut om vården. Men närstående får aldrig ta beslut om din vård eller behandling.
Rätt till stödperson
Du ska få information om att du har rätt till en stödperson.
Du kan få en stödperson även om du inte har begärt det. Det är patientnämnden i regionen som utser stödpersoner. Du har också rätt att vägra ha en stödperson.
Det finns olika tvångsåtgärder
Det finns en del tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården.
Dörrar kan vara låsta
Tvångsvård inom den slutna psykiatriska vården kan betyda att du inte kan röra dig helt fritt. Dörren till avdelningen kan till exempel vara låst.
Ibland får du inte använda telefon eller internet
Du har rätt att använda mobiltelefon och internet. Men det finns tillfällen då du inte ska ha kontakt med andra, eftersom det kan störa den vård eller rehabilitering du får. Ibland kan det vara för att undvika att någon annan eller du själv skadas.
Ibland får du inte ta emot besök
Det är inte alltid som du får ta emot besök, till exempel av närstående. Det kan hända om det inte passar med den vård du får eller om du själv behöver skyddas av någon anledning. Detta gäller bara om det finns ett beslut om besöksförbud från regionen.
Ibland får du inte träffa andra
Ibland får du vara på ditt rum och inte träffa andra på avdelningen. Det får bara ske om du är aggressiv eller stör på ett sådant sätt att det påverkar vården av de andra patienterna.
Beslutet får gälla högst åtta timmar. Du kan få stanna på rummet längre än så om det finns speciella skäl.
Du kan spännas fast
Du får spännas fast med ett bälte mot din vilja om det finns en stor risk för att du skadar dig själv eller någon annan. Det ska finnas vårdpersonal närvarande under hela tiden du är fastspänd.
Lagen säger att bältesspänning ska vara under en kort tid. Bältet ska tas bort så fort risken för att du ska skada dig själv är borta.
Kroppsvisitationer
Du kan bli kroppsvisiterad. Det kan hända om vårdpersonalen vill veta om du har alkohol, narkotika eller farliga föremål på dig. Personalen får bara undersöka kläderna. De får inte känna direkt på kroppen eller tvinga dig att ta av dig dina kläder.
Personalen kan också göra en ytlig kroppsbesiktning. Det innebär att du får ta av dig kläderna så att personal kan titta på kroppen utan att röra vid den.
Förvaltningsrätten kan förlänga tvångsvården
Det kan bli så att överläkaren tycker att tvångsvården borde fortsätta längre än fyra veckor. Det ska prövas av förvaltningsrätten. Då har du rätt till ett offentligt biträde, till exempel en jurist.
Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan förvaltningsrätten göra en ny prövning och ge överläkaren rätt att fortsätta tvångsvården med högst sex månader åt gången.
Tvångsvården kan vara under flera år, men det är ovanligt.
Öppen psykiatrisk tvångsvård
Vid öppen psykiatrisk tvångsvård har du kontakt med den öppna psykiatrin, men vårdas fortfarande enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Det är överläkaren som är fortsatt ansvarig för din vård.
Syftet är att du ska få stöd för att bygga upp en bra struktur i ditt liv. Det kan behövas om du tvångsvårdats i den slutna psykiatriska vården under en längre period. Kanske behöver du komma på regelbundna besök till en mottagning för samtal och för att ta dina läkemedel.
Det ska finnas en vårdplan där det står vilken behandling du ska få från hälso- och sjukvården. Planen ska också beskriva vilka insatser kommunen gör.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.