En allvarlig sjukdom är när en person har drabbats av en sjukdom och skada som vanligtvis inte går över inom ett halvår, trots att man har fått medicin eller behandling. Det kan även vara en omfattande funktionsnedsättning som gör att kroppen inte fungerar som den ska och riskerar att göra personen sjukare över tid. Allvarliga sjukdomar kan kräva mycket behandling, medan mindre allvarliga sjukdomar kan bli bättre genom behandling och leda till att personen blir frisk.

En långvarig sjukdom kallas även en kronisk sjukdom och man har sjukdomen hela livet eller under en mycket lång tid. Många kroniska sjukdomar kan behandlas men alla kan inte botas.  Många av de långvariga (kroniska) sjukdomarna har ”skov”, det innebär att man under långa perioder kan känna sig helt frisk och fungera som vanligt, medan sjukdomen under andra perioder blir mycket värre och påverkar vardagslivet.

När en familjemedlem har en allvarlig eller långvarig sjukdom kan det påverka vardagen. Om det är en väldigt allvarlig eller långvarig sjukdom kan det skapa en oro för hur familjen ska klara sig och hur barnets/ungdomens familj ska kunna ta hand om hen. Sådana här saker kan göra att barn och ungdomar kan känna sig rädda eller otrygga.

När någon i familjen har en allvarlig eller långvarig sjukdom kan barn och ungdomar oroa sig för hur det ska gå för familjemedlemmen. En del får ont i magen eller huvudvärk. Oron över familjemedlemmen kan också göra att man inte vågar lämna personen ensam, och får svårt att gå till skolan.

Barn och ungdomar tror ibland att det är deras fel när någon i familjen har en allvarlig eller långvarig sjukdom. En del barn och ungdomar reagerar genom att göra mycket av sysslorna i hemmet och ta ansvar för familjen. Andra försöker att inte störa, de vill inte ta för stor plats eller vara bråkiga.

Det finns barn och ungdomar som inte vill berätta för andra om att en familjemedlem har en allvarlig eller långvarig sjukdom. De kan låta bli att ta hem kompisar och försöker hindra den som är sjuk att komma till skolan eller fritidsaktiviteten.

Barn och ungdomar kan ta på sig för stort ansvar genom att ta hand om både sig själv, sina syskon och sin förälder/sina föräldrar. Självklart ska man hjälpa till hemma men det måste vara lagom mycket för ens ålder.

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

Det sätt vi i vården informerar socialtjänsten när vi är oroliga för barnets situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa barnet och familjen. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om barnets hemsituation.

Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa barnet och familjen med: Koll på soc.

Om barnet har en familjemedlem eller annan närstående person som har en allvarlig eller långvarig sjukdom kan hen få prata med någon som kan ge svar på barnets frågor och hjälp om barnet mår dåligt:

När barnet själv behöver någon att prata med

Barn och ungdomshälsan – Hit kan barnet vända sig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

Du och barnet kan hitta mycket information om olika sjukdomar här på 1177.se. Det går även bra att ringa till 1177.

Om någon i barnets familj eller närhet får vård ska de som arbetar där svara på barnets frågor om sjukdomen. Barnet kan tillsammans med sin familjemedlem fråga efter någon som kan ge barnet mer information. Det går även bra att ringa till vårdavdelningen eller vårdkliniken för att beställa tid för ett samtal. Sök efter kontaktinformation här.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barnet kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

När någon i familjen eller nära dig får cancer – Information som handlar om barnets situation som närstående till någon med cancer.

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.