Som barn har man rätt att känna sig trygg i familjen. Men tyvärr finns det familjer där barn eller vuxna blir slagen eller utsatt för våld.

Våld i familjen kan vara många olika saker. Ofta handlar det om att en person i familjen gör saker som får andra i familjen att må dåligt. Det kan till exempel vara:

När någon skadar en annan persons kropp, genom till exempel örfilar, slag med öppen eller knuten hand, slag med eller utan saker (skohorn, kniv, bälte eller andra saker), nyp, sparkar, knuffar, skakningar, kast luggningar eller drag i håret, stryptag eller när någon biter eller river.

När någon hotar, skrämmer, förnedrar eller kränker andra personer. Att ständigt bli kritiserad, hånad, ignorerad, utfryst, isolerad eller kränkt med ord är också psykisk misshandel. Det kan även vara att bli isolerad från andra av någon i sin familj, så att man inte får röra sig fritt utanför eller i hemmet och träffa vänner eller släkt.

När någon tar på ens kropp på ett sätt som inte känns okej. Det kan till exempel vara att någon tar på ens kropp med händerna, munnen, snippan eller snoppen på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd. Eller att man tvingas ta på någon annans kropp med ens händer, mun, snippa eller snopp fast man inte vill.

När någon skadar en annan persons saker, slår söner möbler och andra saker i hemmet, eller tvingar en att själv förstöra något man tycker om.

Både flickor, pojkar, kvinnor och män kan utsättas för hedersrelaterat våld. Våldet utförs ofta av flera personer gemensamt och det kan vara föräldrar, syskon, släktingar eller andra personer i familjens närhet som utövar våldet.

Hedersrelaterat våld uppstår när en person handlar eller försöker handla på ett sätt som bryter mot familjens traditioner och regler för hur personen ska bete sig. Det kan handla om att träffa ”fel” personer, ha ”fel” kläder, att man träffar någon man tycker om utan att vara gifta, eller om man är homosexuell och tycker om någon från ens eget kön.

När föräldrarna inte ger barnet den omvårdnad som behövs för att barnet ska få mat, kläder, bra hälsa och trygghet i hemmet. Det kan handla om att barnet inte tvättar sig eller borstar tänderna ordentligt, eller att vuxna använder alkohol och droger när barnet finns med. Det handlar även om att föräldrar inte visar kärlek, inte tröstar eller fostrar barnet. Ibland är det när föräldrar hela tiden sätter sig själv före barnet.

 All form av omskärelse eller könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige. Även om flickan själv vill det. Det är också förbjudet att flickan blir könsstympad i ett annat land som tillåter det, då kan flickans föräldrar hamna i fängelse i Sverige. Omskärelse eller könsstympning innebär att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av flickans snippa, vanligtvis på flickor mellan fyra och åtta år gamla, men ibland på yngre barn.

Att vara med om att ens mamma eller pappa blir utsatt för våld i hemmet av den andre föräldern eller annan närstående är både otäckt och skrämmande. Kanske blir barnet slagen och utsatt själv. Barnet har rätt att känna sig trygg i sitt hem och de som ska ta hand om barnet får inte hota barnet, kalla hen värdelös eller slå barnet. Allt våld mot barn är förbjudet enligt lagen.

Oavsett om det är barnet eller någon annan som har drabbats av våld i familjen kan det påverka barnet på olika sätt. Det är naturligt att barn och ungdomar reagerar på olika sätt när det finns våld i familjen. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera.  Alla känslor är tillåtna och det är bra för barnet att visa och berätta vad hen känner.

Det är vanligt att känna många olika känslor när det finns våld i familjen, som till exempel oro, rädsla, ilska, ledsenhet, ångest och skuldkänslor. När man känner många sådana känslor får en del barn och ungdomar ont i magen eller huvudet eller kan ha svårt att sova. Om detta håller på en längre tid blir man väldigt trött och kan få svårt att koncentrera sig och sitta still i skolan.

En del barn och ungdomar vill vara mer för sig själva och drar sig undan kompisar, medan andra gärna är med kompisar. Det finns även barn och ungdomar som blir oroliga och arga i skolan och då kan det vara svårt att funka bra ihop med kompisar.

Om barnet mår dåligt eller behöver prata om det som hänt kan barnet berätta det för en vuxen. Det kan vara en förälder, en vuxen på skolan, en tränare, en släkting, eller en annan vuxen som barnet litar på. Barnet ska inte behöva vara ensam med det jobbiga. En vuxen ska se till att barnet får den hjälp hen behöver. Det går att göra saker så att det känns bättre. Barnet har rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Den vuxna ska förklara för barnet på ett sätt som barnet förstår.

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

Det sätt vi informerar socialtjänsten när vi är oroliga för barnets situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa barnet och familjen. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om barnets hemsituation.

Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa barnet och familjen med: Koll på soc.

Om barnet lever med våld i familjen kan barnet få prata med någon som kan ge svar på frågor och att få hjälp om barnet mår dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Det är aldrig bra för ett barn att leva med hot, våld eller övergrepp i familjen. Vi samarbetar därför med socialtjänsten och informerar dem om barnets situation genom en orosanmälan så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

När barnet behöver någon att prata med

Barn och ungdomshälsan – Hit kan barnet vända sig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

Familjefrid Kronoberg - Hos oss finns möjlighet att prata med någon vuxen som kan hjälpa barnet att sätta ord på och förstå det barnet upplevt av våld i familjen. Antingen så pratar vi själva eller så får barnet möjlighet att träffa andra barn i grupp som upplevt ungefär samma sak.

När du eller barnet vill veta mer om våld i familjen

Du och barnet kan hitta mycket information om våld i familjen här på 1177.se. Det går även bra att ringa till 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om sjukdomar här.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

Koll på soc – En webbplats riktad till barn och unga med information om vad socialtjänsten gör.

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Om familjen – Information på UMO om olika situationer som kan uppstå i en familj och som inkluderar hot, våld, övergrepp och ”hedersrelaterat” våld och förtryck.

Jag vill veta – allt om dina rättigheter vid brott – En hemsida som förklarar t.ex. våld i familjen och andra brott som man som barn kan uppleva. Vänder sig till barn 4-7, 8-13 samt ungdomar 14-18.