När någon nära dig vårdas på rättspsykiatrisk klinik
Innehållet gäller KronobergNär en person har begått ett brott och var psykisk sjuk när brottet begicks kan den personen få rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Det finns många barn och ungdomar som har en förälder eller annan anhörig som vårdas inom rättspsykiatrin. Det är aldrig ditt fel att någon nära dig vårdas på rättspsykiatrisk klinik. Du har rätt att må bra och få någon att prata med om du behöver det. Det finns hjälp att få, du är inte ensam.
Vad är rättspsykiatrisk klinik?
Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö vårdar patienter som antingen är psykiskt sjuka och som behöver vara på sjukhus för att inte skada sig själv, eller som var psykiskt sjuka när de begick ett brott och domaren bestämde att de behöver vård istället för fängelse för att kunna må bättre. En del vårdas bara ett par veckor på rättspsykiatrin medan andra kan vårdas i flera år.
Det kan ta lång tid att bli frisk. Patienten vårdas på en avdelning och där få de någon att prata med och medicin för att må bättre. Det finns olika avdelningar på rättspsyk i Växjö. Vissa avdelningar vårdar de som mår lite sämre och som måste stanna på avdelningen. Andra avdelningar är för de patienter som mår lite bättre och de patienterna får gå ut med personal eller själva. En del avdelningar förbereder patienten för att komma hemma igen.
Läs mer om psykisk sjukdom här.
Mer information om rättspsykiatrin
Hur påverkar det dig?
Livet påverkas för alla som lever nära en person som har en psykisk sjukdom. När en familjemedlem vårdas på rättspsykiatriska kliniken är det vanligt att barn och ungdomar har många frågor som man vill ha svar på. Det är vanligt att barn och ungdomar beskriver att det känns som det snurrar i huvudet, att de har tusen tankar och massa starka känslor som rusar runt i kroppen. Allt på en och samma gång.
Många frågor, mycket oro
Som barn och ungdom kan det vara svårt att förstå varför personen var väldigt arg och bråkade eller varför personen var så ledsen. Man vet kanske inte varför polisen hämtade personen. Det kan vara många frågor och oro som väcks. Vad ska man säga till kompisarna? Hur har mamma eller pappa det på rättspsyk? Varför får mamma eller pappa inte prata med mig i telefon? Det är viktigt att du får svar på dina frågor och information.
Du har rätt att fråga
Om du inte får svar på dina frågor är det lätt att försöka skapa en egen bild av vad som hänt. Kanske bygger du upp fantasier och då kan det hända att det känns värre än vad det är. Du har rätt att ställa frågor och att få svar!
Ibland kan det kännas svårt att ställa frågor till de vuxna i familjen. Kanske ser du att de är ledsna, arga eller oroliga och du vill ta hänsyn till dem. Det kan vara svårt för vuxna att veta vad du undrar över om du inte frågar. Det finns hjälp att få både för dig och andra i familjen.
Dina rättigheter
Du har rätt att må så bra som möjligt och få hjälp att må bättre om du mår dålig.
Du har rätt att få information och råd. Om någon i din familj eller närhet vårdas på Rättspsykiatriska kliniken har du rätt att få svar på dina frågor.
Du har rätt att få stöd. Om du mår dåligt för att någon i din familj eller närhet vårdas på Rättspsykiatriska kliniken har du rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.
Patientlagen ger dig rätt att få information, råd och stöd när någon i familjen eller annan närstående vårdas på rättspsykiatrisk klinik.
Orosanmälan
Alla som arbetar inom rättspsykiatrin arbetar för barnets bästa. Ibland kan familjen påverkas av något som hänt tidigare, eller påverkas av att en familjemedlem vårdas på rättspsykiatrisk klinik. Om vi är oroliga för dig har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om din situation så att du och din familj kan få hjälp och stöd.
Det sätt vi informerar socialtjänsten när vi är oroliga för din situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa dig och din familj. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om din situation.
Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa dig och din familj med: Koll på soc.
Webbsidor
Rättspsykiatriska kliniken – Information till barn och unga om Rättspsykiatriska kliniken, hur ett besök går till, hur det är att vårdas här med mera.
När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.
BUFFF - Information för barn som har mamma, pappa, förälder, familjemedlem eller syskon i fängelse, häkte eller frivård.
UMO – Information om en närstående är psykiskt sjuk. UMO är en webbplats för unga mellan 13 och 25 år. På UMO kan unga hitta svar på frågor om våld, att må dåligt, hälsa och vart man kan få hjälp.
Om familjen – Information på UMO om olika situationer som kan uppstå i en familj och som inkluderar hot, våld, övergrepp och ”hedersrelaterat” våld och förtryck.
Grubbel – Information för unga mellan 15-25 år om hur man kanske kan göra vardagen lite enklare om man har en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. En mötesplats för unga med liknande erfarenheter.
Kuling - En mötesplats och en informationssida för barn som har en förälder med psykisk ohälsa. Här kan barn få information om psykiska sjukdomar och chatta med andra.
Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk.
BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.
Anhörigjouren – länkar till olika organisationer som kan ge stöd.
Jag vill veta – allt om dina rättigheter vid brott – En hemsida som förklarar t.ex. våld i familjen och andra brott som man som barn kan uppleva. Vänder sig till barn 4-7, 8-13 samt ungdomar 14-18.
Filmer
Att leva med psykisk ohälsa En film om Sophies mamma Anette som har diagnoserna bipolär, tvångssyndrom, borderline och ADHD. Som mamma kunde hon inte alltid finnas där för Sophie.
Fredriks pappa har en psykisk sjukdom är en film som förklarar hur det kan vara att som barn ha en pappa med psykisk sjukdom.
Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.
Tinas bror Daniel har en ADHD-diagnos: En film om hur det är att ha ett syskon som har ADHD.
Amandas pappa har ångest: En film om hur det är att ha en pappa med ångest.
Sofias mamma lider av depression: En film om hur det är att ha en förälder som lider av depression.
Alis pappa lider av PTSD: En film om hur det är att ha en förälder som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Om du ska besöka rättspsykiatrin i Växjö
Ska du träffa en anhörig på rättspsykiatrin i Växjö?