När du upplever våld i familjen
Innehållet gäller KronobergDu har rätt att känna dig trygg i ditt hem och i din familj. De som ska ta hand om dig får inte hota dig, vara elaka eller slå dig. Andra får inte ta på din kropp på ett sätt som du inte tycker om. Det är alltid den som utsätter någon för våld eller övergrepp som har ansvaret för att det sker. Allt våld mot barn är förbjudet enligt lagen. Det är aldrig ditt fel att någon nära dig utsätter dig för hot, våld eller övergrepp. Du har rätt att må bra och få någon att prata med om du behöver det. Det finns hjälp att få, du är inte ensam.
Vad är våld i familjen?
Som barn har man rätt att känna sig trygg i familjen. Men tyvärr finns det familjer där barn eller vuxna blir slagen eller utsatt för våld.
Våld i familjen kan vara många olika saker. Ofta handlar det om att en person i familjen gör saker som får andra i familjen att må dåligt. Det kan till exempel vara:
Fysiskt våld: När någon skadar en annan persons kropp, genom till exempel örfilar, slag med öppen eller knuten hand, slag med eller utan saker (skohorn, kniv, bälte eller andra saker), nyp, sparkar, knuffar, skakningar, kast luggningar eller drag i håret, stryptag eller när någon biter eller river.
Psykiskt våld: När någon hotar, skrämmer, förnedrar eller kränker andra personer. Att ständigt bli kritiserad, hånad, ignorerad, utfryst, isolerad eller kränkt med ord är också psykisk misshandel. Det kan även vara att bli isolerad från andra av någon i sin familj, så att man inte får röra sig fritt utanför eller i hemmet och träffa vänner eller släkt.
Sexuellt våld: När någon tar på ens kropp på ett sätt som inte känns okej. Det kan till exempel vara att någon tar på ens kropp med händerna, munnen, snippan eller snoppen på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd. Eller att man tvingas ta på någon annans kropp med ens händer, mun, snippa eller snopp fast man inte vill.
Materiellt våld: När någon skadar en annan persons saker, slår söner möbler och andra saker i hemmet, eller tvingar en att själv förstöra något man tycker om.
Hedersrelaterat våld: Både flickor, pojkar, kvinnor och män kan utsättas för hedersrelaterat våld. Våldet utförs ofta av flera personer gemensamt och det kan vara föräldrar, syskon, släktingar eller andra personer i familjens närhet som utövar våldet. Hedersrelaterat våld uppstår när en person handlar eller försöker handla på ett sätt som bryter mot familjens traditioner och regler för hur personen ska bete sig. Det kan handla om att träffa ”fel” personer, ha ”fel” kläder, att man träffar någon man tycker om utan att vara gifta, eller om man är homosexuell och tycker om någon från ens eget kön.
Vanvård av barn: När föräldrarna inte ger barnet den omvårdnad som behövs för att barnet ska få mat, kläder, bra hälsa och trygghet i hemmet. Det kan handla om att barnet inte tvättar sig eller borstar tänderna ordentligt, eller att vuxna använder alkohol och droger när barnet finns med. Det handlar även om att föräldrar inte visar kärlek, inte tröstar eller fostrar barnet. Ibland är det när föräldrar hela tiden sätter sig själv före barnet.
Omskärelse/könsstympning av flickor: All form av omskärelse eller könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige. Även om flickan själv vill det. Det är också förbjudet att flickan blir könsstympad i ett annat land som tillåter det, då kan flickans föräldrar hamna i fängelse i Sverige. Omskärelse eller könsstympning innebär att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av flickans snippa, vanligtvis på flickor mellan fyra och åtta år gamla, men ibland på yngre barn.
Hur påverkar det dig?
Att vara med om att ens mamma eller pappa blir utsatt för våld i hemmet av den andre föräldern eller annan närstående är både otäckt och skrämmande. Kanske blir du slagen och utsatt själv. Du har rätt att känna dig trygg i ditt hem och de som ska ta hand om dig får inte hota dig, kalla dig värdelös eller slå dig. Allt våld mot barn är förbjudet enligt lagen.
Alla reagerar olika
Oavsett om det är du själv eller någon annan som har drabbats av våld i familjen kan det påverka dig på olika sätt. Det är naturligt att barn och ungdomar reagerar på olika sätt när det finns våld i familjen. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera. Alla dina känslor är tillåtna och det är bra att visa och berätta vad du känner.
Det är vanligt att känna många olika känslor när det finns våld i familjen, som till exempel oro, rädsla, ilska, ledsenhet, ångest och skuldkänslor. När man känner många sådana känslor får en del barn och ungdomar ont i magen eller huvudet eller kan ha svårt att sova. Om detta håller på en längre tid blir man väldigt trött och kan få svårt att koncentrera sig och sitta still i skolan.
En del barn och ungdomar vill vara mer för sig själva och drar sig undan kompisar, medan andra gärna är med kompisar. Det finns även barn och ungdomar som blir oroliga och arga i skolan och då kan det vara svårt att funka bra ihop med kompisar.
Berätta för en vuxen som du litar på
Om du mår dåligt eller behöver prata om det som hänt kan du berätta det för en vuxen. Det kan vara din förälder, en vuxen på skolan, en tränare, en släkting, eller en annan vuxen som du litar på. Du ska inte behöva vara ensam med det jobbiga. En vuxen ska se till att du får den hjälp du behöver. Det går att göra saker så att det känns bättre. Du har rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på dina frågor. Den vuxna ska förklara för dig på ett sätt som du förstår.
Dina rättigheter
Du har rätt att må så bra som möjligt och få hjälp att må bättre om du mår dålig.
Du har rätt att få information och råd. Om du eller någon i din familj eller närhet utsätts för hot, våld eller övergrepp har du rätt att få hjälp med att få det att sluta. Du har även rätt att träffa någon och prata med för att få svar på dina frågor om det som har hänt dig.
Du har rätt att få stöd. Om du mår dåligt för att du eller någon i din familj eller närhet har utsatts för hot, våld eller övergrepp har du rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.
Patientlagen ger dig rätt att få information, råd och stöd när du, någon i familjen eller annan närstående utsätts för hot, våld eller övergrepp.
Orosanmälan
Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Det är aldrig bra för ett barn att leva med hot, våld eller övergrepp i familjen. Om vi är oroliga för hur du har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om din situation så att du och din familj kan få hjälp och stöd.
Det sätt vi informerar socialtjänsten om din situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi är oroliga för att det finns hot, våld eller övergrepp i din familj, och vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa dig och din familj. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om din hemsituation.
Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa dig och din familj med: Koll på soc
Här kan du få hjälp
Om du lever med våld i familjen kan du få prata med någon som kan ge dig svar på dina frågor och hjälp om du mår dåligt.
Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Det är aldrig bra för ett barn att leva med hot, våld eller övergrepp i familjen. Vi samarbetar därför med socialtjänsten och informerar dem om din situation genom en orosanmälan så att du och din familj kan få hjälp och stöd.
När du själv behöver någon att prata med
Barn och ungdomshälsan – Hit kan du vända dig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.
Familjefrid Kronoberg - Hos oss finns möjlighet att prata med någon vuxen som kan hjälpa dig att sätta ord på och förstå det du upplevt av våld i familjen. Antingen så pratar vi själva eller så får du möjlighet att träffa andra barn i grupp som upplevt ungefär samma sak som du.
När du vill veta mer om våld i familjen
Du kan hitta mycket information om våld i familjen här på 1177.se. Det går även bra att ringa till 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om sjukdomar här.
När någon i din familj eller i din närhet får hjälp av vården
Om du har upplevt våld i familjen kan de som arbetar på din vårdcentral svara på dina frågor. Du kan själv eller tillsammans med din familjemedlem fråga efter någon som kan ge dig mer information. Det går även bra att ringa för att beställa tid för ett samtal.
Vårdcentralen – Vårdcentralen kan ge information, råd och stöd till dig som lever med hot, våld eller övergrepp i familjen.
Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Det är aldrig bra för ett barn att leva med hot, våld eller övergrepp i familjen. Vi samarbetar därför med socialtjänsten och informerar dem om din situation genom en orosanmälan så att du och din familj kan få hjälp och stöd.
Det är aldrig ditt fel att det finns våld i familjen! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation.
Länkar
När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som du kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.
Koll på soc – En webbplats riktad till barn och unga med information om vad socialtjänsten gör.
BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.
Om familjen – Information på UMO om olika situationer som kan uppstå i en familj och som inkluderar hot, våld, övergrepp och ”hedersrelaterat” våld och förtryck.
Jag vill veta – allt om dina rättigheter vid brott – En hemsida som förklarar t.ex. våld i familjen och andra brott som man som barn kan uppleva. Vänder sig till barn 4-7, 8-13 samt ungdomar 14-18 år.