Det kan vara stressande och jobbigt att barn äter mindre eller bara vill äta en viss maträtt. Ibland kan det göra att man blir orolig. Så länge barnet är pigg och nöjd är det oftast inget att oroa sig för.

Tänk på detta:

• Barn får oftast i sig tillräcklig näring på lång sikt. Se inte på enskilda måltider. Med tiden brukar även barn börja äta mer varierat och större mängder.
• Barn äter av det som de tycker om. Vägrar barnet att äta ett visst livsmedel vid en måltid äter hen oftast av något annat som finns.
• Det är ingen fara om barn inte vill äta på några dagar, så länge de dricker tillräckligt.
• En del barn behöver lite extra tid för att komma igång att äta. En del äter långsamt, en del äter fort.
• Det kan spela roll exempelvis hur smakrik eller kryddad maten är och vilken konsistens den har.

Många barn vill inte äta eller smaka sådant som de inte har ätit tidigare. Det brukar gå över.

Uppmuntra barnet att våga prova nya smaker. Men tvinga eller truga inte.

Låt barnet smaka ett nytt livsmedel, en ny maträtt eller en ny konsistens flera gånger. Då börjar barnet med tiden känna igen det och kan börja tycka om det.

Du kan också göra uppehåll och prova igen senare.

De första två åren

De första två åren är barn mer nyfikna på ny mat. När barn blir äldre kan de behöva mer tid och fler provtillfällen. När barn är mellan två och sex år är det mycket vanligt att de är skeptiska mot nya smaker.

Vill inte äta sådant de har tyckt om tidigare

Barn som tidigare har ätit det mesta kan när de är två till tre år plötsligt vägra äta vissa saker som de har ätit tidigare. I den åldern upptäcker också barn att de har en egen vilja och kan visa det vid måltiderna.

Vill barnet äta en enda eller några få maträtter kan du börja med det och så småningom gå över till andra smaker och maträtter.

Vägrar barnet till exempel att äta grönsaker kan hen få fibrer och vitaminer från frukt i stället. Äter barnet inte ris kanske hen äter bulgur. Vill barnet inte äta grovt bröd kan hen i stället få fibrer från gröt eller fiberrikt ljust bröd.

Laga inte specialrätter

Laga inte specialrätter och servera inte nya rätter vid samma måltid om barnet inte vill äta. Att göra så kan lätt bli en dålig vana som blir jobbig för hela familjen.

Det är sällan någon fysisk orsak till att barnet inte vill äta. Men barn har ofta mindre aptit när de är sjuka.

Här är några vanliga orsaker till att barn inte äter som vanligt:

• Barnet har en vanlig infektion, såsom förkylning, feber, ont i örat eller magsjuka.
• Barnet har ont i munnen.
• Barnet får nya tänder.
• Barnet har förstoppning.
• Barnet har allergi eller överkänslighet mot något livsmedel.

Annat som kan påverka

Om måltiderna är eller har varit obehagliga för barnet kan det göra att hen inte vill äta. Det kan till exempel vara att barnet har känt sig tvingad att äta.

Ibland låter barn bli att äta på grund av att det sker förändringar i deras liv eller att det är oro i familjen. Barn kan visa sin otrygghet genom att vägra äta. Det kan till exempel vara att barn som får syskon börjar äta sämre, eller vill bli matade igen.

Barn behöver lära känna när hen är hungrig och mätt.

Truga eller tvinga dem inte att äta. Erbjud varierad mat, men låt barnet avgöra hur mycket hen vill äta.

Mindre portioner

En del barn tappar aptiten bara av att se mycket mat. Börja därför med en mindre portion och sedan en liten portion till om barnet vill ha mer. Det är bra om barnet får känna att hen har klarat att äta upp.

Barn blir ofta mer intresserade av att äta om de får lägga upp mat själv. Det kan också göra att de med tiden lär sig hur mycket som behövs för att bli mätt. Du kan hjälpa yngre barn att ta mat genom att till exempel hålla i skeden.

Servera maten på regelbundna tider. Lägg upp måltiderna så att det passar er familj.

Barnet behöver frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål. Mellanmålen behöver vara lagom stora, så att barnet är hungrig lagom till nästa huvudmål.

Att äta på ungefär samma tider varje dag gör det lättare för barnet att veta vad som väntar. Det brukar också göra aptiten bättre eftersom barnet blir van att äta på vissa tider. Det gör också att barnets blodsocker blir jämnare. Då minskar risken för att humöret svänger och att barnet blir trött på grund av att hen är hungrig.

Småät inte

Att småäta mellan måltiderna kan göra att barnet inte vill äta när det är dags för mat. Även drycker som mjölk och juice gör att barnet blir mätt. Ge därför bara vatten mellan måltiderna om barnet är törstig.

Inte för långt mellan måltiderna

Barnet blir trött, irriterad och kan till och med må lite illa om det går för långt mellan måltiderna. Två till tre timmar mellan måltiderna brukar vara lagom.

Ge barnet något litet om hen är väldigt hungrig innan måltiden. En äppelbit eller lite mjölk brukar räcka.

Det är bra om barnet tycker att mat och matstunden är något att se fram emot. Då ökar möjligheten att barnet äter och att det inte blir bråk i samband med maten.

Sådant som brukar göra måltiderna bra är bland annat att maten ser god ut, att ni äter tillsammans och att det är lugnt. Stäng av teven och lägg bort telefoner och surfplattor.

Göra så gott man kan

Det är inte alltid lätt att få till lugna och trevliga måltider där alla äter med god aptit. Så blir det i de flesta barnfamiljer ibland. Man får göra så gott man kan och tänka att nästa måltid blir bättre.

Ibland behöver du anpassa måltiderna efter situationen och vara lite extra flexibel för att barnet ska äta, till exempel om hen är sjuk eller extra trött. 

Barn orkar inte med långa måltider

Anpassa förväntningarna på måltiderna utifrån barnets ålder. Små barn orkar inte sitta långa måltider, 15 minuter kan vara lagom. Öka längden på måltiderna med tiden.

Barn gör som andra gör

Alla som äter med barnet påverkar hur barnet gör och tänker. Många barn äter bättre i förskolan, på familjedaghemmet eller i skolan när hen ser andra barn äta. Barn äter även ofta bättre när de ser vuxna äta.

Att se andra äta kan också göra att barn vågar prova nya livsmedel och maträtter. Förstår barnet att du inte tycker om maten kan det vara svårt att få hen att äta.

Handla och laga mat tillsammans

Barn kan vara med utifrån sin ålder och vad hen klarar av. De yngsta barnen kan till exempel sitta med och titta på med en slev i handen. Det lite äldre barnet kan leka med kastruller och köksredskap. Och det ännu äldre barnet kan vara med lite mer vid själva matlagningen.

Maten brukar smaka bättre om man har varit med och lagat den.

Barnet kan också vara med och duka. Chansen att barnet äter ökar ofta om det är trevligt i köket och där man äter.

Ett annat tips för att öka barnets intresse för mat är att handla tillsammans ibland när du har gott om tid. Är barnet med och plockar exempelvis grönsaker kan hen bli mer nyfiken på att äta det.

Använda inte mat som tröst, muta, belöning eller bestraffning. Visa uppskattning och uppmärksamhet oavsett om hen har ätit "bra" eller "dåligt". Behandla inte barnet annorlunda om hen inte äter som du vill. Bli till exempel inte arg eller sur och tyst.

Det är naturligt att äta och det handlar inte om en prestation. Barnet behöver utveckla sitt eget initiativ till att vilja äta.

Ger inte mer matlust

Barnet kan tänka på mat som något jobbigt eller dåligt om du bestraffar hen för att inte äta som du vill. Barn får inte bättre matlust av tvång och risken finns att ni hamnar i en maktkamp om maten som är svår att lösa.

Det blir inte heller godare eller måltiden trevligare om du lockar med att barnet ska få något gott efteråt.

Fortsätt i stället att servera maträtten om resten av familjen tycker om den. Rätt som det är kan barnet vilja prova och tycka att det är gott.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, eller en vårdcentral om något av detta gäller:

• Barnet vägrar att äta ett visst livsmedel eller verkar inte må bra av ett visst livsmedel.
• Barnet äter och dricker inte tillräckligt och du märker att hen inte mår bra eller att hen blir slö.
• Du har frågor eller känner dig orolig över att barnet inte äter tillräckligt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Ibland kan du och barnet behöva stöd från vården. Det är olika vad ni behöver för stöd. Det kan exempelvis vara att träffa en psykolog eller en dietist. Ibland behöver barnet undersökas, till exempel att hen vägs eller mäts.

Du kan få råd och stöd kring matsituationen. Det kan till exempel vara råd om du upplever att det har blivit bråk kring maten eller att du är bekymrad och orolig över att barnet inte äter i längre perioder.

Har barnet någon sjukdom eller överkänslighet får hen behandling för detta.

Här får du några korta råd för att öka barnets matlust:

• Ät själv och visa att du tycker att det är gott. Barn gör som vuxna gör.
• Ät tillsammans med barnet, hen ska inte behöva sitta själv och äta.
• Servera maten på det sätt som barnet tycker bäst om. Det är olika om barn vill ha maten ihopblandad, livsmedlen var för sig, smakrik eller mildare.
• Uppmuntra barnet att äta själv. Låt yngre barn få undersöka maten genom att känna, kladda, lukta och smaka. Servera plockvänlig mat, till exempel pasta, köttbullar, eller bitar av potatis, kött, bröd och gurka.
• Visa uppmärksamhet oavsett om barnet äter "bra" eller "dåligt". Bli inte arg på barnet om hen inte äter. Beröm inte heller barnet om hen äter.
• Kommentera inte mat som lämnas kvar på tallriken.
• Avsluta måltiden för barnet efter cirka en kvart om barnet är ointresserad av att äta och att sitta kvar vid matplatsen.
• Duka och servera maten fint. Till exempel kan färgrik mat vara mer lockande.
• Mata några tuggor om barnet har lite svårt att komma igång med att äta.