Läkemedel är den viktigaste behandlingsformen för många äldre. Det finns många olika typer av läkemedel som kan användas, för att effektivt förebygga och behandla flera av de sjukdomar och tillstånd som förekommer hos äldre. Men läkemedel kan också ge oönskade effekter när du blir äldre, särskilt om du använder flera läkemedel samtidigt vilket är vanligt hos äldre.

När du blir äldre förändras kroppens förmåga att omsätta läkemedel, det vill säga ta upp, fördela, bryta ner och utsöndra dem. Kroppens olika organ blir också ofta mer känsliga för läkemedel. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att förändringarna är olika hos varje person.

Njurarnas funktion avtar

De allra flesta läkemedel lämnar kroppen genom njurarna med urinen. Att njurarnas funktion minskar är den åldersförändring som har störst betydelse för effekterna av läkemedel.

Förändringen börjar redan i 30–40 årsåldern och fortsätter sedan i långsam takt livet ut. I 80-årsåldern har njurarna ungefär hälften av sin ursprungliga förmåga. Detta är en normal åldersförändring och gör att läkemedel som utsöndras genom njurarna lämnar kroppen långsammare. Läkemedlen som du tar stannar då kvar längre i kroppen och deras koncentration blir högre. Det kan leda till olika biverkningar.

Här är några exempel på sådana läkemedel:

• Flera läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar.
• Vissa urindrivande läkemedel.
• Läkemedel mot diabetes.
• Antibiotika.
• Smärtstillande läkemedel som liknar morfin.
• Läkemedel mot inflammation. 

Många gånger går det att anpassa behandlingen till detta genom en lägre dos. Men ibland måste du sluta med ett läkemedel helt för att undvika eventuella biverkningar.

Minskad mängd vatten i kroppen

Med åldern minskar mängden vatten i kroppen, vilket gör att andelen fett ökar. Läkemedel som är fettlösliga kan då sprida sig i en större del av kroppen. Detta medför att de kan ligga kvar i kroppen och verka under en längre tid. Det gäller framför allt läkemedel som påverkar nervsystemet, och kan bland annat förklara varför äldre personer kan känna sig dåsiga dagen efter de har tagit vissa lugnande läkemedel och sömnmedel.

Leverns förmåga att bryta ner läkemedel kan minska

En del läkemedel måste brytas ner i levern innan de kan lämna kroppen. Leverns förmåga att bryta ner vissa läkemedel kan minska med åldern. Sådana läkemedel kan då bli kvar längre i kroppen. Det kan göra att läkemedlen verkar längre och att deras mängd i kroppen blir högre, vilket kan leda till att effekterna av dem blir starkare. Det gäller bland annat de flesta läkemedel mot psykiska besvär och en del läkemedel mot smärta som innehåller morfin eller liknande ämnen.

Hjärnan och nervsystemet blir känsligare

I takt med att du åldras blir hjärnan känsligare för många läkemedel som har effekter på nervsystemet. Därmed ökar sannolikheten för att få biverkningar som trötthet, yrsel, förvirring och ostadighet med risk för att ramla. Exempel på sådana läkemedel är olika läkemedel mot psykiska besvär, sömnmedel och smärtstillande läkemedel.

Kroppens förmåga att reglera blodtrycket försämras

Kroppens förmåga att hålla blodtrycket på rätt nivå påverkas när du blir äldre. Den reflex som reglerar blodtrycket när du reser dig upp från sittande eller liggande blir sämre. Dessutom minskar halterna av vissa blodtryckshöjande hormoner, och blodkärlen i benen förlorar en del av sin spänst. Dessa förändringar kan göra att du blir känsligare för läkemedel som har blodtryckssänkande effekter, vilket kan leda till att du till exempel blir yr eller känner dig ostadig.

Magen och tarmarna påverkas

Åldrandet påverkar också magsäcken och tarmarna. Magsäcksslemhinnans skydd mot det sura maginnehållet blir mindre effektivt när du blir äldre. Då ökar risken för att läkemedel som kan irritera slemhinnan kan orsaka sår eller blödningar. Det gäller framför allt antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Dessa läkemedel kallas NSAID eller cox-hämmare.

Det finns flera orsaker till att du som är äldre ofta använder flera olika läkemedel. Det är framför allt med stigande ålder som det blir vanligare med sjukdomar eller besvär som behöver behandlas. Ibland behövs också ett läkemedel för att förebygga biverkningar av ett annat.

Det är viktigt att använda de läkemedel du behöver, men också att din läkemedelsbehandling fungerar på bästa sätt. När du träffar en läkare är det därför viktigt att du berättar om vilka läkemedel du tar, både dem du har ordinerats och sådana du köpt receptfritt. Det är också viktigt att du talar om för läkaren om du upplever biverkningar eller av någon anledning har besvär med att ta dina läkemedel.

De här läkemedlen är det vanligt att äldre personer använder:

• Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar.
• Blodförtunnande läkemedel.
• Läkemedel mot oro och sömnsvårigheter samt mot depression.
• Smärtstillande läkemedel.
• Läkemedel mot magbesvär och tarmbesvär, främst läkemedel mot magsyra och laxermedel.

Det finns flera olika läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kärl.

Läkemedel som sänker blodtrycket

Det finns många olika läkemedel som kan sänka blodtrycket. Det kan vara läkemedel som används vid högt blodtryck, kärlkramp och hjärtsvikt, men också vissa läkemedel mot psykiska besvär, Parkinsons sjukdom och prostatabesvär.

Med åldern förändras kroppens reglering av blodtrycket. Därför kan du få besvär med blodtrycksfall om du använder läkemedel med blodtryckssänkande effekter. Det märks oftast mest när du reser dig från liggande eller sittande. Du kan exempelvis känna dig yr eller ostadig.

Vätskedrivande medel

Vätskedrivande medel används ofta vid hjärtsvikt och ibland vid högt blodtryck. Vid hjärtsvikt kan vatten samlas i kroppen och du kan till exempel få svullna ben eller lätt bli andfådd. Vätskedrivande läkemedel ökar utsöndringen av salt och vatten från njurarna.

Om den vätskedrivande effekten blir för kraftig kan du få vätskebrist, vilket kan leda till att du blir trött och får förstoppning. Vätskebrist kan också göra att du får lågt blodtryck, yrsel eller huvudvärk.

Vissa läkemedel har en så påtaglig vätskedrivande effekt att du blir väldigt kissnödig och behöver kissa ofta. Ibland går det då bra att vänta med en dos för att till exempel kunna gå ut och handla en stund, men du ska inte ändra doseringen utan att först prata med din läkare.

Olika smärtstillande läkemedel hjälper vid olika typer av smärta. Vid lättare smärttillstånd räcker det oftast med ett läkemedel som verkar där smärtan är lokaliserad, i första hand paracetamol. Vid svårare smärttillstånd kan man behöva lägga till ett starkare smärtstillande läkemedel som verkar på nervsystemet, så kallade opioider.

Läkemedel som innehåller paracetamol

Det verksamma ämnet paracetamol är ett vanligt smärtstillande läkemedel som kan köpas receptfritt. Paracetamol ger sällan biverkningar och kan användas av de flesta. Men om du får i dig en för hög dos kan du få allvarliga leverskador. Därför är det viktigt att aldrig ta mer än vad som står på förpackningen.

Det finns läkemedel som innehåller paracetamol tillsammans med något annat smärtstillande ämne. Ta därför reda på vad dina läkemedel innehåller så att du inte av misstag får i dig för hög dos.

Inflammationshämmande läkemedel

Läkemedel med ibuprofen eller naproxen är exempel på antinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Många sådana preparat kan du köpa receptfritt. De används bland annat vid ledsjukdomar som ledgångsreumatism.

När du blir äldre ökar risken för att denna typ av läkemedel ger sår och blödningar i magsäcken. Med åldern ökar också risken för att läkemedlen ska försämra njurarnas funktion. De kan också utlösa eller försämra en hjärtsvikt och motverka effekten av de läkemedel som används vid hjärtsvikt. Använd därför NSAID med försiktighet och bara då din läkare bedömer att det är lämpligt.

Läkemedlen bör bara användas då andra smärtstillande läkemedel inte hjälper och inte under längre tid än ett par veckor.

Opioider

Opioider är ett samlingsnamn på morfin och morfinliknande smärtstillande medel. Äldre personer är känsligare än yngre för opioider, och kan därför lättare få biverkningar som trötthet, dåsighet, yrsel, illamående och förstoppning. Opioider kan också öka risken för fallolyckor. De kan också påverka minnet och tankeförmågan, och i vissa fall orsaka förvirring.

Här kan du läsa mer om olika läkemedel som kan användas vid långvarig smärta.

En vanlig biverkning av lugnande medel och sömnmedel är att du blir dåsig och trött dagen efter. Du kan också bli yr, få problem med balansen eller bli svag i musklerna. Då ökar risken för att du ska ramla och skada dig. Läkemedlen kan också försämra minnet och orsaka förvirring.

Dessa typer av läkemedel finns oftast kvar längre i kroppen när du är äldre. Det gör att effekten sitter i längre tid än hos yngre.

Prata med din läkare om du känner dig trött dagen efter du har tagit sömnmedel. Ibland kan du känna dig piggare på dagen genom att sänka dosen eller byta till ett annat sömnmedel.

Sömnmedel bör endast användas vid behov, och inte under längre tid än fyra veckor i taget. Kroppen kan annars vänja sig vid tabletternas sömngivande verkan, vilket gör att deras effekt minskar.

Det finns flera olika typer av läkemedel mot psykiska besvär.

Läkemedel mot depression

Antidepressiva läkemedel är en typ av läkemedel som används av många äldre.

Oftast används den typ av antidepressiva som kallas SSRI, till exempel läkemedel som innehåller citalopram, sertralin och mirtazapin. De vanligaste biverkningarna av SSRI är magbesvär, viktförändring, trötthet, yrsel, huvudvärk och sömnbesvär. De kan också öka risken för att ramla.

Läkemedel mot psykos

Antipsykotiska läkemedel kallas också neuroleptika. Sådana läkemedel bör användas med försiktighet av äldre och bara när de verkligen behövs. Det kan vara vid exempelvis svåra psykotiska symtom som hallucinationer, eftersom de kan ge påtagliga biverkningar.

Antipsykotiska läkemedel kan bland annat orsaka blodtrycksfall. Dessa läkemedel kan också påverka muskelrörelserna, vilket framför allt visar sig som stelhet och minskad rörlighet. De kan också ge något som kallas akatisi, en känsla av kroppslig oro som gör det svårt att vara stilla. Antipsykotiska medel har också visats öka risken för stroke.

Det kan vara bra att få hjälp av närstående, till exempel anhöriga, vänner eller kontaktpersoner. De kan hjälpa till med att hålla ordning på vilka läkemedel du ska ta. Till exempel kan de fylla på doseringsaskar och se till att läkemedel som du inte längre behöver lämnas in till ett apotek.

Närstående kan också följa med dig till läkaren. Det kan ibland vara svårt att uppfatta allt det läkaren berättar. Då kan en närstående ställa frågor till läkaren och skriva ner vad hen säger.

Du kan tillsammans med en läkare göra en noggrann genomgång av de läkemedel du använder.

En läkare ansvarar för läkemedelsgenomgången. Ibland kan också andra delta, till exempel en sjuksköterska, apotekare eller personal i äldreomsorgen.

Det är bra om du själv är med vid läkemedelsgenomgången. En närstående kan hjälpa till om det behövs.

En läkemedelsgenomgång kan förhindra att du tar läkemedel som du inte längre behöver eller läkemedel som är olämpliga för äldre. Dessutom kan den minska risken för att du tar läkemedel som påverkar varandra, är olämpliga vid sjukdomar du har eller orsakar biverkningar.

Efter en läkemedelsgenomgång får du en uppdaterad lista över alla läkemedel du använder.

Enkel läkemedelsgenomgång

Vid en enkel läkemedelsgenomgång går läkaren igenom vilka läkemedel du använder. Hen bedömer också om läkemedelsbehandlingen är väl anpassad till dina behov och är säker.

Du ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång om du är 75 år eller äldre och tar fem eller fler läkemedel. Du kan också få en läkemedelsgenomgång om du har problem med din läkemedelsbehandling.

Fördjupad läkemedelsgenomgång

Du kan få en fördjupad läkemedelsgenomgång om du efter en enkel läkemedelsgenomgång fortfarande har problem med din läkemedelsbehandling. Vid en fördjupad läkemedelsgenomgång görs en omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån hur du mår och vilka behov du har.

Läkaren går igenom hur lämpligt läkemedlet är för dig och om dosen du tar är lagom för din ålder, njurfunktion och andra eventuella sjukdomar. Läkaren gör också en bedömning av hur läkemedlet passar ihop med dina andra läkemedel.

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, granskar och utvärderar de metoder som används inom sjukvården. Många av SBU:s rapporter kan hämtas eller beställas genom deras webbplats. Bland annat finns en rapport med titeln Läkemedelsbehandling vid vanliga smärttillstånd hos äldre personer och Smärta­ – särskilt viktigt väga in läkemedelsrisker för äldre.