Det kan finnas flera olika anledningar till varför du vill rätta till dina tänder. Du kanske inte är nöjd med ditt utseende och därför vill rätta till tänderna med tandställning även om det inte är något fel på bettet.

Den vanligaste orsaken till att man får tandställning är något fel på bettet. Oftast är det överkäken och underkäken som inte möts som de ska när man biter ihop. Här är några exempel:

• Vid överbett står överkäkens framtänder ut en bra bit framför tänderna i underkäken. Det kan göra det svårt för läpparna att mötas. Tänderna kan skadas lättare om du ramlar eller idrottar.
• Vid underbett är det tänderna i underkäken som biter framför tänderna i överkäken. Eftersom framtänderna inte möts ordentligt kan du få svårt att bita av och tugga.
• Vid ett öppet bett framtill eller på sidorna har tänderna inte kontakt med varandra. Det kan vara svårt att äta eftersom du inte kan bita av eller tugga ordentligt.
• Vid ett djupt bett biter framtänderna i underkäken långt upp i gommen bakom överkäkens framtänder. Ibland blir det små sår i gommen av underkäkens framtänder.

Tandreglering kan även behövas för att göra det lättare att sätta in tandersättningar som broar eller implantat. Tandreglering används också om du behöver göra en käkoperation.

Hur upptäcks en bettavvikelse?

Bettavvikelser upptäcks oftast i samband med vanliga tandundersökningar.

På barn upptäcker ofta tandläkaren att tandreglering behövs när ett barn börjat få permanenta tänder men har en del mjölktänder kvar. Då kan tandläkaren behöva ta bort vissa mjölktänder för att de permanenta tänderna ska komma fram. Ibland behövs sedan en avtagbar tandställning eller en enklare fastsittande tandställning under cirka 1-1,5 år.

Du kan kontakta en tandläkare eller en specialistklinik för tandreglering om du själv funderar över tändernas placering eller om du har en bettavvikelse. Allmäntandläkare kan oftast utföra en del enklare åtgärder, framför allt på små barn.

Oftast är det en specialisttandläkare som utför tandregleringen på en klinik som har en särskild utrustning. Därför behöver du en remiss till en specialisttandläkare. En specialisttandläkare kallas även för ortodontist.

Bedömning om du får avgiftsfri tandreglering

Barn och ungdomar upp till och med 23 år kan få avgiftsfri tandreglering och tandställning om de har en bettavvikelse som gör det svårt att bita och tugga. Det är specialisttandläkaren som bestämmer om tandregleringen är avgiftsfri.

Även vuxna kan få tänderna reglerade

Även som vuxen kan du behöva rätta till tänderna med tandreglering. Då får du betala behandlingen själv.

Behandlingen ingår i högkostnadsskyddet för tandvård om du har bettavvikelser som gör att du till exempel biter dig i gommen så att du får sår eller om tänderna står ut så mycket att du inte kan sluta läpparna.

Om behandlingen har samband med vissa sjukdomar eller sjukdomsbehandlingar kan det ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd.

Ibland måste en tandreglering göras tillsammans med en operation av käken. Det kan vara nödvändigt när överkäken och underkäken har vuxit olika mycket och gjort att tänderna inte alls passar ihop när du biter samman. Då behövs tandreglering både före och efter operationen.

Käken måste ha vuxit klart innan det görs en behandling med både tandreglering och käkoperation. Det är tandläkaren som bedömer när behandlingen kan göras. Du är sövd under operationen som görs på sjukhus av en käkkirurg.

Innan du får tandställning gör specialisten en noggrann undersökning av bettet, käkarna och ansiktet. Då tas röntgenbilder av tänder och käkar.

Med en mjuk massa tas även ett avtryck av dina tänder eller så skannas bettet in med en kamera. Med hjälp av detta tillverkas sedan en modell av dina tänder.

Dina tänder och ditt ansikte blir också fotograferade.

Du får ett förslag på en behandling och en uppskattning av hur lång tid som behandlingen kommer att ta. Du får information om vad som ska göras, varför och hur tandställningen ska skötas.

Det finns två typer av tandställningar:

• En är avtagbar som du själv kan sätta på och ta av.
• En som limmas fast på fram eller baksidan av tänderna.

Avtagbar tandställning

En avtagbar tandställning kan användas när tänder bara behöver förflyttas lite, till exempel för att tippa en tand till rätt läge. En avtagbar tandställning kan du ibland justera själv.

Tandläkaren kontrollerar och spänner sedan tandställningen regelbundet.

Fastsittande tandställning vanligast

Oftast används en fast tandställning. Det går inte att göra alla typer av tandförflyttningar med en avtagbar tandställning.

Tandställningen består av metallplattor och en metallbåge. Metallplattorna kallas också brackets och hela ställningen kallas ibland för räls. Tandläkaren fäster små metallplattor på tänderna med ett speciellt lim. Metallbågen som ska flytta tänderna fästs sedan i metallplattorna med små gummiband eller ståltrådar.

Det känns inget när tandställningen sätts fast och du behöver ingen bedövning.

Plattorna sitter kvar på tänderna under hela behandlingstiden medan metallbågarna byts ut. Du börjar behandlingen med en mycket tunn båge, som sedan byts till en lite tjockare båge när tänderna blir jämnare.

Tänder tas bort och andra flyttas

Ibland kan det vara nödvändigt att ta bort tänder, till exempel om tänderna sitter väldigt trångt. Gluggen som blir används för att jämna ut tänderna som är kvar.

Om du i stället har glest mellan tänderna i stället kan avstånden mellan dem dras ihop med tandställningen. Det kan till exempel göras med hjälp av små gummiband eller metallfjädrar som fästs i tandställningen.

Du får regelbundet gå till tandläkaren för att spänna metallbågarna. Då kan det kännas lite ömt i tänderna.

Tandreglering kan inte skyndas på

Det går inte att skynda på en tandreglering genom att spänna tandställningen hårdare eller oftare. Då kan tanden i stället flytta sig långsammare. Dessutom är risken stor för att tandroten skadas så att tandroten blir kortare.

Tandställningen tas bort när tänderna har flyttats

Tandställningen tas bort när tandläkaren tillsammans med dig kommer fram till att behandlingen är klar. Det innebär att varje metallplatta lyfts bort från tanden med ett specialinstrument. Att ta bort plattorna brukar ta några minuter. Sedan måste allt lim som fäster plattorna på tänderna putsas bort med en speciell borr för att inte skada tandytan.

Oftast behöver du ingen bedövning när en tandställning tas bort.

Det kan kännas obehagligt i munnen när metallplattorna tas bort och limmet slipas bort från tänderna. Om du är väldigt orolig för att det ska göra ont att ta bort tandställningen kan du ta smärtstillande läkemedel innan du går till tandläkaren.

Efter att tandställningen tagits bort kan tänderna kännas lösa, men den känslan försvinner efter någon vecka.

Plastskena eller tråd håller kvar tänderna

När tandställningen är borta ska tänderna hållas kvar i det nya läget. Det kan ske med en avtagbar plastskena som används på nätterna.  Tänderna kan också hållas på plats med en tunn tråd som limmas direkt på baksidan av framtänderna. Tråden kan du inte ta bort själv.

Vilken metod som väljs beror på hur tänderna har stått från början och hur stor risk det är att tänderna flyttar sig tillbaka. Sammanlagt tar det en till två timmar att ta bort tandställningen och sätta dit tråden som ska hålla tänderna på plats.

Efter att tandställningen tagits bort tar det ett till två år för tänderna att växa in i det nya läget. Eftersom tänderna och bettet förändras med åldern behöver du ha plastskenan eller tråden under lång tid för att åldersförändringar inte ska påverka tandregleringen. Ibland kan du behöva plastskenan eller tråden hela livet.

Fem till sju dagar efter att tandställningen har satts på plats kan tänderna vara mycket ömma. Det kan också kännas ömt efter justeringar, men det går över efter ett par dagar.

I början kan du tycka att tandställningen känns väldigt stor och klumpig. Det kan skava på läppar och kinder. Genom att du sätter lite vax på de områden av tandställningen där det skaver kan det kännas bättre. Vaxet får du med dig hem av tandläkaren och du kan sätta på det själv.

Under den första tiden är bra det att äta mat som är lätt att tugga. Första veckan efter att tandställningen satts in kan du behöva ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen.

Det kan hjälpa att dricka kallt vatten eller att ha isbitar i munnen om du har besvär av tandställningen. Det beror på att kraften i trådarna som drar i tänderna minskar vid kyla.

Kontroll och justering behövs

Tandställningen tål att du tuggar som vanligt, men om du äter alltför hårda och mycket sega saker kan metallplattor lossna. Om tandställningen skulle lossna eller gå sönder behöver du kontakta tandläkaren så fort som möjligt, helst inom ett par dagar. Annars finns det risk att tänderna flyttar sig tillbaka och att behandlingstiden blir längre.

Tandställningen behöver kontrolleras av tandläkare regelbundet så att den fungerar som den ska. Den justeras med fyra till åtta veckors mellanrum under hela behandlingen.

Tandrötterna blir något kortare än de var före behandlingen när tänderna förflyttas genom benet. Rotförkortning kontrolleras med röntgen under behandlingen. Blir rotförkortningen för stor kan det bli nödvändigt att avbryta behandlingen.

Under tiden som du har tandställning bör du undvika att bita på naglar eller pennor. Det är också bra att undvika hård föda som råa morötter och äpplen.

Det är ovanligt att en tand klarar tandförflyttningen så dåligt att den måste rotfyllas. 

Borsta tänderna noggrant

Det är viktigt att vara extra noga med tandborstningen när du har en tandställning. Matrester och beläggningar fastnar lätt, speciellt kring tandställningens bågar och fästen. Sköter du om dina tänder är det ingen risk för hål i tänderna på grund av att du har en tandställning.

Vita fläckar på tänderna runt området där metallplattorna har suttit kan vara ett första tecken på karies, början till hål. Dålig tandborstning kan också göra att tandköttet runt tänderna blir inflammerat, ömmar och blöder vid tandborstning.

För att minska risken för hål är det bra att undvika godis och minska på småätande och söta drycker mellan måltiderna. Borsta tänderna minst två gånger per dag och skölj även regelbundet munnen med fluorid.

Nickel är sällan ett problem

De flesta metaller som ingår i en tandställning innehåller nickel. Även om du har nickelallergi är det mycket ovanligt att en tandställning som innehåller nickel ger besvär.

Du kan få tandställningen utbytt mot en nickelfri om du skulle få små utslag eller klåda.

Du riskerar inte att få nickelallergi av tandställningen. Det finns undersökningar som visar på att du efter en behandling med tandställning är mindre känslig mot nickel.

Tänderna kan ändra läge efter behandlingen

Vid en tandreglering går det aldrig att garantera att tänderna inte ändrar läge efteråt.

Tänderna förändras något med åldern. För att de ska ändras så lite som möjligt kan du behöva behålla dina trådar på baksidan av tänderna eller din plastskena under resten av livet.

Du kan alltid fråga hur stor risken är för att dina tänder ska flytta sig tillbaka. Tandläkaren kan redan innan tandregleringen berättar för dig om dina förutsättningar.

Det kan vara besvärligt att ha tandställning och ibland måste den användas i flera år.

En tandställning kan betyda att risken att få tandproblem senare i livet minskar.

För den som behöver fasta proteser ger en kombinerad behandling med tandreglering ofta en ökad livskvalitet. Det blir lättare att tugga med tänderna på rätt ställe i munnen och bettet blir mer hållbart.

Att få rätta till tänderna med en tandställning kan ha stor betydelse för många. För många unga innebär ofta en behandling med tandställning en vändning i synen på sig själv och sitt utseende.

Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar. Du har rätt att få veta det i förväg.

Läs om dina rättigheter i tandvården här.

Gratis för barn och unga

Barn och unga behöver inte betala för tandvård. Det gäller till och med den 31 december det år du fyller 23. Då ingår nästan alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren eller tandhygienisten anser att du behöver.

Tandvårdsbidrag

Du får betala för tandvård från och med det år du fyller 24.

Du får ett bidrag för tandvård varje år. Hur mycket du får beror på hur gammal du är. Det kallas allmänt tandvårdsbidrag. Säg till att du vill använda bidraget när du ska betala.

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddet för tandvård fungerar så att du under en period på tolv månader betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor. Om dina tandvårdskostnader under perioden överstiger det beloppet får du tandvårdsstöd från staten. 

Garantier

Det finns garantier för de flesta behandlingar. Det betyder du kan få en behandling omgjord utan att du behöver betala en gång till. Läs om garantier inom tandvård.

Läs om kostnader och ersättningar inom tandvård här.

Tolkning till ditt språk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar ditt besök. Ibland kan du behöva betala för språktolk.