Det går inte att säga exakt hur spädbarnskolik märks. En vanlig beskrivning är följande:

• Barnet skriker intensivt flera timmar varje dag. Hen skriker antingen flera timmar i sträck eller i flera omgångar.
• Oftast skriker barnet vid samma tid varje dag. Det är vanligast under eftermiddagen och kvällen.
• Barnet skriker ofta så mycket att hen blir röd av ansträngning.

Det kan också verka som att barnet har besvär med magen på ett eller båda av dessa sätt:

• Barnet har ont i magen. Det kan märkas genom att hen till exempel drar upp knäna mot magen, eller att hen spänner benen och sträcker dem rakt ut. Det går ibland att höra hur det bullrar och rör sig i magen.
• Barnet kan ibland ha svårt att bajsa.

Oftast behöver du inte söka vård för ditt barn eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Ibland behöver barnet undersökas, främst för att utesluta att skriken beror på något annat än spädbarnskolik.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om något av detta stämmer:

• Barnet skriker mycket och många dagar i följd.
• Du är uttröttad.
• Du misstänker att ditt barn har spädbarnskolik och du vill ha stöd eller hjälp.
• Barnet är ledsen stora delar av dagen.
• Barnet får bröstmjölksersättning och du misstänker att hen är överkänslig mot komjölk.

På BVC eller en amningsmottagning kan du få hjälp om du har problem med matningen.

Om det är bråttom

Kontakta genast en akutmottagning om ett eller flera av dessa besvär stämmer:

• Barnet skriker intensivt eller i intervaller och är otröstlig, särskilt om hen har fått rotavaccin den senaste veckan.
• Barnet är inte sig lik. Hen kan till exempel vara slö eller inte vilja äta, skriker på ett annat sätt, gnyr eller jämrar sig.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är inte helt klart vad spädbarnskolik beror på.

Du kan behöva fundera på hur matningen fungerar och om du kan göra förändringar som hjälper barnet. Prata med BVC för att få råd och stöd.

Barn kan ha spädbarnskolik oavsett om de ammas eller får bröstmjölksersättning.

Råd vid matning

En orsak kan vara att barnet får i sig luft när hen äter. Det gör att magen blir spänd. En del barn suger ivrigt och sväljer mycket luft, och det kan ge gas i tarmarna. Det kan hjälpa att göra pauser i matningen, så att barnet får vila och kanske rapa emellanåt.

Äter barnet bröstmjölksersättning kan du testa att ha mindre hål i nappen på flaskan. Då rinner maten långsammare och barnet sväljer mindre luft. Det kan också hjälpa att ge ersättning lite i taget.

Ammar du är det viktigt att barnet har så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och att läpparna är utvikta. Du kan testa att mjölka ur bröstet lite först så att bröstmjölken kommer något långsammare. Det kan hjälpa att amma ofta och lite.

Barnet behöver mer näring

En orsak kan vara att barnet behöver få i sig mer näring. Barnet behöver äta mer. Prata med BVC om hur du ska göra. På BVC kan barnet vägas och mätas för att se hur mycket mat hen får i sig och hur hen växer.

Det kan hjälpa att rapa

Det kan hjälpa att barnet rapar efter maten. En del barn behöver också rapa under matningen. Barnet gör då sig av med luft och eventuell spänning i magen minskar.

Det bästa sättet för att få barnet att rapa är att hålla upp hen i famnen och låta ansiktet vila över din axel ner mot din skuldra. Genom att klappa barnet på stjärten och smeka hen över huvudet kan hen slappna av. Många barn rapar då.

Här är några exempel på vad du kan testa själv för att hjälpa barnet:

• Låt barnet vara nära dig. Du kan pröva spädbarnsmassage eller bära barnet i sele eller över axeln.
• Pröva att låta barnet ha napp om hen har ett tydligt sugbehov.
• Försöka att sluta röka eller snusa om du ammar. Nikotinet påverkar barnets tarmrörelser negativt. Här får du tips om att sluta röka eller snusa.
• Pröva att utesluta viss kost. En del som ammar upplever att det hjälper, att barnets magont blir bättre då. Prata med BVC för att få veta mer.
• Pröva att undvika all form av koffein, såsom kaffe och andra drycker som innehåller koffein.
• Pysventil kan ibland fungera. Prova när barnet är lugn. Pysventil är en engångspip som du försiktigt för in i ändtarmen och som gör att gas kan komma ut. Ventiler finns att köpa på apotek och i butiker som har babyprodukter.
• Pröva att bada eller massera barnet precis innan skrikperioden börjar, om du kan se eller förstå när barnet snart kommer att börja skrika.

En del saker ska man inte testa utan att ha pratat med BVC eller en läkare. Det är viktigt eftersom barnets besvär kan bero på exempelvis allergi eller andra besvär. Den behandling som ni bestämmer er för behöver ske under kontakt med en vårdpersonal.

Att utesluta komjölksprotein

Om du ammar kan du tillsammans med BVC bestämma att du ska pröva att utesluta mat med komjölksprotein under en till två veckor för att se om det hjälper. Det finns forskning som visar att en del barn blir bättre om de inte får komjölk genom amningen. Hjälper det och du fortsätter avstå från komjölk behöver du kalktabletter. Då bestämmer du detta tillsammans med BVC.

Ett barn som äter bröstmjölksersättning behöver få ersättning utan komjölksprotein om en läkare bedömer att barnet inte tål komjölk. Läkaren skriver då ut det på recept och ni provar om det hjälper.

Att ge magdroppar

En del upplever att magdroppar hjälper barnet mot spädbarnskolik. Droppar finns att köpa receptfritt på ett apotek.

Det är påfrestande att ha ett barn med kolik. Det är vanligt att känna att man inte vet vad man ska göra. Det är också vanligt att bli arg, ledsen, besviken och irriterad.

Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att du har gjort fel.

Du kan bli väldigt trött när du har ett barn som skriker mycket. Det kan kännas lättare att orka om du tänker att skrikigheten kommer att gå över.

Några tips som kan hjälpa är att ta hjälp av närstående och att turas om att sova om det är möjligt.

Prata med BVC. Personalen där har träffat många föräldrar som har haft barn som skriker mycket. De vet att barnskrik kan väcka många olika sorters känslor. De kan också förmedla kontakt med till exempel läkare eller psykolog.

Att skaka ett barn för att få hen att sluta skrika är livshotande. Bara ett par sekunders skakning kan vara tillräckligt för att orsaka bestående skador.

Känner du att du är på väg att tappa behärskningen är det bättre att lägga ifrån dig barnet säkert i sin säng även om hen skriker. Gå ut ur rummet, försök slappna av och hämta energi innan du går tillbaka till ditt barn. Gå tillbaka när du känner dig lugnare och är behärskad. Om en närstående vuxen finns i närheten kan hen vara med barnet tills du har blivit lugn igen.

Det är vanligt att små barn skriker. Förutom spädbarnskolik kan barn skrika av många olika anledningar. Skrik är barnets sätt att försöka berätta något. Barnet kan till exempel vara trött, hungrig eller ha fått för många intryck.

Läs mer i texten När små barn skriker. Där får du tips om vad du kan göra för barnet och hur du kan ta hand om dig själv.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Du har rätt att få all information du behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan du ha rätt att få det. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.