Först får du information om varför läkaren behöver hjälpa till med en sugklocka.

Det är bra att du som föder har en tom urinblåsa. En tom urinblåsa är mindre i vägen. Barnmorskan hjälper till att tömma urinblåsan. En del får en urinvägskateter som får sitta kvar tills efter förlossningen.

Du som föder kan få lägga dig i sängen med benen i benstöd. Det är för att läkaren ska komma åt med sugklockan. Du kan också få bäckenbottenbedövning innan det är dags för sugklockan. 

Barnmorskan eller läkaren tar hål på fosterhinnorna, om inte vattnet redan har gått. Det är för att klockan ska fästa bra mot barnets huvud.

Det behövs flera personer i rummet när förlossningen avslutas med sugklocka. Ibland kommer det en barnläkare som ska ta hand om barnet, ifall det behövs. Ibland är det en extra barnmorska med. Det kan också vara en undersköterska och ytterligare en förlossningsläkare.

En sugklocka kan se ut som en liten kopp, behållare eller tratt. Den är kopplad till en maskin. Maskinen skapar ett tryck som gör att sugklockan sugs fast. En del sugklockor behöver inte vara kopplade till en maskin. Trycket skapas genom en handpump som sitter på sugklockan.

Läkaren för in sugklockan i slidan och håller den mot barnets huvud.

När sugklockan sitter fast på barnets huvud kan läkaren börja hjälpa till. När du som föder krystar drar läkaren försiktigt i sugklockan.

Du som föder kan ha svårt att känna värkarna, om du är bedövad. Då kan barnmorskan hjälpa till att känna på magen och tala om när värken kommer.

Läkaren eller en barnmorska kan hjälpa till att hålla mot i mellangården, för att minska risken för bristningar.

Ibland behövs ett klipp i mellangården om den bedöms stram. Det är vanligare att behöva få ett klipp om man föder sitt första barn.

Det är under värken som läkaren drar i sugklockan som mest. Det kan behövas 4–5 värkar då du får krysta och läkaren får dra i sugklockan.

Om sugklockan lossnar från barnets huvud kan man behöva sätta dit den igen.

Ibland tas sugklockan bort innan barnet är ute. Då får du som föder krysta fram barnet sista lilla biten själv.

Det är oftast en läkare som sköter sugklockan, men det kan även vara en barnmorska.

Så känns det

Vid en förlossning med en sugklocka krystar du precis som vanligt och upplever liknande smärta. En del tycker att det kan göra ont när läkaren för in sugklockan in i slidan. I så fall kan du andas in lustgas.

Det är vanligare att du som föder med hjälp av sugklocka får bristningar. Då kan du få lokalbedövning innan läkaren eller barnmorskan lagar bristningarna.

Du kan också blöda mer i samband med förlossningen. I så fall kontrollerar barnmorskan ditt blodvärde och du får behandling om det behövs.  

Prata med en barnmorska om du har ont i underlivet efter förlossningen. Underlivet läker fort och det brukar kännas bättre efter 4–5 dagar. Du kan få hjälp med smärtstillande läkemedel om du behöver.

Barnet är ofta ömt och svullet på stället där sugklockan satt fast. Det kan göra ont under 3–4 dagar och barnet kan behöva smärtstillande läkemedel.

En del som får bristningar i samband med förlossningen kan få besvär efteråt. Prata med barnmorskan på efterkontrollen om du har besvär.

Sök vård om du har fortsatta besvär. Du kan behöva söka vård flera gånger. Det går bra att söka vård även om det har gått lång tid sedan förlossningen.

Läs mer i texten Bristningar vid förlossning. 

Stöd efteråt

Innan du åker hem från bb är det vanligt att prata igenom förlossningen med en barnmorska eller läkare. Upplevelsen med sugklockan kan kännas jobbig. I så fall kan det vara bra att prata igenom vad som hände. 

Känslor och funderingar kan också komma en tid efteråt. Då kan du kontakta en barnmorska som kan ge stöd och råd. Barnmorskan kan också förmedla kontakt med en kurator eller psykolog, om det behövs.

Det finns flera anledningar till att sugklocka behöver användas. Det kan bero på en eller flera av följande saker:

• Värkarna är inte tillräckligt effektiva. Du som föder har krystat länge utan att barnet kommer ut.
• Barnet ligger med ansiktet framåt i förlossningskanalen i så kallat vidöppet läge.
• Barnet är stort.
• Du som föder är utmattad eller har någon sjukdom som gör att du behöver extra hjälp under krystningen.
• En CTG-övervakning tyder på att barnet får för lite syre.

Ibland har inte barnet kommit tillräckligt långt ner. Då går det inte att sätta sugklockan på barnets huvud. Då kan det istället bli aktuellt med kejsarsnitt.

Om barnet är beräknat att väga mindre än två kilo eller föds före graviditetsvecka 34 väljer läkaren också oftast kejsarsnitt i stället för sugklocka.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Inför en förlossning kan du skriva ner dina tankar i ett förlossningsbrev.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds.