Du som ska behandlas på operationsavdelningen på ett sjukhus behöver förbereda dig mer än du som ska undersökas på en gynekologisk mottagning.

Du får specifik information från mottagningen eller sjukhuset om vad du behöver göra för att förbereda dig.

Här följer några allmänna råd.

Mat och dryck

Du som ska undersökas eller genomgå en mindre behandling med hysteroskopi kan äta och dricka som vanligt innan.

Du som ska genomgå en större behandling på operationsavdelningen på ett sjukhus kan behöva avstå från att äta, dricka och röka en tid innan operationen. Följ sjukhusets rekommendationer.

Här finns allmän info om vad du bör tänka på innan du ska opereras.

Du som har mens

Du bör helst inte ha mens när hysteroskopin ska göras. Därför kan du behöva ta läkemedel för att skjuta upp mensen. Läkemedlet skrivs ut på recept, och det är vanligt att börja ta det tio dagar innan undersökningen eller operationen.

Om du blöder dagen innan hysteroskopin ska du kontakta mottagningen eller sjukhuset.  

Läkemedel som mjukar upp livmoderhalsen

Ibland behövs läkemedel som gör livmoderhalsen mjukare. Det är tabletter som förs upp i slidan eller tas under tungan ett par timmar innan undersökningen eller operationen. Läkaren informerar dig om du behöver ta ett sådant läkemedel.

Smärtstillande läkemedel

Läkaren ger ofta lokalbedövning för en undersökning eller mindre behandling med hysteroskopi. Det varierar från person till person hur mycket undersökningen känns. Du kan också behöva ta smärtstillande läkemedel en till två timmar innan. Ibland får du dessa på plats, och ibland behöver du köpa dem själv och ta innan. 

Vårdpersonalen informerar dig om vad som gäller för dig. Receptfria smärtstillande läkemedel finns att köpa på apoteket.

Du som ska opereras eller behandlas på sjukhus får all medicinering på sjukhuset och behöver oftast inte ta smärtstillande i förväg.

Kan jag ta mina vanliga läkemedel?

Berätta för vårdpersonalen om du tar något läkemedel. Det är särskilt viktigt att berätta om du tar blodförtunnande medicin.

Du som är gravid

Hysteroskopi ska inte göras om du är gravid. Om det behövs får du ta ett graviditetstest på plats innan undersökningen.

Själva hysteroskopin tar mellan 10 och 60 minuter, beroende på vad läkaren behöver undersöka och behandla.

Det är vanligt att lämna den gynekologiska mottagningen direkt efter en undersökning. Besöket brukar ta längre för dig som ska behandlas på operationsavdelningen på ett sjukhus. Då behöver du komma tidigare och stanna kvar några timmar efteråt.

Du kan få bedövning eller bli sövd

Du får ligga i en gynekologisk stol under behandlingen. Om det är en undersökning eller mindre behandling är du vaken. Läkaren kan ge lokalbedövning med en spruta, och ibland går det också att få lugnande läkemedel om det behövs.

Du som ska opereras blir sövd med narkos eller får lokalbedövning. Det beror på vad det är för operation och vad som passar bäst. Du får veta i god tid innan operationen vad som gäller för dig.

En liten kamera förs in via slidan

Hysteroskopi är en så kallad endoskopi. Det går till så att läkaren för in ett smalt instrument i livmodern genom slidan och livmoderhalsen. På instrumentet sitter en liten kamera som visar upp livmoderns insida på en bildskärm. På så vis kan läkaren se om det har uppstått några förändringar inuti livmodern.

Vanligt med vävnadsprov

Läkaren kan ta en liten provbit från livmoderns slemhinna med hjälp av instrumentet. Slemhinnan är ett tunt lager som täcker livmoderns inre väggar. Provet skickas på analys som visar hur slemhinnans celler ser ut och om det finns cellförändringar som kräver behandling.

Det räcker ofta med en behandling

Oftast kan läkaren behandla eller ta bort det som ger besvär redan vid första hysteroskopin. Men du kan behöva komma tillbaka en annan dag för ytterligare en behandling.

Hur du mår efter hysteroskopin beror på vilken slags undersökning eller behandling det var. Du får mer information om hur du kan må efteråt av mottagningen eller sjukhuset.

Du kan leva som vanligt efteråt

Efter en undersökning, provtagning eller mindre behandling i livmodern kan de flesta leva som vanligt och gå tillbaka till arbetet redan samma dag.

Du som har genomgått en större behandling

Du som har blivit sövd eller fått en större behandling på en operationsavdelning kan känna dig lite trött och yr efteråt. Därför är det bra att någon följer dig hem från sjukhuset. De flesta behöver vila och väntar en dag med att återgå till sina vanliga sysslor och sitt arbete.

Det är bra att röra på sig och till exempel ta promenader, men vänta med tunga lyft och intensiv träning i en vecka.

Vanligt att det blöder lite

Det är vanligt att det blöder ungefär som vid mens i upp till en vecka efter hysteroskopin. En del får rödbruna flytningar i en till två veckor efteråt.

Om du har ont

Du kan få molande värk som liknar mensvärk i några dagar efter undersökningen eller operationen.

Du som har varit sövd kan också få ont i halsen och känna dig hes, men det brukar gå över efter två till tre dagar.

För att lindra värken kan du ta receptfria smärtstillande läkemedel.

Undvik bad, tampong och slidsamlag

För att minska risken för infektion ska du undvika följande i minst två veckor efter hysteroskopin:

• att bada
• att använda tampong eller menskopp i slidan
• att ha slidsamlag.

Du kan duscha som vanligt, men tvätta dig inte i slidan.

Om du fortfarande blöder efter två veckor ska du vänta med slidsamlag tills du slutar blöda.

Hysteroskopi brukar inte ge några komplikationer. Det är vanligt att det blöder lite efteråt.  

Efter en operation finns alltid en liten risk för större blödningar och infektioner.

Du får information från vårdpersonalen om vem du ska kontakta om du får besvär. Ta genast kontakt om något av följande stämmer:

• Du blöder kraftigt. Det innebär att du fyller en normalstor binda på en timme eller att det kommer blodklumpar i blodet.
• Du har feber.
• Du har väldigt ont i magen.
• Du har illaluktande flytningar.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en jouröppen mottagning eller en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller få hjälp med var du kan söka vård. 

Vissa förändringar i livmodern kan läkaren se direkt och berätta om efter undersökningen. Till exempel om du har polyper, myom eller sammanväxningar.

När får jag svar på prover?

Proverna som läkaren tar skickas på analys. Beroende på vilken typ av prov och region det gäller kan det ta olika länge att få svar. Läkaren meddelar dig hur och när du får svar. Det kan ske via brev, mejl eller telefon.

Prover som kan visa cellförändringar ger ofta svar inom en vecka. Då får du träffa läkaren som berättar vad provet visade.

Om du inte har fått svar på dina prover inom sex veckor ska du kontakta mottagningen eller sjukhuset.

Prover sparas i vården

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även den som är ung ska få vara delaktig i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.