Cystoskopi görs oftast på en urologmottagning eller en gynekologisk mottagning. Du behöver inte själv göra några förberedelser före undersökningen, men du bör tala om för läkaren om du har någon allergi eller om du använder några läkemedel.

Det är vanligt att få lämna ett urinprov strax före undersökningen. Du kan behöva få antibiotika före undersökningen och några dagar efteråt om du har en infektion eller ökad risk för att få en infektion.

Du kan behöva ryggbedövning eller bli sövd om du även ska få behandling i samband med cystoskopin.

Mindre barn behöver sövas

Mindre barn som ska undersökas med cystoskopi brukar bli sövda.

Du får ligga på rygg med benen i benstöd som vid en gynekologisk undersökning eller på rygg på en brits. Du får underlivet tvättat med en bakteriedödande lösning och magen täcks med ett sterilt papper.  Sedan får du en bedövningsgel som får verka en stund i urinröret.

Själva undersökningen börjar med att läkaren sakta för ett smalt rör med en kamera som kallas cystoskop in genom urinröret upp till urinblåsan. En koksaltlösning spolas in för att spänna ut urinröret och urinblåsan så att läkaren kan se bättre. Det går då också att mäta hur mycket vätska som behövs för att du ska känna att blåsan är fylld och du känner dig kissnödig. Det går också att se hur tänjbar blåsväggen är och hur stor urinblåsa du har.

Läkaren kan se på en bildskärm om du har blåsstenar, tumörer eller andra förändringar i urinblåsan eller urinröret.

Undersökningen kan kännas lite obehaglig

Undersökningen gör inte ont eftersom du har fått bedövningsgel. Men det kan kännas lite obehagligt när röret förs in. Det gäller särskilt om du är man och därför har ett betydligt längre urinrör. Du känner dig kissnödig när blåsan fylls med koksaltlösning.

Vanligt med cellprov och vävnadsprov

Det är vanligt att läkaren tar ett cellprov och ett vävnadsprov, som även kallas biopsi.

Cellprov

Cellprovet tas från koksaltlösningen som spolas in i urinblåsan. Koksaltlösningen töms ut genom cystoskopet eller kissas ut efter undersökningen.

Vävnadsprov

Det kan sticka till lite om läkaren tar ett vävnadsprov. Men det gör inte ont eftersom du har fått bedövningsgel i urinröret innan undersökningen.

Första timmen efter undersökningen kan lite bedövningsgel rinna ut ur urinröret. Därför får du ett trosskydd eller droppskydd för att skydda kläderna.

Du får stanna på sjukhuset någon timme om du har fått ryggmärgsbedövning eller blivit sövd.  När du återhämtat dig från narkosen, mår bra och kan gå får du åka hem.

Efter undersökningen kan det svida i urinröret när du kissar. Svedan minskar om du dricker extra mycket vatten. Att dricka mycket minskar också risken för urinvägsinfektion. Svedan brukar försvinna efter ett par dagar.

Du kan också få en mindre blödning, men det brukar snabbt gå över.

Det finns inte någon risk för att undersökningen tar bort den sexuella förmågan.

Du får oftast veta resultatet av undersökningen direkt efteråt, eller så snart du har återhämtat dig från narkosen. Det kan ta några veckor innan du får veta resultatet om läkaren har tagit ett vävnadsprov.

Symtom från urinvägarna är mycket vanliga och besvären ökar ju äldre man blir. Det är vanligt att ha samma symtom vid många olika sjukdomar i urinblåsan eller urinröret. För att få reda på orsaken bakom symtomen och få rätt diagnos är det ofta nödvändigt att bli undersökt med cystoskopi. De sjukdomar som läkaren kan se vid undersökningen är framför allt inflammation, infektion, sten i urinblåsan, urinrörsförträngning och cancer i urinblåsan.

Cystoskopi görs av följande anledningar:

• För att utreda olika symtom från urinvägarna. Det kan vara blod i urinen, att det gör ont när du kissar, att det läcker urin, att du kissar ofta eller att du har svårt att kissa.
• För att undersöka om det finns bakomliggande orsaker till att du får återkommande urinvägsinfektioner. 
• För att undersöka om prostatan är förstorad så att det blir förträngningar som gör det svårt att kissa.
• För att ta vävnadsprover.

Cystoskopet används också vid behandling om du har besvär i urinblåsan och urinröret, till exempel blåssten.

Ibland kan slemhinnan i urinröret bli svullen efter undersökningen. Det kan göra att du inte kan tömma blåsan alls. Därför kan du behöva en kateter i urinblåsan under en kort tid tills svullnaden har gått tillbaka.

Ibland kan du behöva söka vård

Ungefär en av tjugo personer som genomgår en cystoskopi får en urinvägsinfektion efter undersökningen. Då kan det svida mycket, särskilt när du nästan har kissat färdigt. Du brukar också behöva kissa väldigt ofta.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du har urinvägsinfektion eller får feber. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du blöder mycket efter undersökningen eller inte kan kissa. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara vara delaktig i din vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.