Gynekologisk undersökning
Det kan finnas olika anledningar till en gynekologisk undersökning. Till exempel om du har besvär från underlivet, om du är gravid eller om du ska lämna prov för HPV och cellförändringar. Du får sitta i en särskild stol när barnmorskan eller läkaren gör undersökningen.
Gynekologisk undersökning kan också kallas gynundersökning.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.
Om du vill kan du ta med dig en närstående till undersökningen.
Det går bra att ha mens, men om du ska lämna prov för att upptäcka HPV och cellförändringar i livmoderhalsen bör du inte ha mens. I så fall bör du boka om besöket.
Besöket börjar med att du och den som ska undersöka dig pratar om anledningen till ditt besök. Då kan du berätta om det är något särskilt som du funderar på eller som den som undersöker dig bör känna till.
Sedan får du klä av dig på underkroppen. Det kan finnas ett litet bås eller hörn där du kan klä av dig. Eller så finns det en stol där du kan lägga dina kläder.
Om du känner dig rädd eller orolig
Många tycker att det känns pinsamt eller obehagligt att få slidan undersökt. Det brukar kännas bättre om du berättar för den som ska undersöka dig hur du känner.
Det kan hjälpa att tänka att det finns en viktig anledning till undersökningen. Och för den som gör undersökningen är det en vanlig del av arbetet.
Du bestämmer
Det är alltid du själv som bestämmer om du vill bli undersökt eller inte. Du kan också be den som undersöker dig att sluta eller göra en paus om du tycker att det känns jobbigt på något sätt.
Så går en gynundersökning till
Om du vill kan den som ska undersöka dig visa och förklara hur undersökningen kommer att gå till. Säg till i så fall.
Du får sitta i en gynstol
Du behöver sitta i en speciell stol när du blir undersökt. Stolen kallas gynstol. Man halvligger i gynstolen och det finns särskilda stöd att lägga benen i.
Gynstolen kan anpassas efter dina behov. En del vill ha huvudet högt medan andra vill ha huvudet lägre. Benstöden kan också ändras så att du halvsitter så bekvämt som möjligt.
Den som undersöker dig sitter på en pall mellan gynstolens benstöd. Hen har på sig plasthandskar. Hen brukar också ha på sig ett förkläde.
Det finns en stark lampa som lyser mot din slida. Det är för att den som undersöker dig ska kunna se bra.
Att undersöka slidan
Den som undersöker dig tittar på och i slidan. Det finns särskilda redskap som hjälper till att hålla undan blygdläpparna så att det går bra att titta in i slidan.
Den som undersöker dig brukar ha en särskild gelé på fingrarna. Då går det lättare att känna försiktigt med ett eller två fingrar i slidan. Samtidigt kan hen känna med andra handen utanpå magen. Det är för att känna om något känns ömt eller inte känns som det ska.
Undersökning med ultraljud
En del kan bli undersökta med vaginalt ultraljud.
Vaginalt ultraljud görs med en stav som förs in i slidan. På en bildskärm går det att se livmodern och äggstockarna.
Så mår du efteråt
Efter undersökningen mår man som vanligt. Det känns eller syns inget i slidan efteråt.
Varför ska jag göra en gynundersökning?
Det här är olika anledningar till att göra en gynekologisk undersökning:
- Du har besvär som att det kliar, är irriterat eller gör ont.
- Du har besvär med mens eller mellanblödningar.
- Du får blödningar när du har slidsamlag eller efter klimakteriet.
- Du är gravid.
- Du vill testa dig för könssjukdomar.
- Du vill sätta in en hormonspiral eller kopparsiral.
- Du har besvär som kan bero på könsstympning.
- Du har besvär av att något buktar ut ur slidan som vid framfall.
- Du kan behöva bli undersökt efter ett sexuellt övergrepp.
- Du ska lämna prov för HPV och cellförändringar.
Den som gör undersökningen kan inte se om du någon gång har haft slidsamlag eller inte.
Att lämna prov för att upptäcka HPV och cellförändringar
Det är vanligt att lämna prov för att upptäcka HPV och cellförändringar. Att lämna det provet varje gång du blir kallad ger ett bra skydd mot cancer.
Den som undersöker dig använder en liten borste eller skrapa för att ta provet. Det kan göra lite ont när borsten stryker inne i slidan, men det går fort över. Efteråt kan det komma lite blod från slidan.
Här kan du läsa mer om att lämna prov för att upptäcka HPV och cellförändringar.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården
I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse där det är tydligt:
- vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
- vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
- vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
- hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
- vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
- vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan.
Din överenskommelse hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare. Läs mer om din dokumenterade överenskommelse med vården.
Prata gärna med vårdpersonalen om du har frågor kring din delaktighet i din vård.
