Bildundersökningar och röntgen

Skelettröntgen

En skelettröntgen kan visa om du har några förändringar i skelettet som beror på en sjukdom eller skada. Skelettröntgen går fort och gör inte ont. När ett barn ska undersökas kan du som närstående vara med.

Person som får sin armbåge röntgen av en röntgensjuksköterska.Fotografi.
En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar.

Du behöver få en remiss för att få skelettet undersökt med röntgen. Remissen skrivs oftast av en läkare på en vårdcentral eller på ett sjukhus. 

Här kan du läsa mer om skelettmognadsbedömning som görs om ett barn växer väldigt långsamt eller snabbt. Undersökningen används även ibland för att uppskatta ett barns ålder. 

Här hittar du mer allmän information om röntgen av barn.

Förberedelse

Du behöver inte förbereda dig inför en skelettröntgen. Det går bra att äta och dricka som vanligt före undersökningen.

Så går det till

Skelettröntgen görs på en röntgenavdelning. Den kan finnas på ett sjukhus eller i anslutning till en vårdcentral eller någon annan läkarmottagning.

Bilderna tas med en röntgenapparat

Du får först ta av dig kläder och smycken på den del av kroppen som ska undersökas. Du kan undersökas stående, sittande eller liggande. Röntgenbilder tas både framifrån och från sidan. Under tiden måste du vara stilla för att bilderna ska bli skarpa.

Små barn brukar ligga ner

När ett barn ska få skelettet röntgat får hen ibland stå upp och ibland sitta ner. Det beror på barnets ålder och vilken del av skelettet som ska undersökas. Ibland läggs kuddar runt barnets arm eller ben för att bilden ska tas ur olika vinklar och för att hen ska kunna vara alldeles stilla när bilden tas. Som närstående kan du vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde att låna för att du inte ska utsättas för onödig röntgenstrålning. Tala om för vårdpersonalen om du är gravid.

Syskon ska helst inte följa med till undersökningen.

Ibland behöver flera röntgenbilder tas

En skelettröntgen brukar ta mellan fem och 30 minuter. Undersökningen gör inte ont, men det kan vara obehagligt att hålla en skadad kroppsdel i ett visst läge.

Efteråt kontrollerar röntgensjuksköterskan om bilderna har blivit bra eller om ni behöver ta nya bilder. En anledning till att nya bilder behöver tas kan vara att de första bilderna inte på ett tydligt sätt visade det som ska granskas. Nya bilder kan också behöva tas om du eller barnet råkade röra er just när bilden togs.

Så lite röntgenstrålning som möjligt används

En skelettröntgen kan göras på både barn och vuxna. Det är inte heller något problem att genomgå en skelettröntgen om du är gravid.

Den som blir röntgad får en liten stråldos vid varje röntgentillfälle. Därför görs undersökningen bara när det är nödvändigt. Här kan du läsa mer om strålning vid röntgenundersökningar.

Hur mår jag efteråt?

Du påverkas inte av undersökningen utan mår som vanligt efteråt.

Vad kan undersökningen visa?

Skelett och leder i kroppen. Illustration.

En skelettröntgen kan visa om skelettet är skadat, brutet eller har hamnat ur led. Undersökningen kan ibland också visa om du har artros eller tecken på reumatisk sjukdom. Skelettröntgen av barn kan även visa om skelettet växer som det ska eller om det har några förändringar.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Ju äldre ditt barn är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. Vårdpersonalen ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.

Rätt till tolkhjälp

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Jönköpings län

Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården

I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse där det är tydligt:

  • vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
  • vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
  • vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
  • hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
  • vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
  • vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan. 

Din överenskommelse hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare. Läs mer om din dokumenterade överenskommelse med vården.

Prata gärna med vårdpersonalen om du har frågor kring din delaktighet i din vård.

Till toppen av sidan