Oftast behövs inga särskilda förberedelser inför att du ska undersökas med kontrastmedel. Men det är viktigt att du berättar för vårdpersonalen om följande saker. 

Om du har fått en allergisk reaktion av kontrastmedel 

Berätta för läkaren om du tidigare har fått en allergisk reaktion av kontrastmedel. Då kan undersökningen ibland anpassas eller göras med annan metod där kontrastmedel inte används. Du kan behöva undersökas med kontrastmedel ändå. Då får du läkemedlet kortison innan undersökningen för att du inte ska få en allergisk reaktion. 

Om du använder metformin 

Om du använder läkemedel som innehåller ämnet metformin kan du behöva göra uppehåll med behandlingen innan du ska få kontrastmedel. Fråga vårdpersonalen vad som gäller för dig.  

Om du har en njursjukdom 

Berätta för vårdpersonalen om du har en njursjukdom. Om du har en njursjukdom kan kontrastmedlet påverka dina njurar.

Ibland behöver du undersökas med kontrastmedel ändå. Då blir du undersökt med så lite kontrastmedel som möjligt. 

Du kan få kontrastmedel på olika sätt. Det beror på vad läkaren behöver undersöka. 

Att få kontrastmedel med en spruta 

Du kan få kontrastmedel med en spruta i blodet, ryggmärgskanalen eller i en led. 

När du får kontrastmedel i blodet sätter röntgensjuksköterskan en liten tunn plastslang i ditt armveck. Slangen kallas venkateter. Venkatetern fästs med hjälp av en nål, som sedan tas bort. I andra änden av slangen sitter en spruta som sprutar in kontrastmedlet. När kontrastmedlet sprutas in i blodet kan du känna dig varm i kroppen. Du kan också få en metallsmak i munnen och känna dig kissnödig. Det går över snabbt. 

När du får kontrastmedel i ryggmärgskanalen kan det göra ont när läkaren sticker. Om du vill kan du få lokalbedövning. Men du kan ändå känna ett tryck när läkaren sticker nålen genom huden. 

Om du är rädd för nålstick 

Om du är rädd för nålstick finns det olika sätt du kan förbereda dig på. Även du som är närstående kan ge stöd på flera olika sätt. Läs om att vara rädd för nålstick. 

Att få kontrastmedel som du dricker eller får genom sond 

Du kan få kontrastmedel genom att dricka det före undersökningen. Medlet smakar oftast ingenting och går att dricka med saft. Du får veta av vårdpersonalen hur lång tid innan undersökningen du behöver dricka medlet. 

Om du inte kan dricka själv kan du få kontrastmedel genom näsan i en plastslang som kallas sond. Vårdpersonalen för ner sonden i magsäcken genom din ena näsborre. Det kan kännas obehagligt när sonden förs ner. Du kan få lugnande läkemedel om du behöver det. 

Små barn får kontrastmedel genom sond. De kan också få kontrastmedel genom att suga på en slags plastspruta eller nappflaska. 

Att få kontrastmedel genom ändtarmen 

När du ska få kontrastmedel genom ändtarmen för röntgensjuksköterskan in en liten pip i ändtarmsöppningen. Genom pipen sprutar hen in kontrastmedel. Det kan kännas lite obehagligt när kontrastmedlet sprutas in, men det går över snabbt. Du kan få lugnande läkemedel om du behöver det. 

Att få kontrastmedel genom en kateter i urinröret 

Du kan få kontrastmedel genom en kateter i urinröret. Katetern är en tunn, mjuk slang som även tömmer urinblåsan på urin. Du kan få lugnande läkemedel om du behöver det. 

Att få kontrastmedel genom spottkörtlarna  

Du kan få kontrastmedel i spottkörtlarna. Då för röntgensjuksköterskan in en tunn mjuk plastslang i munnen och några millimeter in i spottkörtlarna. De finns på insidan av kinden och i botten av munnen bakom framtänderna i underkäken. Det kan kännas lite obehagligt när plastslangen förs in. Du kan få lugnande läkemedel om du behöver det. 

Du mår som vanligt efter att du har fått kontrastmedel.

Det är bra att dricka lite extra vatten under det första dygnet.

Om du har fått kontrastmedel i blodet behöver du dricka extra mycket vatten under det första dygnet. Det beror på att medlet utsöndras genom njurarna och försvinner ur kroppen med urinen. 

Om du har druckit kontrastmedlet eller fått det via ändtarmen kan det finnas lite kontrastmedel kvar i tarmen. Det kommer ut när du bajsar. Bajset kan vara lite grått eller ljusare än vanligt, men det försvinner efter ett par dagar.

Om du har fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil under resten av dygnet.

En biverkning är en oönskad effekt av läkemedel.

Det är ovanligt med allvarliga biverkningar från kontrastmedel.

Du kan få lättare biverkningar med klåda eller utslag på kroppen. Det försvinner oftast snabbt och är inte farligt. Ibland behöver du få behandling som lindrar. Kontakta mottagningen där du undersöktes för att få råd.

Du får kontrastmedel för att bilderna som tas med röntgen och andra bildundersökningar ska visa tydligare detaljer. Kontrastmedel är en vätska. Den är inte skadlig för kroppen.  

Ibland behövs inget kontrastmedel, utan bilderna blir tydliga ändå.

Berätta alltid för vårdpersonalen om du är gravid, tror att du är gravid eller om du ammar om du ska undersökas med kontrastmedel. 

Du som är gravid 

Ibland behöver undersökningen anpassas eller göras med en annan metod. Ibland är det bättre att vänta med undersökningen tills barnet har fötts. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.   

Du som ammar 

Du kan amma som vanligt om du har undersökts med kontrastmedel. Kontrastmedel påverkar inte bröstmjölken. 

För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.