Angiografi
Angiografi är en röntgenundersökning som görs för att ta reda på om det finns förändringar eller sjukdomar i blodkärlen. Kontrastmedel sprutas in i blodkärlet och läkaren kan då med hjälp av röntgen se hur kärlen ser ut.
Vid vissa undersökningar av blodkärl används datortomografi i stället för angiografi. Barn undersöks sällan med angiografi. Det beror på att metoden används för att hitta förändringar och sjukdomar som det är ovanligt att barn får.
Olika typer av angiografi
En av de vanligaste formerna av angiografi är koronarangiografi, som även kallas kranskärlsröntgen. Den används för att undersöka hjärtats blodkärl.
En annan vanlig form kallas cerebral angiografi och används för att undersöka hjärnans blodkärl. Undersökningen kan göras om läkaren till exempel misstänker ett kärlbråck eller en medfödd kärlskada.
Det finns även andra former av angiografi som används för undersökning av njurarnas blodkärl, blodkärl i mag-tarmkanalen eller benens blodkärl.
Förberedelser
Du får vanligtvis komma till sjukhuset dagen före angiografin eller tidigt på morgonen samma dag. Du får lämna blodprover före undersökningen för att kontrollera blodvärde, saltbalans, njurfunktion och infektionstecken.
Berätta för vårdpersonalen om du har allergi mot kontrastvätska. Då får du förebyggande behandling både dagen före och på undersökningsdagen.
Du får oftast äta en mindre frukost på undersökningsdagens morgon. Du ska dricka mycket både dagen före och på morgonen före undersökningen. Det är viktigt för att kontrastmedlet som används vid angiografin ska ha så liten påverkan som möjligt på dina njurar.
Innan angiografin duschar du och får klä dig i särskilda kläder. Du får lugnande läkemedel en timme före undersökningen och även precis innan den ska börja.
Vanligt att göra uppehåll med läkemedel
Läkaren bedömer om du kan fortsätta använda dina läkemedel när du ska genomgå angiografi. Det är vanligt att du får göra uppehåll med till exempel läkemedel som innehåller det verksamma ämnet warfarin.
Du ska inte ta urindrivande läkemedel den dag då undersökningen görs för att undvika att du behöver kissa medan undersökningen pågår.
Du ska inte ta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel dagarna före och efter undersökningen. Övriga läkemedel får du ta som vanligt före undersökningen.
Så går undersökningen till
Du ligger ner och får först en spruta med bedövningsmedel för att undersökningen inte ska göra ont. Sedan för läkaren in en smal kort plastslang genom ett blodkärl i handleden eller ljumsken. Efter det förs en tunn metalltråd med rundad spets genom plastslangen in i blodkärlet till det ställe som ska undersökas.
När tråden är i rätt läge förs en tunn slang in över tråden. Därefter dras tråden ut. Genom slangen sprutas sedan kontrastmedel in i de blodkärl som ska undersökas. Kontrastmedlet behövs för att en röntgenbild ska kunna tas av blodkärlen. Läkaren tar ett antal bilder eller videosekvenser när kontrastmedlet passerar genom blodkärlen. Hen kan sedan granska dina blodkärl i detalj på en bildskärm.
Hela undersökningen tar ungefär 30 till 90 minuter. Ibland behöver kompletterande undersökningar göras under angiografin. Det kan medföra att undersökningstiden förlängs.
Så mår du efteråt
Det gör vanligtvis inte ont efter undersökningen och du behöver därför oftast inte något smärtstillande läkemedel.
Tryckförband över blodkärl i handleden
Tryckförbandet tas bort efter några timmar och du kan sedan oftast lämna sjukhuset. Du kan i vissa fall behöva stanna kvar om läkaren har gjort någon ytterligare behandling utöver angiografin.
För att undvika en blödning ska du inte använda handen till att lyfta något som väger mer än ett kilo. Du ska inte heller göra andra rörelser som belastar handen de första två dagarna.
Plugg tätar blodkärl i ljumsken
När angiografin har gjorts genom ett blodkärl i ljumsken försluts stället där slangen har förts in med en slags plugg som är gjord av kollagen, ett protein som finns i kroppen. Du behöver då ligga ner i någon timme. Pluggen får sitta kvar, eftersom stället där slangen har förts in läker ihop och pluggen tas upp av kroppen. Du får ett tunt plastförband över stället där slangen har förts in och ska undvika att utsätta det för vatten under två dagar.
Det är ovanligt, men ibland sätts en tryckanordning i stället för en plugg på stället där slangen har förts in i ljumsken. Då har det av någon anledning inte gått att använda en plugg. Denna tryckanordning liknar ett bälte som sätts runt bäckenet med tryck på stället där slangen har förts in i ljumsken. Du får ligga med tryckanordningen i ungefär fyra timmar.
Undvik att lyfta tungt, krysta hårt, gå i trappor eller på andra sätt anstränga kroppen de första dagarna efter ingreppet. Annars finns risk att du får en blödning vid stället där slangen har förts in.
Du får oftast lämna sjukhuset samma dag. Du ska inte köra bil under resten av dagen eftersom du har fått lugnande läkemedel. Bilkörning innebär även en ökad risk för blödning om undersökningen har gjorts genom handleden.
När får jag svar?
Du kan få ett preliminärt svar på undersökningen innan du lämnar sjukhuset. Den läkare som beställde undersökningen kontaktar dig sedan med ett definitivt svar. Det kan vara bra att fråga när och hur du får svaret på undersökningen.
Komplikationer
Komplikationer är ovanliga. Men det finns en liten risk att du får en blödning, oftast vid stället där slangen har förts in. Allvarliga blödningar inne i kroppen är mycket ovanliga. Blödningar upptäcks oftast de första timmarna efter en angiografi. Därför får du stanna kvar på sjukhuset för observation några timmar.
För att minska risken för blödningar efter du har lämnat sjukhuset bör du tänka på följande saker:
- Undvik att anstränga handen efter angiografi som har gjorts genom handleden.
- Undvik att lyfta tungt, krysta och gå i trappor efter angiografi som har gjorts genom ljumsken.
Sök vård omedelbart om du får en blödning.
Blodkärlen som plastslangarna förs igenom kan bli skadade. Men det är mycket ovanligt och får sällan allvarliga följder. En sådan skada upptäcks alltid direkt medan undersökningen pågår.
Det finns en liten risk för allergi mot kontrastmedlet. Därför är det viktigt att du berättar för läkaren om du tidigare har haft en allergisk reaktion mot något kontrastmedel.
Graviditet och angiografi
Berätta för din läkare om du är gravid eftersom kontrastvätskan som används vid angiografi kan skada fostret. Dessutom innebär undersökningen att du utsätts för röntgenstrålning, som helst ska undvikas vid graviditet.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
Du ska vara vara delaktig i din vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården
I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse där det är tydligt:
- vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
- vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
- vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
- hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
- vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
- vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan.
Din överenskommelse hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare. Läs mer om din dokumenterade överenskommelse med vården.
Prata gärna med vårdpersonalen om du har frågor kring din delaktighet i din vård.