Första tiden efter ryggmärgsskadan

Den första tiden efter skadan eller sjukdomen kan det vara svårt att tillgodogöra sig tillräcklig med näring. Kroppen har fullt upp med att ta hand om kroppsskadorna och den fysiska och psykiska stress som den utsätts för. 

Under den här perioden är det lämpligt att äta lite mindre portioner och ofta, istället för få och stora måltider.

Förslag på hur du kan göra maten energi- och näringstät

Undvik lättprodukter och tillsätt gärna extra fett av bra kvalitet i maten, exempelvis olja och flytande margarin.

• Använd rikligt med pålägg på smörgåsen
• Använd energirika tillbehör till den lagade maten, som majonnäs, aromsmör, nötter, oliver, lingon eller riven ost
• Ät desserter som gräddglass, puddingar, fruktsallad eller konserverad frukt med vispgrädde
• Mellanmålen är viktiga. Exempel på energirika mellanmål är ostkaka, drickyoghurt, gröt, kex och ost, äggröra, avokado och keso och varm choklad.

När du börjar återhämta dig

När du börjar återhämta dig brukar aptiten komma tillbaka. När man har fått en ryggmärgsskada, som gör att stora muskelgrupper i kroppen inte kan jobba som vanligt, så förbränner heller inte kroppen lika mycket energi som tidigare. Man blir en  lågenergibrukare. Då är det viktigt att minska energiintaget så att du inte riskerar övervikt.

Forskning visar att personer med ryggmärgsskador bör minska energin i maten med 25-50 procent, beroende på skadans omfattning. För att lättare ha koll på din vikt så kan du räkna ut din målvikt genom att beräkna BMI enligt viktklassindelning för ryggmärgsskador (se nedan).

Matråd för att hålla vikten

En tallriksmodell för lågenergiförbrukare består av en fjärdedel proteiner (exempelvis kött, fisk eller bönor), en fjärdedel kolhydrater (exempelvis potatis, pasta eller ris) och halva tallriken med grönsaker.

• Ät regelbundet så att inte hungerkänslorna styr
• Drick vatten till måltiderna, och gärna något glas extra för att minska risken för urininfektion och förstoppning i tarmen
• Protein är det näringsämne som mättar bäst och håller du dig mätt längre
• Ät mer grönsaker/sallad, fiberrikt bröd och frukt
• Ät mindre av socker (särskilt i drycker), salt (salta inte extra), mättat fett (grädde, smör) och transfetter (kakor, chips).

Efter en ryggmärgsskada kanske du inte gör av med lika mycket energi som tidigare. Det beror ofta på att alla muskler i kroppen inte fungerar som vanligt. Som lågenergiförbrukare är det bra om du försöker hålla en hälsosam vikt. Om du undviker övervikt får du ett lättare och rörligare liv och klarar dessutom av att hantera eventuella livsstilssjukdomar bättre.

Din ”normalvikt” kan bli lägre än tidigare och bero på en minskning av muskelmassan till följd av din skada. Minskad fysisk aktivitet gör energiförbrukningen lägre. Du kan behöva minska energiintaget med 25 procent, i vissa fall upp till 50 procent. Håll ögonen på vågen eller måttbandet och anpassa kaloriintaget till vad din kropp förbrukar.

Håll dig aktiv med vardagsmotion och vardagliga aktiviteter. Försök skapa rutiner för träning. När du haft din skada i ett år, och är frisk för övrig, så är ett bra mål att försöka träna kondition och styrketräning 2 gånger i veckan.

Risker med övervikt vid ryggmärgsskada

Övervikt kan, förutom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, ge extra belastningar för dig med ryggmärgsskada, till exempel:

• ökad risk för trycksår
• förflyttningar blir tyngre
• svårare att sköta den personliga vården
• mer slitage på axlar och armar
• risk för urinläckage, på grund av ökat tryck mot bukhålan.

Väg dig sittande i rullstolen med kläder och skor. Dra sedan av vikten för rullstolen, dynan och dina kläder. Om du bär jeans och lite grövre skor kan du dra av cirka 2 kilo. Lite tunnare kläder och lättare skor brukar väga cirka 1-1,5 kilo.

Du kan också ha kontroll över din vikt med hjälp av ditt midjemått. Mycket fett inuti buken medför särskilt ökade risker för bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. 

BMI – Body Mass index

Om du vill kan du räkna ut ditt BMI och bedöma din vikt med hjälp av viktklassindelningar. Viktklassindelningarna nedan är anpassade för personer med omfattande bortfall av muskelmassa.

Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.

BMI för personer med full muskelmassa (normalt fysiskt aktiva)

Undervikt	< 18,5
Normalvikt	18,5 – 24,9
Övervikt	25,0 – 29,9
Fetma	30,0 – 34,9
Svår fetma	35,0 – 39,9
Mycket svår fetma	≥ 40,0

BMI för personer med parapares (avdrag för muskelmassa 7,5%)

Undervikt	< 17,1
Normalvikt	17,1 – 23,0
Övervikt	23,1 – 27,7
Fetma	27,8 – 32,3
Svår fetma	32,4 – 36,9
Mycket svår fetma	≥ 37,0

BMI för personer med tetrapares (avdrag för muskelmassa 12,5%)

Undervikt	< 16,2
Normalvikt	16,2 – 21,8
Övervikt	21,9 – 26,2
Fetma	26,3 – 30,5
Svår fetma	30,6 – 34,9
Mycket svår fetma	≥ 35,0

Källor: A-C Lagerström, Stiftelsen Spinalis 2004 och WHO.

Försök att sluta röka. Det minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger trycksår.

Drick alkohol med förstånd. För mycket alkohol kan ge högt blodtryck, skrumplever, hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol fungerar dåligt ihop med vissa mediciner. Läs igenom bipacksedeln till dina läkemedel eller prata med din läkare.