Kroppens funktioner

Andningen och lungfunktionen är starkt beroende av hur musklerna fungerar. Den viktigaste inandningsmuskeln är diafragma, som styrs av nerver som går ut från 3-5:e halskotan.

Vid en skada på ryggmärgen (neurologisk nivå) i höjd med bröstkota nummer 6, eller högre upp, påverkas den del av nervsystemet som står utanför viljemässig kontroll och som bland annat kontrollerar blodtrycket.

En ryggmärgsskada kan påverka blodcirkulationen i kroppen, både genom att musklerna är svagare och att delar av det autonoma nervsystemet är påverkat. Det kan du märka genom att du till exempel lättare blir yr när du sätter dig upp (blodtrycksfall), eller att benen blir svullna när du sitter.

Hur magen och tarmarna fungerar efter en ryggmärgsskada varierar beroende på skadans nivå och omfattning.

Efter en ryggmärgsskada är det inte ovanligt att drabbas av olika typer av smärta. Eftersom ditt nervsystem kanske inte kan tolka smärtsignaler som tidigare kan kroppen påtala smärta på olika sätt. Du måste vara observant på andra typer av signaler från kroppen så som exempelvis ökade svettningar, ökad spasticitet och autonomdysreflexi då dessa bland annat kan orsakas av smärta.

Spasticitet är en ofrivillig aktivitet i dina muskler som du inte kan styra och som beror på skadan på ryggmärgen.

För att kunna kissa/tömma blåsan samarbetar urinblåsan, hjärnan och slutarmuskeln. När blåsan är full, sänds signaler till hjärnan. Den viljestyrda slutarmuskeln runt urinröret fortsätter att vara sammandragen tills du medvetet bestämmer dig för att låta muskeln slappna av så att du kan kissa.