Vaxpropp i örat
Öronvax har som uppgift att hålla hörselgången ren. Ibland bildar vaxet en propp som täpper igen hörselgången. Du kan ofta få bort vaxproppen själv, men ibland behövs behandling.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ett barn har en vaxpropp. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.
Vad kan jag göra själv?
Du som är vuxen och vet att du brukar få vaxproppar kan pröva att behandla själv. På apotek finns receptfria läkemedel, till exempel i form av örondroppar och öronsprej. De löser upp och mjukar upp vaxproppen.
Vissa läkemedel säljs i förpackningar med en gummiballong med pip som kan användas för att spola bort vaxet från örat. Gummiballongen kallas också för sköljblåsa och kan köpas separat. Följ instruktionerna noga.
Du bör inte använda receptfria läkemedel mot vaxproppar på barn.
Undersökning
På vårdcentralen får du berätta om dina symtom. Läkaren tittar sedan i örat med hjälp av ett så kallat otoskop. Det ser ut som ett handtag med en liten tratt och lampa i toppen.
Behandling
En vaxpropp kan tas bort på olika sätt. Till exempel kan den spolas bort. Då får du först ta på dig ett plastförkläde så att du inte blir våt. En läkare eller sjuksköterska spolar sedan försiktigt in i örat med ljummet vatten. Vattnet som rinner ut samlas upp i ett kärl. Först kommer lite vax i taget ut, men sedan kommer resten ofta ut som en klump. Efter behandlingen torkas örat torrt.
Läkaren kan också ta ut vaxproppen med ett smalt instrument som hen för in i hörselgången, eller med hjälp av en speciell öronsug.
Vad beror en vaxpropp på?
Öronvax bildas av körtlar i de yttre delarna av hörselgången. Vaxets uppgift är att hålla hörselgången ren. Vaxet rinner långsamt ut ur örat och tar med sig skräp. Ibland får vaxet svårare att rinna ut, och då kan det bildas en vaxpropp.
En del saker kan göra det svårare för vaxet att rinna ut. Det kan till exempel vara hörapparater som sluter tätt eller öronproppar och hörlurar som sitter i hörselgången. Att peta sig i hörselgången med bomullspinnar kan också leda till att vaxet inte rinner ut som det ska.
Hos en del människor är vaxet också segare. Vaxet kan också bli extra segt när det kommer vatten i öronen.
Så kan du förebygga vaxpropp i örat
Peta inte i hörselgången, varken med fingrar, bomullspinnar eller något annat. Det kan skada örat. Det kan också öka vaxproduktionen eller orsaka en inflammation i hörselgången.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården
I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse – ett patientkontrakt, där det är tydligt:
- vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
- vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
- vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
- hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
- vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
- vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan.
Din överenskommelse – ditt patientkontrakt hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare.
Prata gärna med vårdpersonalen om ditt patientkontrakt och om du har frågor kring din delaktighet i din vård.