Du kan få ett eller flera av följande symtom om du hamnar i chock:

• snabb och svag puls
• gråblek och kallsvettig hud
• blåaktiga naglar och läppar
• snabb och ytlig andning
• oro och rastlöshet
• törst.

Blodtrycket sjunker samtidigt och urinproduktionen minskar eller slutar helt. Du blir även slö och kan uppfattas som förvirrad av omgivningen.

Du kan bli medvetslös beroende på hur mycket kroppen har påverkats.

Om det är en svår infektion som orsakar chocken kan huden till en början vara röd och varm i stället för gråblek och kallsvettig. Du har då oftast även hög feber.

Ring genast 112 och beställ ambulans om du själv eller någon annan utvecklar chock i medicinsk mening. Det är viktigt med snabb behandling av chock.

Det är viktigt att du agerar snabbt och tillkallar hjälp om du tror att någon har hamnat i chock eller riskerar att hamna i chock.

Du bör först bilda dig en uppfattning om situationen:

• Kontrollera om personen andas. Lyssna vid mun och näsa, och se om bröstkorgen höjs. Känn samtidigt med handen om det kommer varma luftpustar.
• Kontrollera om personen är vid medvetande. Prata med personen eller skaka lätt för att påkalla uppmärksamhet.
• Kontrollera om personen har puls.
• Se om personen blöder.

I nästa kapitel kan du läsa mer om vad du gör när någon har fått en chock.

Den som hamnar i medicinsk chock måste så fort som möjligt åka till akutmottagningen vid närmaste sjukhus. Ring genast 112 eftersom det är bråttom.

Du ska försöka göra så mycket som möjligt medan du väntar på ambulansen. Det är viktigt att så fort som möjligt få igång andningen och hjärtat om personen inte andas eller om pulsen inte slår.

Ge hjärt-lungräddning genom att blåsa in luft med mun-mot-mun-metoden och använda händerna för att ge så kallade bröstkompressioner, så att det syresatta blodet kan cirkulera genom kroppen.

Försök att stoppa eventuella blödningar. Du får ta det som finns till hands och trycka hårt mot såret. Bäst är förstås kompresser eller liknande, men annars kan till exempel ett klädesplagg eller annat tygstycke duga. Om tyget viks ihop innan det trycks mot såret blir trycket effektivare. Den blödande kroppsdelen ska hållas så högt över hjärtats nivå som möjligt. Då minskar blödningen något.

Så här hjälper du någon som är i chock:

• Lägg personen på rygg med benen högt om hen är vid medvetande.
• Lägg personen i stabilt sidoläge om hen är medvetslös.
• Lägg en filt eller liknande över personen så att hen håller sig varm.
• Gör så att personen får det lugnt omkring sig.
• Ge inte personen något att äta eller dricka, på grund av risken att få ner det i luftvägarna.
• Lämna inte personen ensam.

Stabilt sidoläge

Stabilt sidoläge används för att hålla andningsvägarna fria, framför allt om en person är medvetslös.

När man är medvetslös är risken annars stor att tungan faller bakåt i svalget och gör att personen inte kan andas. I stabilt sidoläge är risken även mindre för att kräkningarna ska rinna ner i luftrören om personen kräks.

Se bildspelet nedan för instruktioner om hur du lägger en person i stabilt sidoläge.

Du får vätska eller blodersättningsmedel direkt i blodet på akutmottagningen, eller redan i ambulansen. Det görs genom en liten plastslang, en så kallad venkateter.

Ibland får du även en blodtransfusion. Du kan då behöva ligga med huvudändan tippad nedåt och benen högt tills blodtrycket har blivit högre. På så vis når blodet hjärtat lättare och kan pumpas vidare till bland annat hjärnan där det behövs bäst.

Du får också extra syrgas, antingen genom en mask som täcker munnen och näsan eller genom en liten slang som sätts i näsan.

Olika undersökningar görs

På sjukhuset mäter och undersöker läkare eller annan sjukvårdspersonal hur kroppen har påverkats. De kan till exempel undersöka följande:

• puls och blodtryck
• hjärtats pumpförmåga
• mängden syrgas i blodet
• blodets surhetsgrad
• kroppens urinproduktion.

Behandlingen fortsätter på en intensivvårdsavdelning. Vilken behandling du får varierar. Du får behandling mot det som har utlöst chocken, förutom själva behandlingen mot chock. Det viktigaste är att din blodcirkulation ska fungera bra igen.

Du får behandling med vätska och ibland läkemedel. Du kan till exempel få läkemedel som stärker hjärtats pumpförmåga eller som påverkar blodkärlen och blodtrycket.

Adrenalin är den viktigaste behandlingen om du hamnat i chock på grund av en kraftig allergisk reaktion. Du får adrenalin direkt in i blodet i form av en spruta. Du får även andra läkemedel mot allergi.

Risk för bestående skador

Det går inte alltid att behandla chock utan att det uppstår komplikationer, trots snabba insatser. Risken finns att syrebristen i kroppen skadar livsviktiga organ så att de på sikt inte fungerar tillräckligt bra.

Hjärtat, lungorna, njurarna, levern och tarmarna är speciellt utsatta. Du kan till exempel behöva få dialys under en tid om njurarna har påverkats. Dialys är en behandling som renar blodet.

Det finns risk att en person avlider om organen har skadats så pass att de inte längre fungerar som de ska.

Det finns olika former av medicinsk chock. Det gemensamma är att blodets cirkulation inte räcker till för att förse kroppen med syre.

Det är ett livshotande tillstånd och det är därför viktigt att få vård så snabbt som möjligt.

Chock kan betyda flera saker

Chock är ett ord som i dagligt tal ofta används för att beskriva en omskakande upplevelse. Du kanske hör talas om eller råkar ut för något som gör att du blir upprörd eller förvånad. Efteråt säger du att du blev chockad.

Ordet chock används även för att beskriva ett psykiskt tillstånd som orsakas av en skrämmande händelse eller en stark känsla. Den här texten handlar inte om denna typ av chock.

Denna text handlar istället om chock i medicinsk mening, som är ett allvarligt tillstånd som kan inträffa när blodtrycket och blodflödet i kroppen sjunker. Det kan ske till exempel efter en trafikolycka där du har fått blödningar och skador på kroppens vävnader. Kroppen orkar då inte med och du hamnar i ett chocktillstånd.

Blodtryck

Med blodtryck menas det tryck som uppkommer i blodkärlen när hjärtat pumpar ut blod. När du får ditt blodtryck mätt brukar du få höra två värden, till exempel 120 genom 70.

Det första värdet kallas det systoliska trycket och mäter hur högt trycket blir när hjärtat pumpar ut blod i stora kroppspulsådern, aorta. Det andra värdet kallas det diastoliska trycket och det mäter hur lågt trycket är i aorta när hjärtat vilar mellan slagen.

Blodcirkulationen påverkas

Det som händer vid en medicinsk chock är att det blir för lite blod i blodkärlen eller att hjärtat inte orkar pumpa runt det blod som finns tillräckligt effektivt. Följden blir att kroppen får för lite syre.

Slaggprodukter från ämnesomsättningen stannar kvar i kroppen när blodet inte pumpas runt. Slaggprodukterna skadar hjärnan, levern, njurarna och andra organ som då inte kan fungera som de ska. Celler och vävnader kan dö om du inte får behandling snabbt.

Chock kan ha flera orsaker

Chock kan bero på följande:

• svåra infektioner
• stor vätskeförlust
• stora blödningar
• svåra skador
• att hjärtat inte fungerar normalt
• en kraftig allergisk reaktion.

Chock som beror på förlust av vätska

Vätskebrist kan leda till att det blir för lite blod som cirkulerar i kroppen och du hamnar i chock.

Du kan få vätskebrist vid till exempel följande situationer:

• Du har haft kraftiga kräkningar eller diarréer.
• Din kroppsvätska har dunstat genom huden efter en svår brännskada.
• Du har svettats mycket kraftigt, till exempel under ett maratonlopp.
• Du har fått tarmvred, som innebär att passagen genom tarmen hindras och vätska samlas i tarmen.

Chock som beror på förlust av blod

Vid en kraftig blödning kan mängden blod som cirkulerar bli så liten att kroppen inte får tillräckligt med syre. Hjärtat försöker först kompensera förlusten av blod genom att pumpa runt den minskade mängden blod snabbare. Pulsen blir snabb. 

Blodet fördelas också om i kroppen så att de delar som är mest beroende av syre- och näringstillförsel får mer blod, till exempel hjärnan, hjärtat och andra livsviktiga organ. Hud och muskulatur får i stället mindre av blodet och händer och fötter blir därför kalla.

Kroppen försöker även kompensera förlusten av blod på andra sätt. Andningen kan bli snabbare, ämnesomsättningen påverkas och mängden urin minskar. Så småningom sjunker blodtrycket. Du hamnar i chock och blir medvetslös om kroppens försök att kompensera blödningen inte räcker.

Chock som orsakas av stora blödningar och svåra skador

Du kan hamna i ett chocktillstånd om du råkar ut för en allvarlig skada. Det kan vara en trafikolycka eller annan svår skada där du både har fått blödningar och skador på vävnad, till exempel benbrott och djupa sår.

De skadade vävnaderna ger ifrån sig ämnen som påverkar kroppen. Blodkärlen drar ihop sig, små blodproppar kan bildas och blodcirkulationen försämras.

Det är främst cirkulationen i lungorna som påverkas. Mindre syre tas upp från luften som du andas in.

Blodförlusten i kombination med den försämrade cirkulationen och syrebristen leder till chock.

Chock som beror på att hjärtat sviktar

Vid en hastig försämring av hjärtats funktioner pumpas inte tillräckligt med syre runt i kroppen och du kan hamna i ett chocktillstånd. Orsaken kan till exempel vara en stor hjärtinfarkt, en blodpropp i lungans kärl eller ovanligt högt blodtryck.

Hjärtats pumpförmåga kan även blockeras om vätska eller blod samlats i hjärtsäcken efter till exempel en skada. Då pressar blodet ihop hjärtat utifrån och hindrar dess arbete.

Läs mer om hjärtat, blodomloppet och hjärtsvikt.

Svåra infektioner som leder till chock

Om du får en mycket svår infektion kan du utveckla septisk chock, så kallad sepsis. Sepsis kallas också för blodförgiftning. Kedjereaktioner sätts igång och många av kroppens funktioner påverkas. Till en början ökar blodcirkulationen. Blodkärlen utvidgas och därför blir blodtrycket lägre. Huden blir röd och varm.

Blodflödet till många av de inre organen försämras samtidigt. Det leder till att dessa organ inte får tillräckligt med syre. Det bildas mindre urin och ditt medvetande påverkas. Kärlen blir porösa och vätska från blodet kan läcka ut i vävnaderna, som då blir svullna. Organen fungerar allt sämre och även hjärtat börjar svikta.

Chock som utvecklas vid svår allergi

Du kan få en så kallad anafylaktisk chock om du får en svår allergisk reaktion. När du får en kraftig allergisk reaktion frigörs olika ämnen substanser i kroppen. Substanserna försämrar snabbt både cirkulation och andning, och du hamnar i ett chocktillstånd inom några minuter.

Du kan få en svår allergisk reaktion om du är allergisk mot till exempel läkemedel, kontrastmedel vid röntgen, getingstick, ormbett eller födoämnen som exempelvis jordnötter.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.