Om en förälder eller närstående inte mår bra är det vanligt att själv må dåligt och känna sig orolig. Du kanske känner att du måste ta hand om den som mår dåligt i familjen. Men det är aldrig ditt ansvar att ta hand om en vuxen.

När vuxna dricker alkohol eller använder droger 

Det kan vara jobbigt att bo med någon som dricker för mycket eller använder droger. En vuxen som missbrukar kan bete sig konstigt, vara otrevlig eller inte klara av att ta ansvar hemma.

Det är vanligt att till exempel känna att du måste anpassa dig eller hjälpa till och ta mer ansvar hemma. Men du ska inte behöva ta för mycket ansvar. Till exempel ska du inte behöva ta hand om dina syskon eller handla och laga mat varje dag. Du ska inte behöva ta hand om en vuxen som är full eller påverkad av droger.

Sök hjälp

Om en förälder eller annan närstående i familjen mår dåligt är det viktigt att du pratar med någon och söker hjälp. Att be om hjälp och berätta vad som händer är inte att skvallra eller svika din familjemedlem. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som mår dåligt. 

Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta socialtjänsten.

Om det finns en risk att du eller någon annan skadas så ska du söka hjälp akut. Ring 112 för att bli kopplad till socialjouren eller polisen. De är skyldiga att hjälpa dig om du är i en nödsituation.

Ibland blir det bråk och konflikter i familjen. Det är normalt att inte komma överens om allt och bråka ibland.

Konflikter behöver inte alltid vara något dåligt, utan kan leda till att ni tillsammans hittar lösningar för att det ska bli bättre i familjen. Om ni bråkar mycket och har svårt för att lösa konflikterna kan det påverka relationerna i familjen negativt och du kan börja må dåligt. 

Mer bråk när du blir äldre

När du blir äldre är det är vanligt att det blir mer bråk mellan dig och vuxna i familjen. Att ha ett eget privatliv och vara mer självständig känns viktigare när du blir äldre. Du behöver mer frihet när du blir äldre samtidigt som du ofta behöver ta mer ansvar hemma, som att till exempel hjälpa till att städa eller laga mat.

Kraven i skolan blir högre och det händer mycket i livet när du blir äldre. Det är vanligt att känna att de vuxnas krav på dig är för höga och inte stämmer överens med vad du själv vill. Då är det bra att försöka berätta vad du känner och prata med de vuxna om vad som händer i ditt liv. Då kan de bättre förstå dig och vad du går igenom i livet.

Bråk mellan vuxna i familjen

Det kan vara väldigt jobbigt och obehagligt när vuxna i familjen bråkar. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om vuxna bråkar eller mår dåligt, oavsett vad de bråkar om eller säger.

Sök hjälp

Du ska inte behöva känna dig rädd, hotad eller kränkt i din familj. Föräldrar och vårdnadshavare får till exempel inte slå, hota, stänga in dig eller göra sexuella närmanden. Det gäller också för syskon, släktingar och alla andra vuxna i din närhet.

Om du blir kränkt eller utsatt för våld har du rätt att få hjälp. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta socialtjänsten.

Om det finns en risk att du eller någon annan skadas så ska du söka hjälp akut. Ring 112 för att bli kopplad till socialjouren eller polisen. De är skyldiga att hjälpa dig om du är i en nödsituation.

Familjer kan se ut på många olika sätt. Den kan vara stor eller liten. Du kan ha ett, flera eller inga syskon. Du kan ha en eller flera föräldrar och känna att andra vuxna ingår i din familj. En regnbågsfamilj är till exempel när föräldrarna har samma kön, eller när en eller flera av de vuxna i familjen är transpersoner.

Dina föräldrar eller vårdnadshavare kan bo tillsammans eller på olika platser. Du kan också ha föräldrar och andra familjemedlemmar som bor långt borta eller i ett annat land.

Föräldrar och vårdnadshavare kan ha en kärleks- eller vänskapsrelation eller vara skilda och ha separerat. En familj kan också bestå av familjehemsföräldrar, bonusföräldrar, bonussyskon, halvsyskon, släktingar, vänner och husdjur.

Föräldrar bestämmer inte allt

Alla barn och tonåringar mellan 0–17 år har en eller två vårdnadshavare. Ofta är det dina föräldrar som är dina vårdnadshavare. Dina föräldrar eller vårdnadshavare är ansvariga för dig tills du har fyllt 18 år.

Dina föräldrar eller vårdnadshavare bestämmer inte över allting och får inte behandla dig hur som helst. Du har till exempel rätt att känna dig trygg hemma och vara med och påverka ditt liv.

Skilda föräldrar och separation

Det är ganska vanligt att föräldrar och vårdnadshavare skiljer sig eller separerar. Hur man upplever en separation kan vara väldigt olika. Det är till exempel vanligt att känna skuld eller oroa sig för att vuxna i familjen är ledsna. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om dina föräldrar eller vårdnadshavare skiljer sig eller separerar.

Det är alltid de vuxnas ansvar att ta hand om sina egna liv och barnen i familjen, speciellt under en skilsmässa eller separation. Ju äldre du blir desto mer har du rätt att vara med och bestämma, till exempel om var du ska bo.

Förändring kan vara jobbigt men bra

Livet kan förändras mycket efter en skilsmässa eller separation. Du kanske måste byta skola, flytta eller bo på flera ställen. Det är också vanligt att sakna sina föräldrar eller andra närstående när du inte träffar dem lika ofta som förut.

För de allra flesta blir det lättare efter ett tag. Det kan också bli bättre i familjen efter en skilsmässa eller separation eftersom det kan leda till att vuxna i familjen bråkar mindre.

Det kan också kännas bra och vara mysigt att umgås med en förälder i taget. Du kan också få en större familj med bonussyskon och fler vuxna som bryr sig om dig.

Det är alltid de vuxnas ansvar att se till att alla mår bra hemma. Men ibland kanske de inte förstår att det finns problem eller inte vet vad som är bäst att göra. Då är det viktigt att du berättar hur du känner så att ni tillsammans kan göra saker för att det ska bli bättre.

Ibland kan det vara skönt att få prata med någon anonymt. Det innebär att du inte behöver berätta vem du är, om du inte vill.  

Det finns många olika föreningar och organisationer som du kan kontakta antingen digitalt eller via telefon.  

Här hittar du stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta.