Mobbning kan vara många olika saker. Om någon till exempel ofta blir retad, utsätts för kränkningar eller är utfryst så är det mobbning. Det är mobbning oavsett om det händer på webben, i skolan eller någon annanstans. Både barn, tonåringar och vuxna kan utsättas för mobbning och mobba andra. 

Vad räknas som kränkande behandling?

Att till exempel skriva elaka meddelanden eller ofta reta någon räknas som kränkande behandling. Hot och våld som knuffar, sparkar och slag är också kränkningar. Om du mår dåligt av något som andra gör mot dig så blir du kränkt.

Det är du och ingen annan som avgör om du blivit kränkt eller inte. Den som mobbar kanske säger att hen bara skojade, men om du mår dåligt så är det kränkande behandling i alla fall. Det är aldrig fel att reagera, bli arg eller ledsen och du har rätt att känna som du känner. 

Om en lärare eller annan skolpersonal får veta att en elev blivit kränkt i skolan så är hen skyldig att göra något för att det inte ska hända igen. 

Vad är diskriminering?

Om du blir behandlad dåligt, orättvist eller annorlunda på grund av ditt kön, din könsidentitet, hudfärg, religion eller sexuella läggning så blir du diskriminerad. Det är också diskriminering om du har en funktionsvariation eller diagnos och behandlas orättvist eller dåligt. Skolan är skyldig att se till att ingen utsätts för diskriminering under skoltid. 

Mobbning kan vara brottsligt

Att kränka och behandla någon illa kan vara brottsligt och den som mobbar kan bli polisanmäld.

Exempel på kränkande behandling som bryter mot lagen: 

• våld och hot
• trakasserier
• diskriminering
• lägga ut och sprida kränkande bilder på någon
• fotografera eller filma någon i en privat eller känslig situation utan tillåtelse (till exempel i omklädningsrummet)
• uppmana eller tvinga någon under 15 år att göra sexuella saker på webben.

Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att kränka eller frysa ut någon. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om du blir mobbad i skolan eller någon annanstans.

Om du eller någon annan är utanför eller utsätts för kränkningar flera gånger av samma personer så är det mobbning. Det kan kännas jobbigt att berätta för en vuxen om vad händer i skolan, men det är viktigt att du gör det så att du och andra kan få hjälp. Vuxna kan också hjälpa dig om du eller någon annan utsätts för mobbning utanför skolan, på träningen eller i sociala medier.

Detta kan du göra

• Berätta för en vuxen på skolan 
  Prata med skolpersonalen om du eller någon annan blir mobbad. Du kan till exempel prata med din mentor, lärare eller rektor.
• Prata med dina närstående 
  Berätta för dina föräldrar, syskon eller andra du litar på om vad som händer i skolan. Det är alltid bra att prata om hur du känner istället för att hålla allt för sig själv.
• Säg ifrån
  Våga säga ifrån när någon blir mobbad. Det kan kännas svårt men om du till exempel säger ”sluta nu” eller ”lägg av” kan det hjälpa mycket.
• Visa att du bryr dig
  Om någon är utanför, ensam eller blir mobbad kan du visa att du bryr dig. Det kan betyda mycket för personen om du till exempel säger hej och frågar hur hen mår.

Om det känns svårt att berätta 

Ibland kan det kännas svårt att prata om vad du är med om i skolan eller i andra sociala sammanhang. Du kanske skäms eller har blivit hotad att inte berätta eller ”skvallra”. Att berätta för en vuxen att du eller någon annan blir mobbad är inte att ”skvallra” och att vilja hjälpa någon är aldrig fel.

Om du blivit hotad eller känner dig rädd så kan vuxna på skolan hjälpa dig. Tillsammans kan ni komma på vad ni ska göra för att det ska bli bättre. Du kan också ta kontakt med vuxna på skolan via e-post eller brev och berätta att du vill vara anonym.

Ofrivillig ensamhet kan bero på olika saker och ibland kanske du inte vet varför du känner dig ensam. Om du känner dig ensam ofta kan du börja må dåligt. Då är det viktigt att försöka ta reda på varför du känner dig ensam och vad du behöver för att må bättre.

Vanliga orsaker till ofrivillig ensamhet:

• problem i relationer (familj, vänner, kärlek, utanförskap, mobbning)
• förändringar i livet (flytt, ny skola, skilsmässa)
• något eller någon hindrar dig från att träffa och umgås med andra (att bo långt borta, konflikter, pandemi)
• problem hemma (bråk, livssituation, ekonomi)
• känna sig blyg, osäker eller ha svårt för sociala situationer
• känna sig annorlunda eller att det är svårt att passa in
• ha svårt att lita på personer
• sociala medier och FOMO (fear of missing out)
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, övergrepp, våld)
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel stress, ångest, social fobi, depression).

Om det är problem hemma

Familjen och hemmet är något som ska ge dig trygghet men ibland är det inte så. Det är det vanligt att känna sig ensam och må dåligt om det är problem eller bråkigt hemma.

Det är vuxnas ansvar att se till att alla mår bra hemma. Ibland kanske de inte förstår att det finns problem eller inte vet vad som är bäst att göra. Då är det viktigt att du berättar hur du känner så att ni tillsammans kan göra saker för att det ska bli bättre.

Sök hjälp

Om du mår dåligt, känner dig otrygg hemma eller om det är mycket bråk i familjen ska du söka hjälp. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

När du känner dig ensam finns det flera saker du kan göra för att må bättre eller få kontakt med andra. Kom ihåg att du inte är ensam om att känna dig ensam! Många känner sig ensamma, blyga och osäkra, och ofta märks det inte på andra att de känner sig ensamma.

Detta kan du göra nu

• Skriv till någon
  Skriv till en kompis eller någon du vill lära känna bättre. Fråga hur hen mår och om hen skulle vilja hitta på något en dag. Tänk på att de flesta blir glada när någon hör av sig.
• Kolla upp olika sociala nätverk
  Leta efter sociala nätverk på webben och i sociala medier. Ofta kan du hitta olika grupper och forum där andra är intresserade av samma saker som du.
• Umgås med familjen eller ditt husdjur
  Det kan kännas skönt att berätta för någon närstående om hur du mår eller bara umgås lite. Om du har ett husdjur så kan du ta hand om eller klappa djuret en stund.
• Var snäll mot dig själv
  Försök att alltid vara snäll mot dig själv. När du känner dig ensam är det lätt att känna dåligt självförtroende och självkänsla. Du kanske skäms eller tänker att det är fel på dig. Kom ihåg att tankar bara är tankar och inte sanningen.
• Minska negativa tankar
  Det finns flera övningar du kan göra för att minska negativa tankar. Du kan till exempel tänka eller skriva ner positiva saker om dig själv som till exempel: ”Jag duger som jag är!”, ”Jag är snäll!” och ”Jag är viktig!”.

Detta kan du göra över tid

• Fortsätt med dina fritidsaktiviteter
  Att hålla på med fritidsaktiviteter är ett bra sätt att träffas och umgås med andra.
• Ta kontakt men nya personer
  Utmana dig själv och ta kontakt med personer som du inte känner. Du kan till exempel testa att skriva till någon i sociala medier eller säga hej till någon i skolan.
• Testa nya saker
  Prova en ny aktivitet även om du inte är säker på att du kommer att gilla den. Det kan vara en hobby, ett spel eller en sport. Kommunen och föreningar arrangerar ibland gratisaktiviteter som du kan gå på.
• Ta hjälp av vuxna på skolan
  Prata med din mentor eller lärare i skolan och berätta att du känner dig ensam. Du kan till exempel fråga om hen kan se till att du får sitta bredvid eller hamna i samma grupp med någon som du vill lära känna bättre.

Ibland kan det vara skönt att få prata med någon anonymt. Det innebär att du inte behöver berätta vem du är, om du inte vill.  

Det finns många olika föreningar och organisationer som du kan kontakta antingen digitalt eller via telefon.  

Här hittar du stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta.