När maten blir ett problem
Innehållet gäller Jönköpings länKroppen och hjärnan behöver näring och vitaminer för att fungera och må bra. Det enklaste sättet att få i dig allt du behöver är att äta regelbundet och varierat.
Det är vanligt att ha dålig aptit ibland eller sämre matvanor under vissa perioder, till exempel när du känner dig stressad, orolig eller mår dåligt. Du kanske har känt för att hoppa över lunchen i skolan någon gång, ätit godis och chips istället för mat eller glömt bort att äta ibland.
När du växer, är i puberteten och mycket händer i livet är det extra viktigt att äta ordentligt. Det är då du behöver energi som mest.
Att äta dåligt
Om du äter "bra" eller "dåligt" beror främst på vilka matvanor du brukar ha. Dåliga matvanor kan till exempel vara att du äter vid konstiga tider på dygnet, hoppar över måltider, äter för mycket av något eller för lite. Den mesta maten är bra, och det är inte farligt att dricka läsk eller äta chips och godis ibland. Men det är inte bra att äta för mycket av något eller äta sig mätt på till exempel chips istället för mat.
Om du har dåliga matvanor under en längre tid kan kroppen påverkas negativt och du kan få brist på vitaminer och näring.
Dåliga matvanor kan leda till:
- ökad trötthet
- koncentrationssvårigheter
- sämre humör
- problem med huden
- illamående
- magproblem
- oro, ångest och negativa tankar.
Sök hjälp
Om du oroar dig över hur du äter är det bra att prata med dina närstående. Du kan också får råd eller söka hjälp hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta Bup. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.
Vad är en ätstörning?
Ibland blir relationen till mat ett problem. När du mår dåligt är det vanligt att börja äta mer eller mindre. Det kan till exempel vara att du äter mer onyttiga saker, socker och fett.
Kombinationen av fett och socker sätter igång kroppens belöningssystem och du kan känna en känsla av glädje som varar en kort stund. Därför är det vanligt att vilja äta socker och fett för att få bort jobbiga känslor och tankar. Det är också vanligt att börja äta mindre och tappa aptiten om du till exempel är stressad, orolig och mår dåligt.
Om du tänker mycket på din kropp och oroar dig över vad du äter så kan du ha en ätstörning. Ätstörningar hänger inte bara ihop med vikt eller utseende, utan är också negativa tankar och känslor. Med tiden kan tankarna och känslorna leda till att du blir allvarligt sjuk både psykiskt och fysiskt.
Ätstörningar kan vara när du:
- tänker och oroar dig mycket över kroppen, mat och vikt
- äter mycket onyttig mat och känner att du tappar kontrollen över hur du äter
- känner ångest av att äta
- äter bara vissa saker
- hoppar över många måltider
- kräks efter du har ätit
- tränar mycket för att bli av med kalorier och mår dåligt om du inte tränar så mycket som du tänkt att du ska göra
- har mycket negativa tankar om kroppen och ditt utseende.
Vad kan jag göra för att äta bättre?
Det finns flera saker du kan göra för att äta bättre och få bra matvanor.
Hur ofta och mycket ska jag äta?
De flesta mår bra av att äta tre större måltider om dagen (frukost, lunch och middag) med ungefär tre till fyra timmars mellanrum mellan måltiderna. Du behöver också äta några mellanmål som till exempel en macka, frukt, yoghurt eller nötter.
Detta kan du göra
- Ät på regelbundna tider
Försök äta vid ungefär samma tid varje dag. Vänta inte på att du ska bli hungrig, utan ät ändå när det är dags. Om du äter vid samma tid och sprider ut måltiderna över dagen får du ett jämnare blodsocker. Då blir du piggare och får lättare att koncentrera dig. - Sätt alarm på mobilen
Om du brukar glömma bort att äta kan du använda mobilen för att påminna dig själv om när det är dags att äta.
Matglädje är också viktigt
Bra matvanor och rutiner är viktigt, men mat ska också kunna vara härligt och kravlöst. En måltid kan vara en stund där du tar det lugnt, umgås med andra och får ny energi. Det är okej att njuta av goda saker och det kan vara spännande att upptäcka nya smaker och maträtter.
Det kan vara svårt att känna matglädje ibland. Det är okej och inget konstigt, men negativa känslor som till exempel ångest, oro eller skam ska inte behöva förstöra din och andras matglädje.
Om du har dålig aptit
Det är vanligt att ha dålig aptit ibland och många har till exempel svårt för att äta frukost tidigt på morgonen. Om du känner orolig över något, stressad eller sover dåligt kan det också vara svårt att äta ordentligt.
Det finns flera saker du kan göra för att äta bättre även när det är svårt. Men det är också viktigt att söka hjälp och prata med en vuxen om du ofta har svårt för att äta och mår dåligt!
Om det är svårt att äta frukost
Bestäm en dag i veckan då du ska försöka äta frukost. Testa olika typer av frukost och känn efter vad som funkar för dig. Om det inte gick att äta frukost, ta med ett mellanmål till skolan som du kan äta någon timme senare på en rast.
Det viktigaste är att du dricker något på morgonen, som till exempel juice eller en smoothie. Googla på smoothie så hittar du en massa bra och enkla recept!
Ät lite och ofta om du mår illa
Om mår du illa kan det hjälpa att äta oftare och mindre portioner. Du kan också testa att titta på film eller lyssna på en podd samtidigt som du äter.
Råd och stöd via chatt och telefon
Ibland kan det vara skönt att få prata med någon anonymt. Det innebär att du inte behöver berätta vem du är, om du inte vill.
Det finns många olika föreningar och organisationer som du kan kontakta antingen digitalt eller via telefon.
Här hittar du stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta.
Sök vård och hjälp
Om du mår dåligt och känner att du behöver prata med någon inom hälso- och sjukvården finns flera alternativ.
- Elevhälsan på din skola.
- Ungdomsmottagningen Jönköpings län online - för dig mellan 13-21 år.
- En väg in, barn och unga, psykisk hälsa - en gemensam kontaktväg till barn- och ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin. Här kan du som är under 18 år och dina vårdnadshavare få råd och hjälp vidare inom sjukvården.
Om du behöver akut hjälp
Om du mår mycket dåligt och behöver akut hjälp ska du kontakta En väg in, barn och unga, psykisk hälsa via 010- 241 10 30. Du kan ringa dem dygnet runt.