Olika typer av vaccin
- Publicerad: 12 november 2020
- Senast uppdaterad: 18 januari 2022
Det finns idag flera olika tekniker för att konstruera ett vaccin. De klassiska vaccintyperna är levande försvagade vaccin och inaktiverade vaccin. På senare tid har man upptäckt att även genetiskt material (DNA och RNA) kan fungera som vaccin, om det tas upp i kroppens celler och där styr kroppsegen produktion av antigen.
Vaccination innebär att kroppen tillförs ett antigen från en sjukdomsframkallande mikroorganism. Ett antigen är ett protein eller en polysackarid som sätter igång kroppens immunförsvar. Vaccinationen ger ett immunologiskt skydd mot den sjukdom som mikroorganismen orsakar, utan att mottagaren behöver genomgå sjukdomen.
Ibland ingår också ett adjuvans i vaccinet. Adjuvans är ett ämne som förstärker immunsvaret mot det ingående antigenet.
Levande försvagade vaccin
Levande försvagade vaccin innehåller virus eller bakterier som försvagats så att de inte orsakar sjukdom. En sådan försvagning kan åstadkommas genom att viruset eller bakterien odlas länge i cellkultur. Man kan även förändra virus eller bakterier med genteknik så de försvagas.
De här vaccinen ger ett starkt immunsvar, och inget adjuvans behövs. Exempel på levande försvagade vaccin är MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund). Det första vaccinet, det som utrotade smittkoppor, var också levande försvagat.
Inaktiverade vaccin
Inaktiverade vaccin tillverkas genom att virus eller bakterier avdödas med värme eller på kemisk väg. Vaccinen kan bestå av hela mikroorganismer, eller framrenade delar av dessa (komponentvaccin). Exempel på inaktiverade vaccin är poliovaccin och TBE-vaccin. En del vacciner består av inaktiverade toxiner (toxoider) från bakterier. De tillverkas genom att bakterier odlas och det bildade toxinet renas fram och inaktiveras med till exempel formaldehyd. Exempel på sådana vaccin är difteri- och stelkrampsvaccin.
Vaccin tillverkade med rekombinant DNA-teknik
På 1980-talet började man även tillverka vaccin med rekombinant DNA-teknik. Då sätter man in en gen för ett antigen i bakterier eller celler och odlar dessa så att de producerar det önskade antigenet. Detta kan sedan renas fram och blandas med olika hjälpämnen till ett vaccin. Ofta behöver ett adjuvans ingå i vaccinet.
Exempel på vaccin tillverkade med rekombinant DNA-teknik är hepatit B-vaccin och vaccin mot humant papillomvirus (HPV). Ett vaccin med rekombinant DNA-teknik är godkänt mot covid-19, Nuvaxovid.
DNA-vaccin
På 1990-talet upptäcktes att DNA som injicerades i möss kunde ge ett immunsvar mot det protein som DNA:t kodade för. DNA-vaccination innebär att en bit DNA som kodar för ett viralt eller bakteriellt antigen injiceras. DNA:t ska sedan tas upp av kroppens celler och där styra produktionen av antigenet, som sedan ger upphov till ett immunsvar. DNA-vaccin brukar kombineras med olika tekniker för att öka upptaget i cellerna.
DNA-vaccin består av cirkulärt DNA (plasmider) och tillverkas vanligen genom att genen för det aktuella antigenet sätts in i bakterier (ofta E. coli), som sedan odlas upp. Plasmiden som kodar för antigenet kan sedan renas upp från odlingen. Tillverkningen av DNA-vaccin är, jämfört med konventionella vaccin, billig och snabb.
Inget DNA-vaccin är godkänt för människor, men ett flertal testas i kliniska prövningar.
RNA-vaccin
Principen för hur dessa fungerar liknar den för DNA-vaccin, men till skillnad från DNA behöver RNA inte komma in i cellkärnan för att fungera, utan det räcker med upptag i cytoplasman.
Tillverkningen av RNA-vaccin startar med produktion av DNA (på liknande sätt som för DNA-vaccin), som sedan omvandlas enzymatiskt till RNA. RNA:t är ofta inkapslat i lipidpartiklar för att skydda det mot nedbrytning och öka upptaget i kroppens celler.
Två RNA-vaccin är godkända för människor, Comirnaty och Spikevax, båda mot covid-19. Flera andra testas i kliniska prövningar.
Virusvektorvaccin
Virala vektorvaccin bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin, men här finns genen för antigenet inbyggd i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar. Tre godkända virala vektorvaccin mot Ebola finns, och flera testas i kliniska prövningar. Två virala vektorvaccin mot covid-19 är godkända, Vaxzevria och Covid-19 Vaccine Janssen.