Detta gäller om coronavaccin
- Publicerad: 28 januari 2021
- Senast uppdaterad: 10 november 2022
Intresset för vaccinerna mot covid-19 är stort. Tyvärr cirkulerar olika missuppfattningar, myter och ren desinformation om vaccinerna, vilket medför en onödig risk för missförstånd och oro hos många.
Det kan vara farligare att bli sjuk
Det förekommer påståenden om att det skulle vara bättre att bli sjuk än att ta coronavaccin. Dessa påståenden stämmer inte.
Det innebär mycket större risker att genomgå en allvarlig smittsam sjukdom än att ta ett vaccin. Många infektionssjukdomar kan orsaka långvariga medicinska besvär som finns kvar långt efter att man tillfrisknat från själva sjukdomen.
Covid-19 har visat sig kunna vara en allvarlig och oberäknelig sjukdom, som genererat nya diagnoser inom sjukvården, exempelvis långtidscovid. Vissa grupper kan få svårare symtom om de blir smittade med covid-19. De kan till exempel få lunginflammation och andningsbesvär. Ju äldre man är, desto större är risken för allvarlig sjukdom och död, har man dessutom andra sjukdomar ökar risken ytterligare.
Gravida har en något högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19 och det är viktigt att vara frisk inför sin förlossning. Därför är det extra viktigt för dig som är gravid att vaccinera dig eller att undvika att bli smittad om du inte har vaccinerat dig.
En stor brittisk studie om covid-19 visar att hög ålder är den största riskfaktorn för att dö av sjukdomen. Dessutom har män ungefär dubbelt så hög risk som kvinnor att bli allvarligt sjuka och dö. Risken för död och allvarlig sjukdom har också studerats i svenska data.
Hittills har cirka 6 miljoner människor i världen dött med covid-19, varav cirka 17 900 i Sverige. Nyttan med att vaccinera sig är mycket större än risken för att drabbas av allvarliga biverkningar.
Källa: WHO och Folkhälsomyndigheten
Det går inte att enbart lita på immunförsvaret
Det förekommer påståenden om att det skulle vara bättre att lita på att man har ett starkt immunförsvar än att vaccinera sig mot covid-19. Dessa påståenden stämmer inte.
Covid-19 är fortfarande en ny sjukdom. Viruset som orsakar covid-19, SARS-CoV-2 upptäcktes i december 2019, och det finns inga vetenskapliga belägg för att vissa grupper sedan tidigare skulle ha ett gott immunskydd mot sjukdomen.
Självklart kan ett bra immunförsvar hjälpa oss att bättre stå emot olika infektioner som vi utsätts för. Men det är omöjligt att i förväg veta om man har ett starkt immunförsvar mot en specifik sjukdom, och det är riskabelt att chansa. Det finns undersökningar som visar att immunsvaret efter genomgången covid-19-infektion kan vara starkt, men att immunsvaret varierar från person till person. Detta gör att det är svårt att förutsäga att en person som genomgått covid-19 infektionen har ett bra och långvarigt skydd.
Vaccination däremot är generellt det bästa och säkraste sättet att skydda sig mot allvarliga smittsamma sjukdomar och detta gäller även vid vaccination mot covid-19. När vacciner prövas och tas fram undersöker man noggrant hur de påverkar immunsvaret, att de som vaccineras får ett strakt och brett immunsvar som stimulerar olika immunceller (T- och B-celler), samtidigt som man bevakar att det inte sker något som kan vara skadligt.
Vacciner skyddar mot allvarlig sjukdom och död
Det förekommer påståenden om att EU-godkända vacciner mot covid-19 inte skulle ge ett tillräckligt bra skydd mot sjukdomen. Dessa påståenden stämmer inte.
Det finns omfattande historisk kunskap om nyttan av vaccinering mot allvarliga infektionssjukdomar. Vacciner har normalt en skyddseffekt på cirka 60–90 procent, vilket både skyddar dig själv från sjukdom och kan motverka spridning av sjukdomen. Skyddseffekt mäts alltid på gruppnivå, baserat på resultaten från kliniska prövningar där tusentals människor ingår. Det går däremot inte att avgöra vilket skydd som en enskild individ får efter vaccination.
De vacciner mot covid-19 som är godkända i Sverige är testade på 20 000-40 000 personer och har visat en god skyddseffekt mot sjukdomen.
Man kan också i den löpande uppföljningen hos sjukhusvårdade personer med covid-19 också tydligt kan se att vaccinerna ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död.
Covid-19 är en sjukdom som kan leda till allvarlig sjukdom och död, särskilt för äldre och andra sårbara grupper. Därför är det viktigt att så många som möjligt vaccinerar sig, särskilt om man är i en riskgrupp.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten konstaterar att vaccination fortsätter att ge ett högt skydd mot svår sjukdom och sjukhusinläggning kopplat till omikron-varianten, men att en tredje dos verkar behövas. Den slutsatsen drar myndigheten efter att ha genomfört en litteraturgenomgång av tillgängliga studierapporter.
Ingen koppling mellan vaccin och autism
Det förekommer påståenden om att vacciner skulle kunna leda till autism. Dessa påståenden stämmer inte.
Misstankar om att vaccin skulle kunna orsaka autism tog fart i och med en studie publicerad 1998 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Även om författarna till artikeln påpekade att ett samband mellan MPR-vaccin och autism inte hade påvisats genom studien, så kritiserades artikeln för att antyda detta (Lee et al., Lancet, 1998).
De flesta i forskargruppen tog senare avstånd från tolkningen av artikeln (Murch et al., Lancet, 2004). Artikeln har sedan dragits tillbaka av Lancet (Lancet, Feb 2, 2010), då oegentligheter i studien framkommit. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av tarmsjukdom eller utveckling av autism. Världshälsoorganisationen (WHO) har också utrett frågan och gjort samma bedömning.
Vaccinerna gör oss inte sterila
Det förekommer påståenden om att vaccinerna skulle göra att man blir steril. Dessa påståenden stämmer inte.
Det finns ingenting som tyder på att vaccinerna mot covid-19 skulle kunna påverka kvinnors eller mäns fertilitet.
Alla läkemedel och vacciner som godkänns har genomgått en rad olika studier för att kartlägga eller utesluta olika risker. Tillverkaren ska alltid genomföra en rad laborativa tester (in vitro) och djurförsök (in vivo) samt noga beskriva hur ett läkemedel verkar i kroppen för att ens få påbörja tester på människor.
I de tidiga testerna på människor (fas I och II) ges särskild uppmärksamhet till bland annat toxicitet (hur giftigt ett ämne är) och om det kan påverka förmågan hos både kvinnor och män att få barn. De vetenskapliga studier som ligger till grund för godkännandet av coronavaccinerna finns redovisat i respektive utredningsrapport (EPAR).
Vaccinerna ändrar inte ditt DNA
Det förekommer påståenden om att vaccinerna skulle kunna ändra ditt DNA. Dessa påståenden stämmer inte.
Ämnet mRNA finns i varje cell i våra kroppar och är ribonukleinsyrabaserade strukturer med instruktioner till cellen för hur den ska fungera. Vissa virus (bland annat SARS-CoV-2) innehåller RNA som instruerar cellen att replikera viruset så att det kan föröka sig i kroppen.
De mRNA-baserade vaccinerna mot covid-19 (Comirnaty, Moderna) får cellerna att producera ett ytprotein som liknar ytproteninet på viruset SARS-CoV-2, och aktiverar på så sätt immunförsvaret.
När sedan ett riktigt coronavirus infekterar en vaccinerad person är immunförsvaret förberett och kan direkt angripa viruset. Det finns ingen möjlighet för dessa proteiner att bilda viruspartiklar eller nytt RNA. Det innebär att det inte är möjligt att bli infekterad av vaccinet.
Mänskliga celler kan normalt inte omvandla RNA till DNA, så mRNA-vacciner kan alltså inte ändra människans arvsmassa. Det mRNA som vaccinerna innehåller bryts dessutom ner mycket snabbt i kroppen.
De virusvektorvacciner som idag är godkända (Vaxzevria och Janssen) innehåller DNA som kodar för spikeproteinet från SARS-CoV-2. Detta DNA översätts i våra celler till RNA och sedan till ytproteinet som på samma sätt som för mRNA-vaccinerna ger upphov till ett skyddande immunsvar. DNA i dessa virusvektorer kan inte inkorporeras i vårt eget DNA eller förändra vår arvsmassa.
Vaccinerna innehåller inget hemligt
Det förekommer påståenden om att coronavaccinerna skulle innehålla farliga ämnen som hålls hemliga. Dessa påståenden stämmer inte.
Det finns inget dolt eller hemligt innehåll i vaccinerna. Vaccinernas innehåll finns beskrivet i respektive vaccins produktresumé och bipacksedel, som du hittar på Läkemedelsverkets webbplats. Tillverkningsprocesser och produktionsanläggningar för alla läkemedel och vacciner inspekteras regelbundet av läkemedelsmyndigheterna.
Liksom för andra läkemedel kan vacciner också innehålla olika så kallade hjälpämnen eller mycket små rester av ämnen som används i produktionsprocessen. I produktresumé och bipacksedel för varje godkänt vaccin finns en fullständig innehållsförteckning.
Vaccinerna innehåller inte mänskliga celler
Det förekommer påståenden om att vaccinerna innehåller celler från människor. Dessa påståenden stämmer inte.
De godkända, vektorbaserade vaccinerna (Vaxzevria, Covid-19 vaccine Janssen) innehåller ett inaktiverat adenovirus som är ett vanligt förkylningsvirus. Det används för att DNA-materialet i vaccinet ska tas upp i cellerna när det injiceras in i muskeln. DNA:t är modifierat så det bildar ett icke-sjukdomsframkallande ytprotein som är identiskt med coronaviruset SARS-CoV-2 och skapar immunitet efter vaccination.
Adenoviruset odlas i välkända cellkulturer där cellerna har ursprung i foster som aborterats på 1970-talet. Under produktionen har sedan dessa celler renats bort och finns inte kvar i vaccinet.
Relaterad information
Har du synpunkter på den här informationen?
Kontakta oss
Läkemedelsupplysning för oberoende information om läkemedel
Läs svar på frågor och ställ frågor i Läkemedelsverkets frågeforum.
Telefonnummer: 0771-46 70 10
Öppettider: helgfria vardagar 09.00–17.00.