Samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning
Barn med en eller flera funktionsnedsättningar har rätt till stöd från samhället. Målet med stödet är att barnet ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Det mesta stödet måste du som är vårdnadshavare söka själv.
Du kan som vårdnadshavare söka stöd till ditt barn om hen är under 15 år eller inte kan söka själv. Även en god man, förvaltare eller förmyndare för ett barn kan ansöka om stöd. Barn som är 15 år eller äldre söker stödet själv. Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig.
Vad är en funktionsnedsättning?
En funktionsnedsättning gör att en person inte har samma fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga som de flesta. En funktionsnedsättning kan uppstå som en följd av en medfödd skada eller sjukdom. Den kan också uppstå på grund av en skada efter en olycka.
En funktionsnedsättning kan man ha under en period eller för alltid. En person kan ha flera funktionsnedsättningar samtidigt.
Tre typer av funktionsnedsättningar
Funktionsnedsättningar delas in i tre grupper:
- En fysisk funktionsnedsättning innebär att barnet har svårt att använda, styra, balansera och koordinera huvud, bål, armar och ben. Exempel på en sådan funktionsnedsättning är ryggmärgsbråck eller cerebral pares, CP.
- En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan bland annat påverka barnets sociala förmåga. Barnet kan till exempel ha svårt att läsa av och tolka andra människors känslor och ha svårt att koncentrera sig. Till denna grupp räknas till exempel autism och adhd.
- En intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning innebär att barnet har svårt att ta emot, bearbeta och förmedla information. Det innebär att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker.
Varifrån får vi stöd?
Ibland upptäcks funktionsnedsättningen redan vid födseln eller på barnavårdscentralen, BVC.
BVC brukar hänvisa barnet till en barnneurolog, barnpsykolog eller läkare på vårdcentral som undersöker barnet och ställer en diagnos.
En diagnos på en funktionsnedsättning kan också ställas senare när barnet går i skolan.
Elevhälsan
I skolan finns elevhälsan som bland annat ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, enligt skollagen.
Skolans rektor kan ge elevhälsan uppdraget att utreda orsaker till att ett barn har det svårt i skolan, så att hen får rätt stöd.
Ibland behöver svårigheterna utredas mer. Då kan elevhälsan skicka en remiss till en specialistmottagning, till exempel till en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, bup. Båda vårdnadshavarna måste vara överens om det ska göras en utredning utanför skolan.
Stöd från regionen och kommunen
Stödet till familjen beror på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnets vardag. Du ska som vårdnadshavare få stöd hos kommunen eller regionen där ni bor. Målet med stödet är att barnet ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.
Habilitering för att stödja barnets utveckling
De barn som behöver ska få habilitering av regionen, enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Vilket stöd det blir beror på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnets vardag.
Stödet kan till exempel vara medicinska insatser, anpassning av hemmiljön, utprovning av hjälpmedel och teckenspråksutbildning för närstående. Det kan också vara stöd för att underlätta barnets motoriska, språkliga och psykiska utveckling.
Läkaren eller psykologen som har ställt diagnosen skickar en remiss till habiliteringen så att barnet får komma dit. Den kan till exempel finnas på barnkliniken, på sjukhuset eller i egna lokaler.
Du som är vårdnadshavare eller barnet kan också ansöka om habilitering.
Stöd från socialtjänsten
Socialtjänsten har ansvar för att ge stöd till barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Hur stödet kan se ut beskrivs i socialtjänstlagen, SoL. Du som är vårdnadshavare kan bland annat söka så kallat bistånd till livsföringen. Stödet kan till exempel vara något av följande:
- hemtjänst
- kontaktperson
- vård i familjehem
- plats i hem för vård eller boende, HVB-hem
- stödboende
- plats i ett särskilt boende.
Du söker stödet enligt SoL hos socialtjänsten i den kommun du bor i. Den person som sköter kontakten med dig kallas biståndshandläggaren. Hen gör en uppskattning av familjens behov av hjälp. Biståndshandläggaren beslutar sedan om ni har behov av det stöd som ni har sökt.
LSS för barn med mycket stora behov
Du som är vårdnadshavare kan söka stöd för ditt barn enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det stödet är mer omfattande än det som barn kan få genom socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen.
Behöver barnet stöd från både kommunen och regionen är det kommunen som har ansvaret för samordningen. Du kan kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.
Du kan söka stöd enligt LSS om något av följande stämmer:
- Barnet ska ha en intellektuell funktionsnedsättning eller autism.
- Barnet ska ha andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på vanligt åldrande. Det betyder att barnet har stora svårigheter att på egen hand klara av vardagliga saker.
Barnet kan ha rätt till flera olika typer av stöd om någon av beskrivningarna ovan stämmer in. Det är LSS-handläggaren som avgör vilket stöd det kan vara. Varje barn som har stöd enligt LSS har också rätt att få en individuell handlingsplan där alla stödinsatser ska samordnas.
Du kan läsa om LSS här.
Föräldrastöd och habilitering i Jönköpings län
Habiliteringen riktar sig främst till barnet och barnets behov, men även du som förälder och ni som familj erbjuds även föräldrastöd. Stödet är till för att stärka er som familj och främja er delaktighet.
Stöd i skolan
Skolan ska ge barn med funktionsnedsättning särskilt stöd, enligt skollagen. Barnet ska dessutom få det stöd hen behöver för att funktionsnedsättningen inte ska bli en begränsning, så kallat funktionshinder. Barnet kan till exempel behöva elevassistans som stöd.
Förskolan
Du som är vårdnadshavare kan tala om att barnet behöver stöd redan innan hen börjar på förskolan. Det kan behövas medicinska intyg på att barnet behöver stöd.
Barnet ska i första hand få stödet i den grupp som barnet tillhör. Det betyder att den pedagogiska verksamheten i förskolan ska anpassas så att alla barnen i gruppen ska kunna delta och utvecklas i en trygg miljö.
I en del kommuner finns det förskolor som är särskilt anpassade för barn med funktionsnedsättning.
Grundskolan och gymnasiet
Barn som har svårt i skolan ska kunna få stöd av skolpersonalen. Det kallas extra anpassningar. Du som är vårdnadshavare eller barnet själv kan begära extra anpassningar genom att kontakta skolans rektor. Det är rektorn som ansvarar för att behovet av stöd utreds. Hen beslutar också om barnet ska få stödet.
Skolan ska ta fram ett åtgärdsprogram om utredningen visar att barnet behöver särskilt stöd. Barnet och du har rätt att vara med i att ta fram ett åtgärdsprogram.
Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola
Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola är till för barn med stora och varaktiga kognitiva funktionsnedsättningar. Barnet bedöms därmed inte kunna nå upp till skolans krav på kunskap. Det kan bero på en intellektuell funktionsnedsättning eller ett tillstånd som jämställs med intellektuell funktionsnedsättning i skollagen.
Det är barnets hemkommun som avgör om hen får gå i anpassad grundskola. Innan barnet får en plats på anpassad grundskola görs en utredning. Utredningen ska innehålla en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.
Du som är vårdnadshavare ska gå med på att en utredning genomförs. Finns det två vårdnadshavare krävs att båda vill ha en utredning.
Undervisningen i en anpassad skola
Undervisningen i en anpassad grundskola eller gymnasieskola liknar den vanliga grundskolan. Barnen läser samma ämnen men i anpassad grundskola finns större möjlighet att forma undervisningen efter individen.
Det är vanligt att barnet går på en anpassad grundskola i en klass med grundskoleelever med liknande behov. Men ett barn kan också gå i en grundskoleklass men läsa enligt läroplanen för en anpassad grundskola.
Specialskolan
Det finns åtta så kallade specialskolor i Sverige, förutom den vanliga skolan och den anpassade skolan. Specialskolan är för barn som behöver att alternativ till den vanliga skolan. De drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
Specialskolorna tar emot elever från hela landet. Deras målgrupper är barn med någon av följande funktionsnedsättningar:
- dövhet eller hörselnedsättning
- hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning
- dövblindhet
- synnedsättning och ytterligare någon funktionsnedsättning
- allvarlig språkstörning.
Specialskolan ska motsvara grundskolan eller den anpassade grundskolan så mycket som möjligt.
Om du vill överklaga
Du kan klaga på ett beslut som du inte är nöjd med. Handläggaren som ni har kontakt med ska berätta hur du gör.
Om du inte är nöjd med ett beslut inom vården eller socialtjänsten ska du kontakta inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det är en så kallad tillsynsmyndighet som ska se till att kommunerna och regionerna följer lagarna som styr deras verksamheter.
Om socialtjänsten har fattat ett beslut som du inte är nöjd med kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Får du avslag där kan du överklaga till Kammarrätten och till sist till Högsta förvaltningsdomstolen. Även Försäkringskassans beslut överklagas i samma instanser.
Du kan överklaga en del beslut om ditt barns behov av stöd som tagits i skolan till Skolväsendets överklagandenämnd.
Kontakta Diskrimineringsombudsmannen, DO, om du anser att ditt barn blir diskriminerat. Diskriminering av personer med funktionsnedsättning är förbjudet enligt lag.