Barnmorskan kan upptäcka om barnet ligger i säte när du går på kontroll på barnmorskemottagningen. Då erbjuds du en tid för vändningsförsök.

Du kan inte själv påverka hur barnet lägger sig i magen.

Huvudet är den största delen på barnet. När huvudet ligger neråt i livmodern kommer alltså den största delen på barnet ut först när man föder. Resten av barnet glider sedan lättare ut. Sist kommer fötterna. Personalen kan hjälpa barnet ut genom att sätta en sugklocka på barnets huvud. Det kan behövas om barnet mår dåligt eller om förlossningen tar för lång tid.

När barnet ligger med stjärten neråt så måste barnet födas dubbelvikt. Det sista som kommer ut är huvudet, barnet största del. Om barnet mår dåligt går det inte att hjälpa barnet ut med en sugklocka, då blir det istället kejsarsnitt.

Du blir erbjuden vändningsförsök när barnet ligger i säte. Vändningsförsöket brukar göras av en läkare på en förlossningsavdelning.

En del kan känna sig oroliga inför ett vändningsförsök. Det är bra att prata med läkaren och barnmorskan före vändningsförsöket, om du känner dig orolig.

Många tar med sig en närstående till vändningsförsöket.

Det brukar fungera bäst med vändningsförsök i graviditetsvecka 35 till 37, men det kan även fungera senare. Ju tidigare läkaren gör försöket, desto lättare går det. Men det är också lättare för barnet att vända sig tillbaka till sätesbjudning.

Först känner läkaren med händerna utanpå magen hur barnet ligger. Sedan undersöker läkaren barnets position med hjälp av ultraljud. Med hjälp av ultraljudet går det även att titta på moderkakan, hur mycket fostervatten det finns och hur stort barnet är.

Läkaren brukar också kontrollera hur barnet mår med hjälp av CTG.

Sedan kan du få en venkateter. Det är en liten tunn plastslang som sätts i ett blodkärl i handen eller i armen. Genom den får du ett läkemedel som gör att livmodern slappnar av. Läkemedlet kan göra att du känner dig varm och darrig. Det är också vanligt att få hjärtklappning. Läkemedlet är ofarligt både för dig och barnet och biverkningarna går snabbt över.

Läkaren trycker med händerna

Under vändningsförsöket ligger du som är gravid på rygg på en brits. Läkaren lägger sina händer på din mage. Genom att trycka försöker läkaren lyfta upp barnets stjärt och föra huvudet neråt så att barnet gör en kullerbytta och vänder sig.

Barnet ska följa med runt ganska lätt utan att du får ont. Du känner bara ett bestämt tryck från läkarens händer, men under en kort stund kan det kännas obehagligt. Prata gärna med läkaren om hur det känns.

Vändningsförsöket tar vanligtvis bara några minuter.

Efter vändningsförsöket

Efter vändningsförsöket gör läkaren en ny CTG-undersökning. Sedan kan du få vara uppe och gå ett tag innan läkaren gör ett ultraljud för att kontrollera om barnets huvud ligger kvar neråt. Hela besöket tar vanligtvis upp till två timmar.

Det är ovanligt med besvär efteråt, men ibland kan det ömma lite i magmusklerna.

Graviditeten fortsätter sedan som vanligt och du får gå på regelbundna besök på barnmorskemottagningen. 

Vid ungefär hälften av vändningsförsöken går det inte att vända barnet. Då kan det hända att du får komma tillbaka för ett nytt försök.

Om du har fött barn tidigare kan det vara lättare att vända barnet.

Det händer någon enstaka gång att barnet mår dåligt efter ett vändningsförsök. Då kan du behöva föda genom ett kejsarsnitt direkt, vilket vårdpersonalen är väl förberedd på. Det är mycket ovanligt att barnet mår dåligt i samband med vändningsförsök.

Det är ovanligt med besvär efteråt, men ibland kan det ömma lite i magmusklerna.

Det händer att läkaren inte tycker att det är lämpligt att göra vändningsförsök. Till exempel om läkaren misstänker att barnet inte växer som hen borde. En annan anledning kan vara att det finns för lite fostervatten eller att livmodern har en avvikande form.

När barnet ligger i säte måste man bestämma om det ska födas genom slidan eller med kejsarsnitt. Det är olika vad som passar bäst. Läkaren berättar om vilka möjligheter och risker som finns och vad som blir bäst och säkrast, både för dig som föder och för barnet.

Det kan kännas jobbigt att fundera på fördelar och nackdelar, men då är det bra att komma ihåg att båda sätten är säkra och bra.

Det absolut vanligaste är att läkaren rekommenderar kejsarsnitt. När du föder barn med kejsarsnitt spelar det ingen roll om barnet ligger i säte eller med huvudet neråt. Kejsarsnittet går till på samma sätt.

Här kan du läsa mer om att föda barn med kejsarsnitt.  

Det kan gå bra att föda genom slidan, trots att barnet ligger i säte. Det viktigaste är att du som ska föda barnet är motiverad och vill föda på det sättet.

Dessutom bör följande påståenden stämma in:

• Barnet beräknas väga ungefär mellan 2 till 4 kilo. 
• Bäckenet på dig som är gravid är tillräckligt stort. Bäckenets storlek syns inte utanpå, det är de inre måtten som är viktiga. Därför får du som är gravid genomgå en röntgenundersökning för att mäta bäckenet. Bäckenet behöver vara något större om barnet ska födas i säte, jämfört med om barnet föds med huvudet först. 
• Förlossningen ska starta av sig själv. Den ska inte behöva sättas igång.
• Det ska finnas lagom med fostervatten. 

Det kan också ha betydelse om du har fött barn tidigare.

Rutinerna vid sätesförlossning kan vara olika vid olika kliniker. Men du kan alltid vara med och påverka. Diskutera med läkaren vad hen har för erfarenhet av barn i säte och vad som passar bäst för dig.

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar, kan du alltid be att få byta.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.