Rektoskopi
Rektoskopi är en undersökning. Läkaren undersöker ändtarmen med ett rektoskop. Det är ett smalt plaströr som förs in genom ändtarmsöppningen. Genom röret går det att föra in olika instrument, till exempel för att ta prov.
Förberedelser
Du kan äta och dricka som vanligt innan undersökningen.
Ibland kan man behöva ta laxerande medel i ändtarmen några timmar innan rektoskopin. Det hjälper till att tömma tarmen.
Det laxerande medlet kan du ta hemma eller på mottagningen. Du får veta i god tid före undersökningen vad som gäller för dig och hur du ska göra.
Berätta om du tar läkemedel
En del läkemedel kan göra att du lättare börjar blöda. Det kan vara läkemedel mot inflammation eller läkemedel som förebygger blodpropp. Tala om för läkaren i förväg om du tar några läkemedel.
Om det känns obehagligt inför rektoskopin
En del tycker att rektoskopi är obehagligt eller pinsamt. Berätta för personalen om det är så för dig. Det brukar göra att det känns bättre.
Det kan hjälpa att tänka att det är viktigt med undersökningen för att du ska få hjälp med dina besvär. Och för läkaren som gör undersökningen är det inga konstigheter, utan en vanlig del av arbetet.
Du behöver inte känna dig naken under undersökningen. Du får en filt eller ett papperslakan att svepa om dig.
Lugnande och bedövande läkemedel
Innan rektoskopin kan du få lugnande läkemedel om du behöver. Lugnande läkemedel ges i form av tabletter.
Du får en bedövande salva vid ändtarmsöppningen. Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren.
Så går det till
Det är en läkare som gör rektoskopin. Det brukar vara ytterligare en personal i rummet som bland annat hjälper till så att du ligger bra.
Du får ligga på sidan
Du får lägga dig på en brits. Det är vanligast att ligga på vänster sida med benen uppdragna.
Läkaren kan också be dig att stå på armbågarna och knäna. Det kan kännas jobbigare att stå på alla fyra än att ligga på sidan, men det brukar göra att läkaren lättare kan undersöka den övre delen av ändtarmen.
Rektoskopet förs in
Rektoskopet är ett plaströr som är ungefär lika tjockt som en tumme. Rektoskopet brukar komma in mellan 15 och 25 centimeter i tarmen.
Så fungerar rektoskopet
I plaströrets ena ände finns ett förstoringsglas som gör att läkaren kan se slemhinnan. Rektoskopet är kopplat till en sug. På så vis går det att suga bort slem, blod eller bajs, om det behövs. Det kan låta om sugen och komma lite lukt.
Läkaren kan ta vävnadsprover
Rektoskopet är ihåligt. Det går att föra in olika instrument, till exempel en särskild tång för att ta vävnadsprov. De flesta tycker inte provtagningen gör ont. Slemhinnan i tarmen saknar nerver som känner smärta.
Vävnadsproverna skickas till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop. De kan visa om det finns förändringar i slemhinnan som inte syns genom rektoskopet.
Så känns rektoskopi
Det finns inga nerver som kan känna smärta inne i ändtarmen. Ändå kan undersökningen kännas obehaglig. Till exempel om du har sprickor i ändtarmsöppningen.
Läkaren kan behöva pumpa in lite luft i tarmen för att slemhinnan ska synas bra. Det kan kännas som ett tryck när luften pumpas in, och du kan prutta. En del tycker att det känns obehagligt eller gör ont. Då ska du säga till. Läkaren kan ändra vinkeln på rektoskopet, så att det känns bättre.
Så lång tid tar rektoskopi
Undersökningen brukar ta ungefär tio minuter. Hela besöket brukar ta runt en halvtimme.
Rektoskopi på barn
Barn kan också undersökas med rektoskopi. De kan få lugnande läkemedel. En del behöver sövas. Det är samma sak som att få narkos. Ni får mer information i kallelsen.
Proktoskopi
Läkaren använder ett kortare rör om du ska undersökas just innanför ändtarmsöppningen. Röret kallas proktoskop, och undersökningen kallas proktoskopi.
Så mår du efteråt
Efter undersökningen mår man oftast som vanligt. De flesta kan lämna mottagningen direkt. Du kan blöda lite efteråt om läkaren har tagit ett vävnadsprov. Det är vanligt att prutta mycket. Besvären brukar försvinna inom några timmar.
Första gången du bajsar efter undersökningen kan det komma lite blod.
Kontakta mottagningen om det fortsätter att komma blod nästa gång du bajsar.
Om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel
Kör inte bil eller cykla förrän nästa dag. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.
När får jag svar?
Läkaren brukar berätta direkt efteråt vad rektoskopin visade.
Du kan få resultatet utskrivet, om du vill. Du kan också ringa tillbaka till mottagningen vid ett senare tillfälle om du behöver få informationen igen.
Du kan också logga in och läsa i din journal.
Svar på vävnadsprover
Det kan ta upp till några veckor att få provsvar, om du har lämnat vävnadsprover. Svaret skickas till den läkare som har skrivit remissen för provtagningen. Läkaren lämnar svaret till dig.
Det kan vara bra att fråga när och hur du får svaret på provet eftersom olika mottagningar kan ha olika rutiner.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en undersökning eller behandling.
En rektoskopi brukar inte ge några komplikationer.
En del prover sparas
När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.