Du kan inte bli undersökt med kolposkopi när du har mens. Kontakta mottagningen för att boka en ny tid om du vet att du ska ha mens.  

Det är bra om du har ätit och druckit innan undersökningen. Om du vill kan du också ta receptfria smärtstillande läkemedel några timmar före undersökningen, till exempel paracetamol.

Först gör gynekologen en gynekologisk undersökning.  

Sedan tittar hen in i slidan genom ett mikroskop som kallas kolposkop. Kolposkopet är hela tiden utanför slidan men förstorar området som gynekologen behöver undersöka. Det går också att ta bilder genom kolposkopet. 

Gynekologen tar ett cellprov 

Vanligtvis tar gynekologen ett cellprov från livmoderhalstappen under undersökningen. Hen säger alltid till innan prov tas. 

Livmoderhalstappen baddas med en särskild lösning. Det gör gynekologen med en bomullspinne som hen för in i slidan. Lösningen innehåller ättika och jod och gör att cellförändringarna syns bättre. Det kan kännas kallt och svida lite men går snabbt över. 

Hela undersökningen tar ungefär 20 till 30 minuter.  

Om du är gravid eller har spiral  

Det går bra att bli undersökt med kolposkopi om du är gravid. Det är inte farligt för barnet. Du kan också bli undersökt om du har spiral. 

Efter undersökningen kan du ha lite ont i nedre delen av magen. Det brukar kännas som mensvärk. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel om du behöver.   

Du kan ha blödningar 

Du kan ha blödningar eller blodblandade flytningar i en till två dagar efter undersökningen.  

Undvik att ha samlag, bada och använda tampong så länge du blöder.  

Vävnadsprovet skickas till ett laboratorium för analys. Svaret brukar komma inom några veckor.

När du lämnar prover i vården sparas en del prover i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas. 

Vad visar svaret?

Provsvaret visar om du har cellförändringar som behöver tas bort. Men det är vanligt att cellförändringar försvinner av sig själv.

Om det behövs tas cellförändringarna bort med en mindre operation som heter konisering.  

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en behandling eller undersökning.     

Det är ovanligt med komplikationer efter en kolposkopi. Men det finns en liten risk för att få infektion efter undersökningen. 

Kontakta mottagningen om du får symtom på infektion, till exempel ett eller flera av följande besvär: 

• Blödningarna eller flytningarna minskar inte efter några dagar och börjar lukta illa. 

• Du får ont i nedre delen av magen. 

• Du får feber.  

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.