Det finns ett eller flera tydliga mål med KBT-behandlingen, och du får ofta arbeta med hemuppgifter mellan mötena.

Först gör behandlaren tillsammans med dig en kartläggning av dina beteenden och tankar. Sen genomför du olika uppgifter för att förändra dessa.

Några andra vanliga uppgifter som du kan få göra vid KBT:

• Skriva ner tankar som uppstår i vissa situationer.
• Öva på att göra sådant som du brukar undvika på grund av obehag.
• Träna på svåra relationer och situationer genom rollspel.
• Ta del av självhjälp eller behandling via nätet.

Det är vanligt att få lära sig att hantera ångest, depression eller stress när man går i behandling. Du kan till exempel få övningar i avslappning eller medveten närvaro, så kallad mindfulness. 

KBT under kort eller lång tid

Det finns KBT-behandlingar som pågår under kort tid och andra som pågår under en längre tid. Behandlingstiden beror på vilka problem du har och vilka mål som finns för behandlingen. Vanligtvis träffar man terapeuten mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling.

KBT i grupp

KBT i grupp innebär att behandlingen har flera deltagare. Du träffar personer som har liknande besvär som du har. I gruppen kan du berätta om dina erfarenheter och lära av andras erfarenheter.

Det finns flera olika terapiformer som har utvecklats ur KBT. Tillsammans med din behandlare kommer du fram till vilken eller vilka former som passar dig.  
 
Det här är några av de olika formerna: 

• KBT via nätet, internetbaserad kognitiv beteendeterapi
• ACT, Acceptance and commitment therapy
• CFT, Compassion focused therapy
• DBT, Dialektisk beteendeterapi
• Schemafokuserad terapi
• UP, Unified protocol
• ERGT, Emotion regulation group therapy
• IPT-k, Integrerad Psykologisk Terapi.

KBT via nätet innebär att du får KBT-behandling via internet. Då kan får du få tillgång till behandlingen var du vill och när det passar dig.

Det finns exempelvis behandlingar som hjälper vid sömnsvårigheter, depression och stress.

Läs mer om KBT via nätet och hur du gör för att anmäla dig.

ACT är en terapiform som exempelvis kan passa om du har problem med långvarig smärta, beroende eller ångest.

I stället för att försöka göra dig av med oönskade tankar eller känslor, får du i behandlingen lära dig att acceptera och hantera dem. Detta nya sätt att tänka syftar i sin tur till att medvetet göra nya val i livet. Behandlingen sker bland annat genom övningar i mindfulness.

CFT är en terapiform som kan vara bra för dig som mår dåligt på grund av höga prestationskrav, låg självkänsla eller stress. Du och din behandlare pratar om känslor men även om tankar och beteenden. Ni undersöker hur du har hanterat känslor av till exempel misslyckande och skam, både under din uppväxt och i dag.

Under terapin arbetar du bland annat med att vara mer uppmärksam på dina egna och andras behov och känslor. Du arbetar med få en större medkänsla för andra och för dig själv.

DBT är en terapiform som är särskilt utformad för dig som har ett självskadebeteende och emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Du får både terapi enskilt med din behandlare och i grupp. Du kan också ha telefonkontakt med behandlaren.

Terapin i grupp kan till exempel handla om att träna på och lära sig att sätta gränser, lösa konflikter eller ta itu med ett problem.

Schemafokuserad psykoterapi är en behandling som kombinerar metoder från olika terapier. Den är anpassad för dig med exempelvis emotionellt instabilt personlighetssyndrom, relationsproblem, missbruk eller svårigheter att hantera starka känslor. Terapin fokuserar på hur du kan ändra tankar och beteenden som är skadliga för dig.

Många psykiatriska diagnoser överlappar varandra och Unified protocol är en KBT-behandling som utgår från det som är gemensamt mellan olika diagnoser. UP kan användas om du har flera diagnoser.

UP kan hjälpa vid flesta ångestsyndrom och depression. UP kan också hjälpa vid många olika former av svårigheter med att handskas med sina känslor.

I UP arbetar du med att förstå dig själv bättre. Du arbetar med tankar, med att acceptera och inte undvika känslor, och med att ändra beteenden.

Behandlingen kan göras i grupp eller enskilt. 

ERGT är en terapiform för dig som har självskadebeteende eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Vid ERGT får du behandling i grupp. Under terapin tränar du på att acceptera och förstå dina känslor. ERGT kombinerar metoder från olika terapier.

IPT-k är en terapiform för dig som har allvarlig kognitiv funktionsnedsättning, exempelvis schizofreni. I behandlingen tränar du minnet, koncentrationsförmågan och att vara social med andra människor. Du lär dig bland annat att behålla uppmärksamhet, att lyssna och ta till dig information, att samarbeta och lösa olika problem.

Behandlingen görs i grupp.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. 

Du kan antingen söka behandling genom sjukvården i din region eller privat. Det finns även andra vårdgivare. Läs mer om hur du gör för att kontakta en psykolog eller psykoterapeut. 

KBT via nätet

För att ansöka om KBT via nätet kan du göra på flera sätt. Det finns både behandlingar som erbjuds i din region, och behandlingar som du kan få oavsett var i landet du bor.

Läs mer om KBT via nätet och hur du gör för att anmäla dig.

Om det gäller någon som är under 18 år

Kontakta någon av dessa när det handlar om någon under 18 år:

• Elevhälsan i skolan.
• En ungdomsmottagning, för den som är mellan cirka 13 och 25 år. Åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar.
• Första linjens psykiatrimottagning, som finns i de flesta regioner. Mottagningen kan vara på exempelvis en vårdcentral eller barnläkarmottagning.
• Barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Ibland behövs en remiss från vårdcentralen.

Du som är under 18 år kan själv kontakta vården.

När du får behandling inom hälso- och sjukvården har du vissa rättigheter.

All legitimerad personal är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller bland annat psykologer och psykoterapeuter. Det innebär att de har tystnadsplikt, att de för journal som är sekretesskyddad, att de måste utgå från vetenskap i sin behandling och att de kan anmälas och bli granskade.

Det innebär också att du har möjlighet att klaga om du inte är nöjd med behandlingen.

En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som legitimerad. Då garanteras du inte det som nämns ovan.

Hur gör jag om jag inte är nöjd?

Det finns olika sätt om du inte är nöjd:

• Du kan klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård. 
• Du kan även kontakta den som är ansvarig för mottagningen där du har fått behandlingen. 
• Du kan även kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i din region. 
• Du kan anmäla ditt klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

När det gäller behandling som ges inom regionens hälso- och sjukvård gäller samma regler som för övrig sjukvård. Läs mer om dina rättigheter här.

Du kan se en film för barn och unga om att klaga på vården.

Uppgifter om legitimation

Du har alltid rätt att fråga och få svar från den du träffar vad hen har för utbildning och erfarenhet. Det gäller oavsett om du får behandling inom hälso- och sjukvården eller om du går till någon privat. För att få upplysningar om vem som är legitimerad kan du ringa eller mejla Socialstyrelsen.