Läkemedel på recept – kostnader
Staten ger ekonomiskt stöd när du behöver läkemedel och en del andra varor vid vissa sjukdomar. Det kallas för att staten subventionerar. De flesta läkemedel som skrivs ut på recept är subventionerade. Detta skydd mot höga kostnader kallas i dagligt tal för högkostnadsskyddet.
Lagen som subventionen beskrivs i kallas Lagen om läkemedelsförmåner. Att subventionera betyder att staten går in och betalar en del av kostnaden.
Enligt lagen gäller att:
- Du får rabatt för de flesta läkemedel, p-piller och stomiartiklar.
- Du betalar inget alls för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering. Det gäller till exempel stickor för blodsockermätning.
- Barn under 16 år får ett särskilt skydd mot höga kostnader för vissa livsmedel.
Beslut om pris och subvention
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV är den myndighet som beslutar om pris och subvention.
När TLV ska fatta beslut om subvention tittar de på om läkemedlet ger en nytta som motsvarar kostnaden att subventionera det. Nyttan kan till exempel vara bättre hälsa och ökad livslängd. TLV bedömer också om användning av läkemedlet kan minska samhällets kostnader, till exempel för operationer, sjukskrivningar eller äldreomsorg.
Läkemedelsföretagen kan själva välja att sälja ett läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Då är prissättningen fri, det vill säga att läkemedelsföretagen själva bestämmer priset. För läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet får du själv betala hela kostnaden.
En del läkemedel kan ha en begränsad subvention. Det innebär att läkemedlet är subventionerat bara för en viss patientgrupp eller för att behandla en viss sjukdom.
TLV och FASS har webbplatser där man kan se om ett läkemedel är subventionerat eller inte.
Högkostnadsskydd
Högkostnadsskyddet innebär att du betalar högst 2 850 kronor under en period på tolv månader. Det gäller från det första inköpet. Detta år kallas en högkostnadsperiod.
Högkostnadsskyddet gäller för de allra flesta läkemedel som du får på recept. TLV bestämmer vilka läkemedel som ska vara subventionerade och ingå i högkostnadsskyddet. Det gäller även för förbrukningsartiklar som du får på ett så kallat hjälpmedelskort.
Du betalar en egenavgift
För de flesta läkemedel betalar du en så kallad egenavgift. Den betalar du varje gång du hämtar ut på recept tills du kommit upp till 2 850 kronor. Detsamma gäller förbrukningsartiklar som behövs vid stomi. Stomiartiklar är kostnadsfria i vissa regioner.
Vissa läkemedel är gratis
För en del läkemedel betalar du ingen egenavgift. Du betalar ingenting för insulin om du har insulinbehandlad diabetes. När det gäller sjukdomar som lyder under smittskyddslagen betalar regionen hela kostnaden för läkemedel som minskar smittsamheten. Det gäller till exempel virushämmande läkemedel mot hiv.
Barn under 18 år
Barn under 18 år betalar ingenting för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet.
Preventivmedel
Du betalar ingenting för preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet när du är under 21 år.
Förbrukningsartiklar
Du betalar ingenting för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering. Exempel på sådana förbrukningsartiklar är sprutor och stickor för blodsockermätning.
Så här mycket betalar du enligt högkostnadstrappan
När du påbörjar en högkostnadsperiod på tolv månader betalar du hela kostnaden för läkemedel och stomiartiklar själv tills du sammanlagt har betalat 1 425 kronor. Sedan minskar egenavgiften stegvis enligt den så kallade högkostnadstrappan. Vid varje nytt inköp startar du från den kostnad du hade uppnått vid förra köpet och klättrar vidare uppåt i trappan.
Så här fungerar högkostnadstrappan:
- Du betalar fullt pris upp till 1 425 kronor. Därefter träder rabattsystemet in.
- Mellan 1 426 kronor och 2 720 kronor betalar du 50 procent av läkemedelskostnaden, tills du har betalat 2 072 kronor.
- Mellan 2 721 kronor och 5 054 kronor betalar du 25 procent av läkemedelskostnaden, tills du har betalat 2 655 kronor.
- Mellan 5 055 kronor och 6 993 kronor betalar du 10 procent av läkemedelskostnaden, tills du har betalat 2 850 kronor.
När du har betalat 2 850 kronor behöver du inte betala mer under resten av högkostnadsperioden. När högkostnadsperioden tagit slut börjar du om med en ny period vid nästa inköp.
Särskilda livsmedel till barn
Även livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar är subventionerade. Det kan till exempel vara vid celiaki eller mjölkallergi. Hur beställningen går till skiljer sig åt i de olika regionerna, men du betalar aldrig mer än 120 kronor för högst 90 dagars förbrukning. Kostnaden räknas inte med i högkostnadsskyddet.
Hur mycket får jag köpa åt gången?
Den mängd som förskrivaren har skrivit på receptet är den mängd som du får köpa inom högkostnadsskyddet.
Ibland gäller receptet för flera uttag. Du kan hämta ut läkemedel igen på samma recept först när det har gått två tredjedelar av den tid som läkemedlet beräknas räcka. Det måste till exempel ha gått mer än två månader efter senaste inköp om läkemedlet ska räcka i tre månader. Det är möjligt att hämta ut mer än ett uttag vid samma tillfälle, eller hämta ut mer innan det gått två tredjedelar av tiden. Men då räknas det du betalar inte in i högkostnadsskyddet. Du betalar kostnaden själv.
När gäller högkostnadsskyddet?
Högkostnadsskyddet gäller för den som är bosatt eller anställd i Sverige eller den som har ett europeiskt sjukförsäkringskort från ett annat EES-land eller Schweiz. Det europeiska sjukförsäkringskortet ska visas upp både vid läkarbesöket och på apoteket. Sverige har även avtal med vissa länder utanför Europa. Det är Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada. Det innebär att läkemedelsförmånen gäller för medborgare från dessa länder om de får behov av läkemedel när de befinner sig i Sverige.
Högkostnadsdatabasen
Du behöver inte själv hålla reda på hur mycket du har handlat för. I den så kallade högkostnadsdatabasen som hanteras av E-hälsomyndigheten registreras alla inköp inom högkostnadsskyddet. Systemet håller reda på hur mycket du har betalat i egenavgift och räknar ut hur mycket rabatt det blir enligt högkostnadstrappan varje gång du handlar.
Alla apotek är anslutna till samma databas så det spelar ingen roll på vilket apotek du handlar.
Från och med den 1 maj 2021 är anslutning till högkostnadsdatabasen obligatorisk.
Det som registreras i databasen är följande information:
- Ditt namn och personnummer.
- När och var läkemedlet hämtats ut.
- Hur mycket du har betalat.
- Det belopp du har uppnått i högkostnadsskyddet.
- Startdatum för din högkostnadsperiod.
Informationen som registreras används bara för att du ska få rätt rabatt. Det registreras inga uppgifter om vilka läkemedel du har fått eller vilken förskrivare som skrivit ut receptet.
Du kan logga in på 1177.se med e-legitimation för att se vilka uppgifter som finns om dig. Du kan se följande:
- Datumen för din högkostnadsperiod.
- Hur mycket du under högkostnadsperioden har betalat för läkemedel och hjälpmedel som ingår i högkostnadsskyddet.
- Hur mycket mer du behöver betala innan du får frikort.
Du kan begära ett utdrag ur högkostnadsdatabasen genom att fylla i och skicka in en blankett till E-hälsomyndigheten.
För dig som inte har personnummer
Om du inte har ett personnummer kan inte dina uppgifter hanteras av högkostnadsdatabasen. Då får du ett kvitto som kallas högkostnadsbevis på apoteket när du köper läkemedel inom högkostnadsskyddet. På högkostnadsbeviset står vilken sammanlagd egenavgift du har betalat.
Det är viktigt att spara det senaste högkostnadsbeviset och att visa upp det tillsammans med receptet när du ska köpa läkemedel. Apoteket behöver veta på vilken nivå i högkostnadstrappan du befinner dig på för att du ska få rätt rabatt.
Subventionerade preventivmedel
Region Jämtland Härjedalen subventionerar preventivmedel för dig som är mellan 21 och 25 år. Det innebär att du betalar högst 100 kronor per år för ett preventivmedel.
För dig som är 20 år eller yngre är preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet gratis.
Utbyte av läkemedel på apotek - generiskt utbyte
Ibland finns flera likvärdiga alternativ till ett läkemedel. De kallas generiska läkemedel. De innehåller lika mycket av samma verksamma ämne och fungerar likadant. Däremot kan de se olika ut och innehålla olika tillsatser, till exempel färgämnen. De kan komma från olika läkemedelsföretag och ha olika pris. Likvärdiga läkemedel kan bytas ut mot varandra på apoteken. Det är Läkemedelsverket som bestämmer vilket läkemedel som får bytas ut mot ett annat.
Likvärdiga läkemedel med lägst pris
TLV beslutar vilka priser som ska gälla efter att läkemedelsföretagen ansökt om en prisändring. Priset på ett läkemedel kan ändras varje månad. När ett läkemedel är utbytbart måste apoteken erbjuda det likvärdiga läkemedel som har lägst pris, oavsett vad förskrivaren har skrivit på receptet. Det läkemedel som har lägst pris kallas för periodens vara.
TLV informerar apoteken om vilket alternativ som är periodens vara och som de ska byta till. TLV beslutar också om två reservalternativ att byta till om periodens vara tar slut. Det kan alltså variera från månad till månad vilket alternativ som apoteken erbjuder.
Periodens vara är densamma på alla apotek.
Du väljer själv vad du vill betala
Du behöver inte välja det billigaste läkemedlet om du inte vill. Du kan välja det som står på receptet. Då får du själv betala mellanskillnaden, och den räknas inte med i högkostnadsskyddet.
Du kan även välja ett annat utbytbart läkemedel. Alltså inte det billigaste och inte det som står på receptet. Men då får du betala hela kostnaden själv. Den kostnaden räknas inte heller med i högkostnadsskyddet.
Får ej bytas ut
Det kan finnas särskilda skäl till att läkemedel inte ska bytas ut, till exempel att du är allergisk mot något färgämne eller att du har svårt att öppna en viss förpackning. Den som skriver ut receptet kan markera på receptet att läkemedlet inte får bytas ut och då gäller högkostnadsskyddet fullt ut.