Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ett barn har påssjuka. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning om du eller ett barn har ett eller flera av följande besvär:

• Du har feber och känner dig mycket sjuk.
• Du har mycket svårt att svälja eller gapa.
• Du är stel i nacken eller har kraftig huvudvärk.
• Du har svullna testiklar.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Påssjuka är en mycket smittsam sjukdom. Viruset smittar genom små droppar i utandningsluften som sprids när någon till exempel nyser. Smittan kan också spridas om du tar på någonting där dropparna finns och sedan gnuggar dig i ögonen, näsan eller stoppar fingrarna i munnen. Så fort dropparna har torkat in så smittar de inte längre.

Påssjuka smittar i ett par veckor

Det går vanligtvis 16 till 18 dagar från att du har blivit smittad tills du blir sjuk. Du kan vara smittsam från 2 dagar innan du blir svullen och upp till 5 dagar efter.

Man får vanligtvis påssjuka bara vid ett tillfälle i livet. Sedan blir man oftast immun. Det innebär att kroppen har ett försvar mot viruset.

Påssjuka är en så kallad anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Det betyder att läkaren som träffar en patient som har sjukdomen måste meddela det till Folkhälsomyndigheten och regionens ansvariga smittskyddsläkare. Det görs för att myndigheterna ska kunna kontrollera om vaccinet ger ett bra skydd till befolkningen.

Sjukdomen är också smittspårningspliktig. Syftet med att spåra hur en person har blivit smittad är att få reda på vilka andra som är smittade och att förhindra att sjukdomen sprids vidare.

Ett fåtal får påssjuka varje år i Sverige

Antalet personer som får påssjuka har minskat på senare år. Det beror på att vaccinet ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Ungefär 25 till 30 personer får påssjuka i Sverige varje år. De flesta är vuxna mellan 20 och 40 år, och endast några enstaka är under 18 år.

Vaccin mot påssjuka ingår i vaccinationsprogrammet för barn i Sverige sedan 1982. Därför blir väldigt få smittade.

Du som inte har fått vaccinet som barn kan vaccinera dig även i senare ålder.  

Någon enstaka gång kan en person som har blivit vaccinerad mot påssjuka ändå få sjukdomen.

Du får lämna prov om läkaren misstänker att du har smittats av påssjuka. Provet tas från din saliv. Du kan också behöva lämna ett urinprov eller blodprov.

Proverna visar om viruset eller antikroppar mot viruset finns i blodet. 

Påssjuka går oftast över av sig själv efter ungefär en veckas vila. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus så hjälper inte antibiotika.

Ge läkemedel mot feber och smärta vid behov

Feber är kroppens reaktion på infektionen och ett sätt för kroppen att försvara sig mot virusangrepp. Ett barn som har ont eller är mycket påverkad av feber kan få receptfria smärtstillande läkemedel. Barn över tre månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. Barn från sex månader kan få läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen.

Kontakta alltid vården innan du ger ett barn under sex månader läkemedel. Följ anvisningarna på förpackningen noga och kombinera inte olika läkemedel.

Undvik att ge vissa läkemedel

Barn upp till 18 år bör inte använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra utan att du som vuxen först har pratat med en läkare.

Det är ingen fara för barnet om du som gravid får påssjuka. Barnet riskerar inte att få några skador av sjukdomen.

Påssjuka kan ibland leda till följdsjukdomar, men det är ovanligt. Risken för att påssjuka ska orsaka en följdsjukdom blir större ju äldre du är när du smittas.

Här är exempel på följdsjukdomar:

• hjärnhinneinflammation
• hjärninflammation
• akut bukspottkörtelinflammation
• testikelinflammation
• äggstocksinflammation.

Följdsjukdomarna kan i sin tur leda till sterilitet eller dövhet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.