Att stanna hemma när man känner sig sjuk kan minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre. 

Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.

Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.

Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.

Läs mer om att vårda tillfälligt sjuka barn hemma.

Du minskar risken att bli allvarligt sjuk om du vaccinerar dig varje gång du rekommenderas att göra det. Det gäller om till exempel något av följande stämmer:

• Du fyller 65 år i år, eller är äldre.
• Du har obesitas – kraftig övervikt.
• Du är gravid efter vecka 12, och det är höst eller vinter när många brukar vara sjuka.
• Du har nedsatt immunförsvar på grund av en viss sjukdom eller behandling.

Här kan du läsa mer om vem som rekommenderas vaccination mot influensa.

Om du blir sjuk

Du som får behandling får veta av din läkare eller sjuksköterska om det är något särskilt du ska tänka på om du får symtom.

Läkaren kan till exempel föreslå att du som har nedsatt immunförsvar ser till att ha så kallade snabbtest hemma. Snabbtest kan man ta själv. Det kan göra att det går fortare för läkaren att bedöma om du behöver till exempel virushämmande läkemedel.

Läs mer om behandling längre ner på sidan.

Snabbtest går att köpa på till exempel ett apotek. De är inte lika säkra som prov som tas i vården. Om läkaren föreslår snabbtest, så gäller den rekommendationen bara för dig. Det finns ingen allmän rekommendation om att köpa och använda snabbtester.

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.

Växla mellan att vila och att röra på dig

Vila om du behöver det. Kom upp och rör på dig då och då, så snart du orkar.

Det här är exempel på hur du kan pröva att röra på dig om du behöver ligga ner:

• Rör på benen och fötterna.
• Byt sida ibland när du ligger.
• Sätt dig upp eller ställ dig upp ibland.

När du mår bättre kan du försöka vara utomhus och röra på dig. Känn efter vad du orkar.

Drick och ät

Det är viktigt att dricka mer än vanligt, särskilt om du har feber eller hosta. Det är för att du inte ska få vätskebrist. Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.

Du som tar hand om ett barn som är sjuk i influensa behöver hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt om barnet har feber. Då behöver hen dricka mer än vanligt. Annars kan barnet få vätskebrist.

Läs mer om vätskebrist och uttorkning hos barn och vad du kan göra.

Prova näsdroppar eller nässprej

Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.

Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.

Om du har ont i halsen

Det kan kännas skönt och lenande att dricka något varmt eller kallt om du har ont i halsen. Drick till exempel vatten, te, buljong eller soppa. Glass och yoghurt kan också kännas bra. 

Det finns olika sorters sugtabletter och sprej som kan lindra om du har ont eller är svullen i halsen. Fråga på ett apotek för att få råd om vilket läkemedel du eller ett barn kan använda. Läs också på läkemedlets förpackning.

Om du hostar

Att dricka något kan lindra om du har hosta. Ha ett glas vatten inom räckhåll när du ska sova, så att du kan ta några klunkar om det behövs.

På apotek finns läkemedel mot hosta. Det är oklart vilken effekt de har, men en del tycker att de hjälper.

Läs mer om hosta och hosta hos barn.

Undvik att röka. Försök också att inte vara på platser där andra personer röker. Hostan blir värre av rök.

Ligg med huvudet högt

Det kan vara lättare lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan lägga extra kuddar under huvudet eller madrassen.

Yngre barn kan tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele i stället för att ligga ned.

Ha svalt där du sover

Det kan vara skönt att ha svalt i rummet där du sover. Du kan till exempel sänka värmen på elementet eller öppna fönstret.

Läkemedel mot värk och feber hos vuxna

Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Läkemedel mot värk och feber hos barn

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Virus trivs inte i kroppen när den blir för varm. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.

Du kan ge receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel om barnet har feber och är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.

Ring 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

• Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. 
• Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen. 

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Vissa läkemedel är bäst att undvika vid feber

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta - vad ska jag välja?

De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

• Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
• Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
• Du har symtom på influensa och en ökad risk att bli allvarligt sjuk. 

Det gäller även om du är vaccinerad mot influensa.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Läs mer om du är gravid.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:

• Du blir plötsligt mycket sämre.
• Du får andningsbesvär även när du vilar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Här är några råd för att minska risken att bli sjuk:

• Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
• Undvik att röra vid ögonen, näsan eller munnen.
• Undvik nära fysisk kontakt med personer som du vet är sjuka.

Här är några råd för att undvika att smitta andra om du själv är sjuk:

• Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar eller nyser.
• Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.

Umgås gärna utomhus när många brukar bli sjuka. Det minskar risken för smitta, eftersom viruset skingras snabbare i fria luften.