Influensa
Influensa är en kraftig förkylning som orsakas av ett virus. Influensa kan göra att du snabbt känner dig mycket sjuk med ont i kroppen, hög feber och hosta. De flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor.
Här kan du se en film om hur du kan skydda dig mot influensa.
Här kan du se en film om hur du kan skydda dig mot influensa.
Influensa är vanligast under vinterhalvåret. Därför kallas den också säsongsinfluensa.
Det finns en lättläst text om influensa.
Symtom på influensa
Vid influensa är det vanligt att symtomen kommer snabbt. Vissa blir mycket sjuka med hög feber och hosta, medan andra bara känner sig lite förkylda.
Det är vanligt med flera av följande symtom:
- Du har torrhosta.
- Du har hög feber.
- Du ont i huvudet, halsen och kroppen.
- Du känner dig mycket sjuk, matt och frusen.
Du som har KOL kan bli mycket svullen i luftrören och få svårt att andas.
Febern brukar vara cirka 39 till 40 grader och finnas kvar i upp mot en vecka.
Det är vanligt att känna sig trött och ha hosta i ytterligare en till två veckor.
Barn kan ha andra symtom
Barn som är yngre än två år kan må illa och kräkas, få diarré eller ont i magen vid influensa.
Så smittar influensa
Du kan smitta andra när du andas ut, eller om du till exempel hostar, nyser, skrattar eller sjunger.
Risken att viruset sprids är högre där det är trångt och ventilationen är otillräcklig.
Du kan själv bli smittad om du andas in viruset eller får det på händerna och sedan rör vid näsan, munnen eller ögonen.
Det tar mellan en och tre dagar innan man märker att man är sjuk.
När är jag smittsam?
Du kan smitta andra innan du har fått några symtom och vet att du är sjuk. Du är mest smittsam när du känner dig som sjukast. Men du kan smitta andra även om du bara känner dig lite sjuk.
De flesta smittar inte längre när febern har gått ner. Det brukar vara efter ungefär en vecka. Du kan vara smittsam en längre tid om du har kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av någon sjukdom eller behandling. Din läkare berättar vad som gäller för dig.
Du kan bli sjuk igen
Du kan få influensa flera gånger. Det beror på att det finns flera varianter av influensaviruset, och att det ibland kommer nya varianter.
Stanna hemma om du är sjuk
Att stanna hemma när man känner sig sjuk kan minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.
Hur länge ska barn stanna hemma?
Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.
Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.
Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.
Läs mer om att vårda tillfälligt sjuka barn hemma.
Du som har en ökad risk att bli allvarligt sjuk
Du minskar risken att bli allvarligt sjuk om du vaccinerar dig varje gång du rekommenderas att göra det. Det gäller om till exempel något av följande stämmer:
- Du fyller 65 år i år, eller är äldre.
- Du har obesitas – kraftig övervikt.
- Du är gravid efter vecka 12, och det är höst eller vinter när många brukar vara sjuka.
- Du har nedsatt immunförsvar på grund av en viss sjukdom eller behandling.
Hur du får en tid för vaccination mot influensa i Region Jämtland Härjedalen varierar från mottagning till mottagning. På vissa ställen finns det drop in-mottagning dit du kan komma utan att boka tid. På andra ställen kan du boka tid genom att logga in på 1177.se eller genom att ringa till vaccinationsmottagningen.
Här kan du läsa vad som gäller på den ort där du vill vaccinera dig:
Vaccinationstider för influensa, pneumokocker och covid-19 i Jämtland Härjedalen
Här kan du läsa mer om vem som rekommenderas vaccination mot influensa.
Om du blir sjuk
Du som får behandling får veta av din läkare eller sjuksköterska om det är något särskilt du ska tänka på om du får symtom.
Läkaren kan till exempel föreslå att du som har nedsatt immunförsvar ser till att ha snabbtest för influensa hemma. Snabbtest kan man ta själv. Det kan göra att det går fortare för läkaren att bedöma om du behöver till exempel virushämmande läkemedel.
Läs mer om behandling längre ner på sidan.
Snabbtest går att köpa på till exempel ett apotek. De är inte lika säkra som prov som tas i vården. Om läkaren föreslår snabbtest, så gäller den rekommendationen bara för dig. Det finns ingen allmän rekommendation om att köpa och använda snabbtester.
Vad kan jag göra själv om jag blir sjuk?
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.
Växla mellan att vila och att röra på dig
Vila om du behöver det. Kom upp och rör på dig då och då, så snart du orkar.
Det här är exempel på hur du kan pröva att röra på dig om du behöver ligga ner:
- Rör på benen och fötterna.
- Byt sida ibland när du ligger.
- Sätt dig upp eller ställ dig upp ibland.
När du mår bättre kan du försöka vara utomhus och röra på dig. Känn efter vad du orkar.
Drick och ät
Det är viktigt att dricka mer än vanligt, särskilt om du har feber eller hosta. Det är för att du inte ska få vätskebrist. Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.
Du som tar hand om ett barn som är sjuk i influensa behöver hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska. Det är särskilt viktigt om barnet har feber. Då behöver hen dricka mer än vanligt. Annars kan barnet få vätskebrist.
Läs mer om vätskebrist och uttorkning hos barn och vad du kan göra.
Prova näsdroppar eller nässprej
Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.
Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.
Om du har ont i halsen
Det kan kännas skönt och lenande att dricka något varmt eller kallt om du har ont i halsen. Drick till exempel vatten, te, buljong eller soppa. Glass och yoghurt kan också kännas bra. Du kan också suga på vanliga halstabletter. Använd sockerfria tabletter, för tändernas skull.
Det finns olika sorters sugtabletter och sprej som kan lindra om du har ont eller är svullen i halsen. Fråga på ett apotek för att få råd om vilket läkemedel du eller ett barn kan använda. Läs också på läkemedlets förpackning.
Om du hostar
Att dricka något kan lindra om du har hosta. Ha ett glas vatten inom räckhåll när du ska sova, så att du kan ta några klunkar om det behövs.
På apotek finns läkemedel mot hosta. Det är oklart vilken effekt de har, men en del tycker att de hjälper.
Läs mer om hosta och hosta hos barn.
Undvik att röka. Försök också att inte vara på platser där andra personer röker. Hostan blir värre av rök.
Ligg med huvudet högt
Det kan vara lättare lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan lägga extra kuddar under huvudet eller madrassen.
Yngre barn kan tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele i stället för att ligga ned.
Ha svalt där du sover
Det kan vara skönt att ha svalt i rummet där du sover. Du kan till exempel sänka värmen på elementet eller öppna fönstret.
Läkemedel mot värk och feber hos vuxna
Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.
Läs mer i texten Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta - vad ska jag välja?
Läkemedel mot värk och feber hos barn
Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Virus trivs inte i kroppen när den blir för varm. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.
Du kan ge receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel om barnet har feber och är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.
Ring 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.
Detta gäller för barn:
- Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol.
- Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen.
Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.
Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen.
Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.
Vissa läkemedel är bäst att undvika vid feber
Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta - vad ska jag välja?
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
- Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
- Du har symtom på influensa och en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Det gäller även om du är vaccinerad mot influensa.
Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Läs mer om du är gravid.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:
- Du blir plötsligt mycket sämre.
- Du får svårt att andas även när du vilar.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Undersökningar och utredningar
Det är ovanligt att behöva bli undersökt. Men en del behöver bli undersökta av en läkare. Då kan du få lämna prov för att se om symtomen beror på influensa, eller till exempel covid-19. Du får lämna ett salivprov, eller så tar vårdpersonalen provet genom näsan med en tunn pinne.
En del behöver lämna blodprov.
En del behöver behandling
Influensa går oftast över av sig själv. Men en del behöver behandling.
Läkemedel som är antivirala – virushämmande
Det finns läkemedel som är antivirala, eller virushämmande. De förkortar tiden som man är sjuk. En läkare bedömer om du behöver virushämmande läkemedel, till exempel för att du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Behandlingen kan också minska risken att behöva bli inlagd på sjukhus.
Antibiotika hjälper inte
Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus.
Några behöver vård på sjukhus
En del blir allvarligt sjuka av influensa och behöver vård på sjukhus. Det kan hända om du till exempel har svår KOL.
Komplikationer och följdsjukdomar
Ibland kan influensa göra att man även får bihåleinflammation. Barn kan få öroninflammation eller krupp.
Influensa kan ibland leda till lunginflammation.
Du som är gravid eller ammar
Du som är gravid behöver inte söka vård om du blir sjuk med lätta symtom. Det gäller om du inte har till exempel en sjukdom som ökar risken att bli allvarligt sjuk.
Barnet i magen smittas inte om du har influensa.
Läs också: När och var ska jag söka vård?
En del rekommenderas att lämna prov
En del gravida med symtom rekommenderas att lämna prov för influensa. Kontakta barnmorskemottagningen om du får symtom och har till exempel diabetes, högt blodtryck eller obesitas – kraftig övervikt.
Välj region högst upp på sidan för att se vad som gäller där du är.
När behöver jag vaccinera mig?
Läs mer om när du behöver vaccinera dig mot till exempel influensa: Vaccinationer för dig som är gravid.
Influensa och förlossning
De flesta kan föda som vanligt fast de har influensa. Du kan behöva föda med kejsarsnitt om du blir allvarligt sjuk.
Du som ammar
Du kan amma barnet, även om du har influensa.
Så kan du minska risken för influensa
Här är några råd för att minska risken att bli sjuk:
- Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
- Undvik att röra vid ögonen, näsan eller munnen.
- Undvik nära fysisk kontakt med personer som du vet är sjuka.
Här är några råd för att undvika att smitta andra om du själv är sjuk:
- Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar eller nyser.
- Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
Umgås gärna utomhus när många brukar bli sjuka. Det minskar risken för smitta, eftersom viruset skingras snabbare i fria luften.
Här kan du se en film om hur du tvättar händerna.
Här kan du se en film om hur du tvättar händerna.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.