De flesta små sår behöver du inte söka vård för. Små sår brukar läka av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera små sår som inte blir bättre eller läker på tre veckor. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om:

• Huden runt såret blir rödare, mer svullet, gör mer ont, var bildas eller du får feber.
• Det finns risk för rabiessmitta.
• Det finns risk för stelkrampssmitta och du har inte tillräckligt stelkrampsskyd.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om:

• Såret är djupare eller längre än några centimeter och det går inte att få ihop sårkanterna.
• Såret slutar inte blöda efter en halvtimme trots tryck och högläge.
• Du kan inte rengöra såret ordentligt.
• Såret sitter i ansiktet och kan behöva sys av estetiska skäl.
• Du har blivit biten av en människa som du misstänker har till exempel hepatit eller hiv.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Alla sårskador som behöver sys, tejpas eller limmas bör åtgärdas så fort som möjligt, men senast inom 12 timmar på grund av infektionsrisken. I vissa fall kan sår åtgärdas senare.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

De flesta mindre sår kan du ofta behandla själv, men även ett litet sår kan ge problem om du inte tar hand om det på rätt sätt. Vissa små sår måste du söka vård för.

Det viktigaste är att hålla rent

Allra viktigast för att få ett sår att läka bra är att se till att det är rent. Små sår är alltid mer eller mindre smutsiga. Det kan till exempel finnas jord, grus och annan smuts i såret om du har fått ett skrubbsår. Därför ska du rengöra såret noggrant.

Tvätta med tvål

Börja med att tvätta händerna. Sedan tvättar du huden runt såret och därefter själva såret. Det går bra att använda vanlig mild tvål och ljummet rinnande vatten. Använd gärna flytande tvål.

Så kan du ta bort smuts

Du kan försöka ta bort smuts som inte lossnar med hjälp av en fuktad kompress, mjuk borste eller pincett. Du kan även sänka ner såret i vatten för att försöka lösa upp smutsen, eller lägga på fuktiga kompresser en stund och sedan skölja under rinnande vatten igen. Använd gärna duschen.

Om det finns blåsor i såret ska du försöka låta bli att ha sönder dem. Blåsans hud skyddar den hud som håller på att bildas därunder.

Bedövning

Innan du rengör ett sår som gör ont kan du behöva bedöva det genom att stryka på ett tunt lager bedövningssalva. Tvätta händerna innan du gör det. Salvan måste sitta på i fem till tio minuter för att hinna verka.

Bedövningssalvan kan köpas receptfritt på apoteket. Den ska inte användas på barn som är yngre än ett och ett halvt år utan att en läkare har rekommenderat det.

Lufttorka

När såret är rent ska det lufttorka. Du kan låta till exempel skrubbsår eller skavsår vara utan förband om det går. Då gäller det att inget skaver mot såret, som till exempel kläder. I så fall är det bättre att skydda såret med ett plåster eller en kompress.

Lägga förband

För de flesta små sår räcker det att sätta på ett plåster. Om såret är lite större är det bra att täcka det med en kompress. Kompresser och en speciell häfta att fästa dem med kan du köpa på apotek. Där finns också så kallade non woven och salvkompresser som inte fastnar i såret. Dessa är bra att använda vid till exempel ytliga sår som kompresser lätt fastnar i.

När du tränar och idrottar är det bra att skydda såret för att undvika överföring av bakterier och virus. Det gäller både från ditt sår till andra människor och från andra till ditt sår. Det har blivit viktigare i och med en ökande mängd bakterier som är okänsliga mot antibiotika.

Ibland måste förbandet bytas

Förbandet ska bytas om det blir fuktigt eller smutsigt. När du byter bör du samtidigt kontrollera att såret inte har blivit rödare än tidigare eller att det syns något gult och kladdigt i såret. Det kan betyda att det finns var i såret och kan i så fall vara tecken på en infektion.

Du ska inte byta förbandet i onödan, eftersom det kan fördröja läkningen. När du ser att såret har fått en skorpa och ser fint ut behöver du inte sätta på nytt förband.

Här kan du läsa mer om vad som gäller vid olika typer av små sår.

Skärsår kan blöda mycket

Ett skärsår kan blöda ganska mycket även om det inte är så stort. Då kan du trycka med en ihoprullad kompress eller något annat rent tygstycke mot såret tills blödningen stoppar. Blödningen minskar också om du håller den skadade kroppsdelen högt.

När blödningen har minskat kan du rengöra såret under rinnande vatten, gärna med en handdusch så att smuts och skräp inte orsakar en infektion. Använd mild tvål om det kommit smuts i såret och kontrollera att det inte finns glasbitar eller något annat i såret. Om du måste ta bort glasbitar är det bra att använda en ren pincett.

I stället för vanligt plåster är det bra att sätta på hudvänlig häfta eller sårtejp direkt över såret så att sårkanterna hålls ihop. Då ökar möjligheterna för skärsåret att läka fint. Du kan också trycka ihop sårkanterna och sedan sätta på ett vanligt plåster. Byt förbandet om det blir blött eller fuktigt, och ta bort det när såret har läkt.

Efter ett skärsår kan nerver och senor ha skadats. Du kan själv försiktigt känna efter om du kan röra på den del av kroppen som är skadad. Kontrollera om känseln är som vanligt nedanför såret.

Bitsår är ofta infekterade

Du kan få små bitsår genom att bita dig själv i kinden eller tungan av misstag. Sådana sår behöver du inte behandla alls och de läker av sig själva.

Bitsår kan lätt bli infekterade eftersom det finns gott om bakterier i munnen som sprids till såret. Kontakta vårdcentralen för att få hjälp med behandlingen.

Du kan få antibiotika i följande situationer:

• När såret är djupt.
• När såret sitter på händerna nära en led eller sena.
• När det har gått längre tid än sex timmar från det att du blev biten utan att såret har gjorts rent.
• När du är äldre eller har dåligt immunförsvar.

Sticksår kan vara djupa

Ett sticksår kan vara ganska djupt även om det ser litet ut. Du ska skölja rent såret under kranvatten och använda mild tvål om det kommit smuts i såret.

Lägg därefter en kompress eller tygbit på såret samtidigt som du trycker hårt mot såret under 10-15 minuter, tills det slutat blöda. Innan du skyddar såret med plåster ska du kontrollera att inget av det som trängt in i huden finns kvar.

Håll den skadade kroppsdelen högt om det blöder mycket från sticksåret.

Du ska kontakta vården om såret inte har slutat blöda efter en halvtimme. Detsamma gäller om du misstänker att du inte fått bort det som trängt in i huden, till exempel en nål eller en träflisa. I vissa fall kan du behöva få antibiotika.

Du kan också behöva kontakta vården om du fått sticksår på huvudet, händerna eller fötterna. Senor och nerver kan ha skadats. Du kan misstänka att en sådan skada har uppkommit om du inte kan röra på den skadade kroppsdelen eller om känseln inte är som vanligt nedanför såret.

Krossår kan behöva sys

Du kan få ett krossår om du slår dig mot en hård yta, till exempel halkar och slår pannan mot ett bord. Det kan börja blöda från såret, men även i vävnaden under huden. Det kan kännas ömt och svullet och du kan få ett blåmärke.

Du ska hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka en kompress eller tygbit mot såret om det blöder mycket. Såret slutar oftast blöda efter ungefär en kvart. Då kan du ta bort förbandet och göra rent såret under vanligt kranvatten. Använd gärna mild tvål om det kommit smuts i såret.

Om skadan sitter på ett finger där du bär ringar ska du ta av dig ringarna genast eftersom ringarna annars kan hindra blodflödet om fingret svullnar. Det kan också bli svårt eller omöjligt att ta bort ringarna om fingret svullnar. Då kan vårdpersonalen behöva såga upp ringarna.

Du kan ta hand om såret själv om det är mycket litet. Men ibland måste skadad hud tas bort om det är ett större sår. Då kan såret läka på ett bra sätt. I sådana fall ska du kontakta en vårdcentral.

Om såret inte har slutat blöda inom en halvtimme ska du kontakta vårdcentralen. Detsamma gäller i följande situationer:

• Såret gör mycket ont.
• Såret är mycket svullet och stort.
• Området runt omkring såret känns avdomnat.
• Det inte går att göra rent såret.

Om krossåret är större än någon centimeter eller öppet mer än ett par millimeter kan det behöva sys.

Du kan ofta behandla små sår själv och de läker oftast bra och ger små eller obetydliga ärr.

Du ska ändå vara noga eftersom det är viktigt att mindre sår läker så fort och bra som möjligt. Annars finns det risk för komplikationer, framför allt infektioner. Såret kan också lämna ett fult ärr om det inte läker bra.

Sårläkning

Läkningen av mindre sår sker på ungefär samma sätt oavsett hur såret har uppkommit. Den går att dela in i tre faser:

• Först blir det skadade området rött, svullet och ömmar. Ibland vätskar sig såret.
• Därefter repareras den skadade huden. Det tar allt från några dagar till flera veckor beroende på hur stort såret är.
• Till sist blir den nya huden starkare och ärret bleknar. Den här fasen tar från flera månader upp till ett par år.

Huden hos äldre människor har svårare att läka än hos yngre. Sårläkningen försämras också om du röker, äter dåligt eller har vissa sjukdomar, till exempel diabetes. Rökning gör bland annat att blodet får svårare att transportera syre och näring till cellerna i den skadade vävnaden. Därför går läkningen långsammare.

Det finns alltid en risk att ett sår blir infekterat. Då blir huden runt såret röd och svullen och såret gör mer ont än tidigare. Det kan också börja komma vätska ur såret. Det kan synas lite var och lukta illa.

Du ska i första hand försöka tvätta såret igen två till tre gånger om dagen, låta lufttorka och därefter täcka det med ett rent förband. Du ska kontakta en vårdcentral om tecknen på infektion inte går över eller i stället blir värre och du får feber. Du kan behöva behandlas med antibiotika och i vissa fall får du lämna odlingsprover från såret.

Se över skyddet mot stelkramp

Du kan få stelkramp om du inte har tillräckligt vaccinationsskydd och får jord eller annan smuts i såret. Det gäller även om du till exempel har blivit biten av ett djur, skurit dig på en smutsig kniv eller trampat på en smutsig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterier som bland annat finns i jord.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp.

Du kan få en spruta med immunglobulin om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp. Då får du ett omedelbart men tillfälligt skydd mot stelkramp.

Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.