Det är vanligt att få mens någon gång. Därefter kommer den ungefär en gång i månaden fram till klimakteriet som brukar ske i femtioårsåldern. De flesta har mens i ungefär tre till sex dagar och blöder en halv deciliter under hela mensen.

Äggstockarna är den del av det kvinnliga könsorganet där äggceller finns. De två äggstockarna sitter på var sin sida om livmodern. I varje äggstock finns det massor av äggceller. Varje månad mognar en äggcell till ett ägg. Samtidigt växer en mjuk slemhinna inne i livmodern för att kunna ta emot ett befruktat ägg.

När ägget mognat lossnar det från äggstocken och släpps ut i äggledaren. Det kallas för ägglossning. Om ägget inte blir befruktat med spermier behövs inte slemhinnan längre. Då stöts den ut från livmodern tillsammans med blod. Det är det som är mensen.

När mensen är över börjar processen om på nytt inför nästa månad.

Att ha mens är ofta ett tecken på att kroppen är frisk och fungerar som den ska. Men en del har det jobbigt i samband med mensen. Det är till exempel vanligt att humöret påverkas innan mensen, att ha mensvärk eller att känna sig trött. 

PMS – premenstruella spänningar

En del kan känna att brösten och magen svullnar och att humöret påverkas före menstruationen. En del kan må mycket dåligt. Det kan märkas under några dagar eller upp till två veckor före mensen. Det kallas PMS eller premenstruella spänningar. Det finns behandlingar att få om du har svåra problem med PMS som gör att ditt liv påverkas negativt.

Läs mer om PMS och PMDS.

Mensvärk

Det är vanligt att ha mensvärk i nedre delen av magen eller ryggen. En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont. Du kan få behandling som minskar eller tar bort din mens om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Har du så ont att du inte kan leva ditt vanliga liv kan det vara endometrios och det är då viktigt att du söker hjälp.

Läs mer om mensvärk.

Oregelbunden mens eller utebliven mens

Oregelbunden mens är när mensen inte kommer vid samma tid varje månad. En försenad mens behöver inte betyda att det är någonting som är fel eller att du är gravid.  En del har ofta oregelbunden mens.

Läs mer om oregelbunden mens eller utebliven mens.

Rikliga blödningar

Alla blöder olika mycket, men om du blöder så mycket att du besväras av det bör du söka hjälp hos en gynekolog. Då kan du få hjälp med tabletter eller preventivmedel som gör att du blöder mindre eller inget alls.

Tecken på att du blöder för mycket kan vara ett eller flera av följande:

• du blöder i mer än 7 dagar.
• det kommer klumpar i din blödning.
• du måste använda dubbla skydd.

 Läs mer om rikliga blödningar.

Kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning eller ungdomsmottagning om du har ett eller flera av följande besvär: 

• Du har PMS som gör att ditt liv påverkas negativt.
• Du har mensvärk som receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot.
• Du har mens i mer än tio dagar.
• Din mens är mer oregelbunden än vanligt och du känner dig orolig.
• Din mens har inte kommit alls de senaste sex månaderna, och du vet att du inte är gravid eller i klimakteriet.
• Du besväras av kraftiga blödningar.
  
  

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

En del besväras av sin mens och upplever att de inte fungerar som vanligt dagarna innan eller under mensen. En del stannar till exempel hemma från skolan eller jobbet, eller avstår från andra aktiviteter. Men du ska inte behöva må dåligt av mensen. Du kan välja att inte ha mens om du besväras av den.

Du kan välja bort eller skjuta upp mensen

Med hjälp av vissa preventivmedel kan du på ett säkert sätt skjuta upp eller helt välja bort mensen. Du behöver inte ha stora besvär med mensen för att välja att inte ha den.

För dig som inte använder något hormonellt preventivmedel finns det läkemedel som kan skjuta upp blödningen. Det är ett alternativ om din nästa mens kommer under en opassande tid.

Kontakta en gynekologmottagning eller vårdcentral för mer information. 

Det går bra att ha sex under mens om du och den du har sex med vill det. Du kan ha smeksex eller oralsex med tampongen eller menskoppen kvar i slidan. Men ta ut tampongen eller menskoppen om du ska föra in något i slidan. 

Det är mindre risk att bli gravid när du har mens, men det är inte omöjligt. Spermier kan överleva i livmodern i upp till sju dagar. En del har ägglossning nära mensen.  När ägglossningen sker nära mensen kan spermierna överleva länge nog för att möta ett ägg i livmodern. När det sker kan det bli en graviditet.

Det finns olika typer av mensskydd. Välj storlek på mensskyddet efter hur mycket du blöder. De mensskydd som finns att välja på är följande:

• trosskydd
• bindor
• tamponger
• menskopp
• menstrosor.

Du kan läsa mer om de olika skydden på umo.se

Träna och bada med mensskydd

Det går bra att träna med alla slags mensskydd.

Det går bra att bada med tampong och menskopp.

Vissa upplever ett psykiskt obehag av att ha mens. Det kan ibland bero på att du inte känner att din kropp stämmer med din könsidentitet, och att mensen förstärker den känslan. Att känna att ens kropp inte stämmer med ens könsidentitet kallas för könsdysfori.

Läs mer om könsdysfori.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det en remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.