Barn har en medfödd lust att utforska sin omvärld. Det gör de genom leken. Barnets nyfikenhet driver barnet till spontan lek där hen utvecklar sin fantasi och övar på olika saker. Det är vanligt att lekarna upprepas.

Att leka är ett slags kreativt skapande som kräver totalt fokus. Ett barn som leker är ofta helt i nuet och glömmer lätt bort annat runt omkring. När leken ska avbrytas kan barnet behöva få veta det en stund innan. Små barn kan också behöva hjälp att avrunda leken.

Genom leken lär sig barn om sig själva och om andra. De övar sig på olika saker och lär sig också att förstå verkligheten. Till exempel kan leken hjälpa barnet med följande saker:

• Barnet lär sig att kontrollera sin kropp och lär känna sin omgivning.
• Barnet utvecklar sitt språk, sin kreativitet och sin fantasi.
• Barnet lär sig att samspela med andra, känna empati och hantera sina känslor.
• Barnet lär sig att lösa konflikter, uttrycka sin vilja och lita på sig själv.
• Barnet bearbetar upplevelser, händelser och intryck.
• Barnet lär sig förstå olika begrepp och tränar på att koncentrera sig, tänka kritiskt och lösa problem.

Lekarna förändras i takt med att barnets förmågor utvecklas. Här nedan beskriver vi hur barnet utvecklas i olika åldrar och hur det hänger ihop med olika typer av lekar som barnet lär sig av. Alla barn är olika och därför är åldersgränserna inte exakta.

Den första leken uppstår i samspelet mellan det lilla barnet och de som finns i barnets närhet. I början handlar leken om att titta, lyssna, smaka, känna och att härma prat och rörelser.

Lär sig tillit genom tittut

Tittut är ofta en av de första lekarna. Någon gömmer sitt ansikte under några sekunder, men kommer alltid tillbaka. Barnet lär sig att lita på andra och att känna sig tryggt. Samtidigt lär sig barnet att någon eller något kan finnas där fast det inte syns.

Du kan också gömma en leksak och låta barnet hitta den, till exempel genom att dra bort en filt.

Utvecklar sin kommunikation och sin röst

Barnet lyssnar på dig och kommunicerar med sin omgivning redan från födseln. När du pratar, skojar och leker med barnet så utvecklar hen sin kommunikation och sitt språk.

Först använder barnet ögonkontakt, och börjar sedan jollra och härma hur andra pratar. Barnets förmåga att kommunicera blir bättre när du upprepar vad barnet säger. Under det första året passar det därför bra med lekar där ni härmar varandra. Barnet övar samtidigt på att turas om och samspela, vilket är en viktig del av kommunikationen.

Ni kan till exempel sjunga sånger, säga ramsor och leka fingerlekar eller klapplekar.

Lär sig använda händerna

När barnet börjar använda sina händer utforskar hen saker genom att känna på olika former och material. Det kan vara spännande att leka med sand eller att hälla och plaska med vatten. Så småningom blir det en rolig utmaning att lägga klossar i en låda eller att öppna och stänga en lucka.

En rolig lek kan också vara att skapa ljud genom att till exempel slå på grytor med vispar och skedar. Det är stärkande för barnets självförtroende att hen själv kan få saker att hända, och att öva på det om och om igen.

Rör sig mer och mer

Det lilla barnet kan leka när det ligger på golvet, och när barnet rör sig mer förändras leken. Att krypa efter en boll eller dra en leksaksvagn hjälper barnet att utveckla sin förmåga att krypa, gå och förflytta sig snabbare.

Barn mellan ett och tre år tycker ofta om att vara tillsammans med andra barn i sin egen ålder och storlek. De härmar gärna varandra och leker samma lekar. Barnen leker oftast inte med varandra, utan bredvid varandra.

Det är också vanligt att barnet vill vara nära sina föräldrar och göra som de vuxna gör. De hjälper gärna till att hämta saker, duka eller pratar i låtsasmobil. Leken blir ett sätt för barnet att förstå vad det är med om och att öva på att göra vardagliga saker själv.   

I leken tränas samspel med andra

När barn är tillsammans kan de busa och skoja ihop. Det är också vanligt att det blir bråk. Små barn kan inte ta andras perspektiv utan behöver lära sig att dela med sig, inte ta saker från andra och säga nej.

Du kan hjälpa barnet att hantera frustrationer genom att sätta ord på känslor och vägleda hen genom att visa och berätta hur man gör. "Jag hör att du är arg. Nu får vi vänta lite. Snart får du leka med bollen.”

Lär sig prata genom leken

Mellan ett och två år lär sig barnet många nya ord, och då brukar det bli spännande att leka låtsaslekar med ord och begrepp som är kopplade till verkligheten. Det är ett sätt för barnet att utforska hur olika situationer och saker fungerar.

När du leker tillsammans med barnet får leken mer innehåll och språk. Det hjälper barnet att förstå mer om världen, att öka sitt ordförråd och bli bättre på att uttrycka sig. Här är några exempel på lekar som hjälper barnet att utveckla sitt språk:

• klä ut sig
• laga låtsasmat
• sjunga sånger
• säga rim och ramsor.
• läsa pekböcker, böcker och berätta sagor.

De yngsta barnen behöver vuxnas hjälp för att titta i en bok eller lyssna på en kort saga. Du kan prata med barnet om innehållet och uppmärksamma vad hen tittar eller lyssnar på. Det är vanligt att barnet vill höra samma berättelse gång på gång. Det hjälper hen att lära sig och förstå hur något hänger ihop.

Tankeförmågan utvecklas i leken  

I tvåårsåldern är det vanligt att barn börjar undersöka, jämföra och sortera saker som hör ihop. Att organisera och konstruera blir en del av leken. Det är också en övning i att koncentrera sig och att lösa problem. De flesta barn kan fokusera kortare stunder och leken skiftar mellan vad de vill göra.

Här är exempel på lekar:

• lägga pussel av olika slag
• stapla klossar
• bygga med stora legobitar eller magnetbitar
• bygga tågbana
• sortera gosedjuren eller familjens skor i hallen
• ge gosedjuren mat och bädda ner dem.

Många rörliga lekar

När barnet lär sig gå blir det lättare att upptäcka omgivningen. Att leka ute, springa på stigar, klättra på stenar och utforska lekplatser hjälper barnet att lära sig kontrollera kroppen och att utveckla sin självständighet.

Barnet lär sig att gå på tå, hoppa jämfota och gå balansgång när motoriken blir bättre. Då kan det vara roligt och utmanande att bygga banor där barnet får hoppa mellan stenar, balansera på stockar eller smyga fram.

Här är exempel på fler lekar:

• leka med bollar
• springa tillsammans och jaga varandra
• cykla på balanscykel eller trehjuling.

Så ritar och pysslar barnet

Små barn kan enklast börja måla med fingerfärg. När barnet börjar rita med krita så blir märken på pappret till klotter. Så småningom blir rörelserna mer kontrollerade och upprepas så att kritan förs fram och tillbaka eller i cirklar.

I den här åldern kan du till exempel låta barnet rita eller måla med tjocka kritor, pennor, grova penslar och fingerfärg.

Barnet kan leka med lera eller göra enkla pyssel, som att sätta klistermärken på saker.

Barn mellan sju och tio år leker ofta två eller tre tillsammans, men också i större grupper. Leken har nu mer tydliga regler. I den här åldern kan barn också utveckla egna lekar med regler som de kommer överens om. En del lekar har de lärt sig av vuxna eller äldre barn, till exempel tjuv och polis eller kurragömma. Vanliga regellekar är bollspel, som fotboll och brännboll.

Ensamtid och skapande

En del barn kan bli lite mer inåtvända och drömmande i den här åldern. Många har behov av att få vara för sig själva ibland. Leken kan övergå i skapande som att skriva, måla, pyssla eller bygga.

Det är också vanligt att barnen är kreativa tillsammans, genom att till exempel skapa danser, göra pjäser eller berätta historier.

Hemliga språk och ordvitsar

Språket och det logiska tänkandet utvecklas ännu mer, och många barn leker med att använda hemliga språk eller tecken som inte alla kan läsa. Att barnet förstår bättre hur språket fungerar kan också märkas på humorn och att barnet leker med ordvitsar.

Om ditt barn brukar spela dataspel kan du spela tillsammans med barnet och prata om vad som händer i spelet.

Ritar mer verklighetstroget

När barn i den här åldern ritar försöker de återge verkligheten mer som den är. Barnet försöker ge föremål rätt proportioner och djup i bilden.

Relationen med ditt barn stärks om du som vuxen leker med hen minst en kvart om dagen. Här är några exempel på hur du kan uppmuntra lek.

Låt barnet välja lek

Barn behöver möjlighet att få leka fritt. Lyssna på barnets idéer och låt barnet välja lek utifrån sina intressen och vad hen vill göra. Följ barnet och lek på det sätt som hen vill.

Ge tid åt ditt barns lek

Det krävs tid för att leken ska komma i gång ordentligt. Därför är det viktigt att barn får tid att leka färdigt utan avbrott. Kanske kan du vänta en stund med middagen eller en planerad utflykt?

Skapa utrymme för lek

För rollekar krävs en plats som lätt går att förändra. Med en filt och några kuddar kan barnet enkelt göra en koja under ett bord. Utomhus finns mycket utrymme. Lek utomhus. Helst varje dag.

Vägled barnen

Lär barnet säga ifrån om någon behandlar hen på ett sätt som hen inte tycker om. Du kan prata med barnet om det vid ett lugnt tillfälle. Blanda dig bara i leken om någon riskerar att skadas.

Ta fram något att rita med

Hjälp ditt barn att skapa genom att ta fram till exempel pennor eller målarfärg.

Som vuxen kan du vara med i barnets bildskapande genom att rita sådant som barnet känner igen och som du vet att barnet tycker om. Du kan till exempel rita linjerna i en figur och låta barnet färglägga.

Det finns böcker som ger tips på hur man kan måla eller pyssla, till exempel på biblioteket.

Många barn tycker om att leka med leksakspistoler och andra leksaksvapen. Leken kan vara ett sätt för barnet att bearbeta känslor och upplevelser, som inte behöver ha med krig att göra. Det viktigaste är att barnet har någon vuxen att prata med. Då kan du som vuxen också förklara hur du tänker kring saken.

Teckningar av krig och våld

Barn ritar ibland teckningar med inslag av krig, våld och andra skrämmande händelser. Det finns många tänkbara orsaker till att barn gör det. Det kan bero på att barnet har hört eller sett vissa saker. Barn kan också tycka att det är spännande med sådana teman. En del är fascinerade av hjälteberättelser där vapen och strider ingår.

Som vuxen kan du prata med ditt barn om teckningen för att ta reda på om hen vill berätta något om den.

Att barn använder mörka färger i sina bilder ska inte tolkas som tecken på att de mår dåligt. Barn kan tycka om att se den kraftiga effekt den svarta färgen ger mot papprets bakgrund.

Lekar som ofta handlar om våld

Det är vanligt att ett barn som har varit med om något skrämmande eller sorgligt inkluderar det i leken. Det är ett sätt att förstå och bearbeta det som har hänt.

Om ett barn under en längre tid ofta leker lekar som handlar om våld, död eller katastrofer så är det viktigt att prata med barnet. Det kan vara ett tecken på att barnet vill berätta något eller har tankar och känslor som hen behöver hjälp med.

Om du har frågor om ditt barns lek kan du alltid kontakta Barnavårdscentralen, BVC. Du kan också prata med personalen som känner barnet i förskolan eller skolan för att höra hur barnet leker i sammanhangen där.

Att ett barn inte leker kan innebära en varningssignal. Det kan till exempel handla om att barnet är stressat eller för trött.

Kanske händer det för mycket kring barnet så att det inte finns tid att utveckla leken. Många barn behöver lugn och ro för att kunna gå in i sin lek. Det kan vara svårt under en begränsad tid mellan olika aktiviteter.

Du som vuxen behöver ge barnet rätt förutsättningar för att leka. För de minsta barnen är leken viktig för hela utvecklingen. Om barnet inte klarar av att leka kan ni behöva stöd och vägledning.

Barnet kan känna sig oroligt

Att barnet inte leker som vanligt kan också bero på att något pågår som oroar hen. Det kan handla om att föräldrarna har bekymmer eller att en stor förändring är på gång. Det kan till exempel vara en flytt, en separation eller att ett nytt syskon är på väg.

Du behöver hjälpa barnet

Ett barn som inte har lust med något under en längre tid kan behöva hjälp. Det kan betyda att något inte är som det ska. Då behöver du fundera på varför och ställa frågor. 

Du kan också be någon om råd. Till exempel kan du kontakta följande: 

• Barnavårdscentralen, BVC.
• En vårdcentral. 
• Elevhälsan på skolan. Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan.

Genom att vara mycket tillsammans med barnet så kan du förstå vad som känns svårt.

I texter om barnets utveckling i olika åldrar får du information bland annat om hur barn är tillsammans med andra, vad barn förstår och hur barn tänker.