Det kan ta upp till ett år för kroppen att återhämta sig efter förlossningen. Det är bra om du rör på dig och minskar tiden i vardagen då du sitter stilla. Du kan till exempel promenera, sträcka och böja på kroppen, vara utomhus eller hämta något i ett annat rum.  

Här kan du få mer tips på hur du kan röra dig mer i vardagen.
Det är också bra med bäckenbottenträning.

Bra att prata med andra

Prata gärna med andra som du känner förtroende för om hur du mår. Att prata om det som känns svårt och besvärligt kan hjälpa dig att må bättre.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Alla blöder från slidan efter en förlossning. Blodet kommer från det sår som blir när moderkakan lossnar från livmoderväggen.

Blödningen kallas avslag. Det är vanligt att blöda i sex till åtta veckor. När du är aktiv och rör på dig kan det komma lite mer blod. Det är också vanligt att det kommer mer blod om du har legat stilla och sedan reser dig. Då kan det också komma blodklumpar.

Blödningen avtar med tiden. Första dagarna är det som en riklig mens. Sedan blir avslaget brunaktigt innan det till slut blir ljusare och upphör.

Vad kan jag göra själv?

För att minska risken för infektion finns det några saker att tänka på så länge du har avslag:

• Duscha i stället för att bada.
• Använd inte mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
• Använd kondom eller femidom om du har vaginalt samlag.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en barnmorskemottagning eller en vårdcentral om du blöder mycket eller är orolig.

Sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om ett eller flera påståenden stämmer in:

• Du blöder mer än du gjorde första dygnet efter förlossningen.
• Det kommer många eller stora blodklumpar.
• Du blöder igenom en normalstor binda inom en timme.
• Du har feber över 38 grader och ont i nedre delen av magen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan större blödningar bero på?

En större blödning kan bero på att livmodern inte drar ihop sig som den ska, eller att det finns rester av moderkakan inne i livmodern.

Du kan behöva ett läkemedel som ger sammandragningar så att eventuella rester kommer ut. Om det finns rester kvar av moderkakan i livmodern kan de också behöva tas bort genom en gynekologisk skrapning.

Läs mer om blödningar efter förlossningen på lätt svenska. Texten finns översatt till flera språk.

Det är vanligt att få sår i slidan och mellangården under förlossningen. Det kan också hända att ändtarmens ringmuskel skadas, även om det är ovanligt.

Efter förlossningen undersöker barnmorskan eller läkaren underlivet. Du får bedövning, om det behövs. En del bristningar kan behöva sys ihop.

Såren behöver tid för att läka

Såren i slidan behöver tid att läka. Det är vanligt att känna svullnad och obehag de första veckorna.

En del kan få besvär efteråt. Det kan vara stygn som skaver eller släpper, infektion i sår, läckande avföring eller problem vid sex.

Barnmorskan kollar att såren har läkt som de ska

En tid efter förlossningen erbjuds du efterkontroll på barnmorskemottagningen. Då kan du prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns. Barnmorskan undersöker också underlivet.

Barnmorskan kan också bedöma om du behöver träffa en läkare eller en fysioterapeut.

Vad kan jag göra själv?

Det finns några saker att tänka på för att minska risken för infektion innan bristningarna har läkt:

• Duscha i stället för att bada.
• Använd inte mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
• Använd kondom eller femidom om du har vaginalt samlag.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om du har besvär eller frågor om bristningar och sår. Kontakta en barnmorskemottagning i första hand.

En förlossningsavdelning, en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning kan också hjälpa dig.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läs mer i texten Bristningar vid förlossning om när och var du ska söka vård.

Eftervärkar är när livmodern drar ihop sig till sin vanliga storlek. De flesta känner av eftervärkar. Eftervärkar är ofarliga, men de kan göra ont.

Kan kännas som kramp eller mensvärk

Eftervärkar brukar komma i intervaller. De känns som kramp eller mensvärk. Det är vanligt att känna eftervärkar vid amning.

Första gången du föder barn brukar eftervärkarna vara svagare. De kan vara kraftigare om du har haft flera förlossningar.

Eftervärkar brukar gå över 3–4 dagar efter förlossningen.

Vad kan jag göra själv?

Värme kan lindra besvären. Lägg en varm vetekudde mot magen eller ta en varm dusch.

Försöka att slappna av genom att andas lugnt. Det kan hjälpa dig att hantera smärtan.

Du kan också prova receptfria läkemedel. Här kan du läsa mer om vilket läkemedel som passar bäst. 

Har du tillgång till en TENS-apparat så kan det vara ett effektivt sätt att lindra smärtan.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård för eftervärkar. Men du kan kontakta en barnmorska om du har frågor.

Kontakta en barnmorskemottagning eller en vårdcentral om du har feber och det gör ont i nedre delen av magen hela tiden. Det kan vara symtom på infektion i livmodern.

Kontakta genast en förlossningsavdelning eller en jouröppen mottagning om du tror att du har en infektion i livmodern. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läs mer om Infektion i livmodern.

Det är en stor omställning för kroppen att få barn. Det kan också vara en stor omställning i hur du tänker och känner. En del mår sämre i samband med graviditet, förlossning och tiden efter. Det finns också många som mår bra.

Du som har fött barn behöver vila och återhämta dig. Det gäller både dig som mår bra och dig som mår sämre.

Vanligt att känna oro och nedstämdhet

Som nybliven förälder är det vanligt att känna oro eller nedstämdhet. Det kan bero på förändringar i kroppen eller på sömnbrist. Det kan också bero på en reaktion på den nya situationen i livet, att ha blivit föräldrar.

Här är exempel på vanliga psykiska besvär efter en förlossning:

• Du kan ha svårt att koncentrera dig och att fokusera på saker.
• Du kan ha svårt att planera och skapa ordning och reda.
• Du kan känna dig ojämn i humöret, du kan växla mellan att känna dig glad och nedstämd.
• Du kan ha svårt att sova.

Det är också vanligt att känna sig som en dålig förälder och man kan skämmas över att inte vara glad, trots att man har ett nyfött barn.

Sök hjälp om du inte mår bättre

För många blir måendet bättre efter en till två veckor. För en del föräldrar är oron eller nedstämdheten starkare och går inte över så fort. Det kan vara tecken på psykisk ohälsa. Då är det viktigt att söka hjälp.

Vad kan jag göra själv?

Det finns saker du kan göra själv som kan hjälpa. Här är några råd:

• Ta hjälp av varandra om ni är två föräldrar eller be om hjälp från någon annan.
• Prata med någon som du har förtroende för.
• Rör på dig utomhus, gärna i naturmiljö.
• Försök att sova Passa på att sova när barnet sover eller när någon annan kan passa barnet.
• Ät regelbundet.
• Det kan hjälpa att ha barnet hud mot hud.
• Försök att få en stund för dig själv ibland.
• Umgås med personer som du känner förtroende för.
• Tacka nej till sådant som inte känns bra.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller BVC om du mår mycket dåligt. Det kan till exempel vara om du inte känner igen dig själv, om du uppfattar tillvaron förändrad eller annorlunda eller om du själv är orolig för hur du påverkar ditt barn.

På vårdcentralen, BVC eller barnmorskemottagningen kan du få stöd om du känner dig nedstämd, orolig eller om du känner dig som en dålig förälder.

Läs mer i texten om Depression i samband med att du får barn.

Blodets förmåga att stelna förändrar sig när du är gravid. Det gör att du har större risk att få blodpropp, även om det är ovanligt. Den förhöjda risken att få blodpropp finns kvar i sex veckor efter förlossningen.

Vad kan jag göra själv?

Rör på dig i vardagen. Det är också bra att använda stödstrumpor om du sitter eller ligger stilla länge. 

När och var ska jag söka vård?

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om något av följande händer:

• Ditt ben känns tungt och värker.
• Vaden svullnar och blir varm och öm.

Läs mer i texten om blodpropp i benen.

Efter förlossningen är livmodern mer känslig och mottaglig för bakterier. Det ger en ökad risk för att livmodern blir infekterad.

Vanlig orsak till feber efter förlossningen

Infektion i livmodern är en av de vanligaste orsakerna till att få feber efter en förlossning. Infektionen kallas endometrit. Det är viktigt att få behandling vid endometrit. Med behandling brukar man känna sig bättre redan efter några dagar.

Symtom på infektion i livmodern

Det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

• Feber över 38 grader.
• Ont i nedre delen av magen. Det kan kännas som stark mensvärk. Det känns ömt om du trycker på livmodern.
• Det luktar kraftigt illa om avslag och flytningar. Avslag är blodet som kommer efter förlossningen. Avslag brukar ha en stark lukt, så det kan vara svårt att avgöra om det beror på infektion eller inte.  

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en förlossningsavdelning eller en jouröppen mottagning om du tror att du har en infektion i livmodern. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läs mer i texten om Infektion i livmodern.

Det är vanligt att få problem med amning, särskilt de första veckorna efter att barnet är fött. Det är olika hur man upplever problemen.

Mjölkstockning

Du kan ha fått mjölkstockning om bröstet känns ömt och knöligt. Besvären brukar komma plötsligt och du kan känna dig sjuk och få feber.

Mjölkstockning beror på att mjölkgångar i bröstet täpps till av olika orsaker så att mjölken får svårt att komma ut.

Även du som inte ammar kan få mjölkstockning innan brösten helt har slutat producera mjölk. 

Såriga bröstvårtor

Du kan få sår på bröstvårtorna om barnet inte har ett bra tag om bröstvårtan.

Vad kan jag göra själv?

Se till att brösten hålls varma. Det kan förebygga mjölkstockning.  Se också till att barnet har ett stort tag om bröstet vid amning. 

Prova att amma oftare än vanligt, om du har fått mjölkstockning. Stryk lätt med handen över det knöliga området mot bröstvårtan för att göra det lättare för mjölken att komma ut.

Du kan få fler råd i texten om mjölkstockning och i texten om såriga bröstvårtor vid amning.

När och var ska jag söka vård?

Du som behöver stöd och hjälp med amningen kan kontakta BVC eller en barnmorskemottagning. Du kan också kontakta en av de amningsmottagningar som finns på en del orter.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ibland räcker det att du videosamtalar med en läkare eller barnmorska för att få hjälp.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Det är vanligt att få blodbrist under graviditet och förlossning. Blodbristen kan göra att du känner dig trött, yr eller mår dåligt. Då behöver du mer järn för att kroppen ska kunna tillverka röda blodkroppar.

Vad kan jag göra själv?

Ät mat som innehåller järn, exempelvis bönor, kött eller grovt bröd. Du kan också ta järntabletter. Läs mer hos Livsmedelsverket om kostråd för ammande.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral eller en barnmorskemottagning om du misstänker att du har blodbrist.

Läs mer i texten om Blodbrist.

Det är vanligt att få hemorrojder, både som gravid och efter en förlossning. Hemorrojder läker ofta utan någon behandling.

Symtom på hemorrojder

Hemorrojder är när små kuddar av bindväv och blodkärl i ändtarmen blir förstorade. Följande symtom är vanliga:

• Det kan blöda, klia och svida runt ändtarmsöppningen.
• Det kan läcka slem eller avföring.
• Du kan känna något som buktar ut vid ändtarmsöppningen. 

Vad kan jag göra själv?

Försök att undvika att avföringen blir hård. Här finns tips på vad du kan göra.

Ät fiberrik mat och försök att dricka tillräckligt med vätska. Du kan till exempel dricka ett extra glas vatten vid varje måltid.

Tvätta eller duscha huden runt ändtarmsöppningen med ljummet vatten. Det finns också läkemedel som kan hjälpa. Du kan fråga om läkemedel på apoteket.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en barnmorskemottagning eller en vårdcentral om du tror att du har hemorrojder.

Läs mer i texten om hemorrojder.

Efter en förlossning kan livmodern eller slidväggarna sjunka ned. Det kallas framfall. Livmodern kan bukta fram och det kan skava och kännas tungt . Du kan också få svårt att kissa och bajsa. De flesta blir av med framfallet inom ett år efter förlossningen. 

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker som du kan göra för att lindra besvären:

• Träna bäckenbotten.
• Undvik att bli förstoppad.
• Undvik att hoppa, springa och tunga lyft tills du tränat upp bäckenbotten.
• Knip ihop bäckenbotten när du lyfter eller gör annan ansträngning.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har besvär som du tror beror på framfall. Det kan vara att buktar, tynger eller skaver i slidöppningen och om du har svårt att kissa eller bajsa.

Du kan också kontakta en fysioterapeut för att få hjälp med bäckenbottenträning.

Läs mer i texten om Framfall.

Det kan ta några dagar innan magen kommer i gång efter en förlossning. Du kan få olika problem med avföringen:

• En del får avföringsinkontinens. Det betyder att det läcker ut bajs. Ibland kan besvären bero på att den så kallade slutmuskeln har skadats i samband med förlossningen. 
• Andra får problem med förstoppning. Det är särskilt vanligt om du äter järntabletter.

Vad kan jag göra själv?

Här är tips på vad du kan göra:

• Försök att dricka tillräckligt med vätska. Du kan till exempel ta ett extra glas vatten vid varje måltid.
• Gå på toaletten när det behövs. 
• Rör på dig.
• Ät regelbundet. Ät gärna mat med mycket fibrer. Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor, och linser. Det finns också i bröd, flingor, pasta och ris av fullkorn.

Det finns också läkemedel som kan hjälpa.  

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om du får besvär som inte går över.

Kontakta en vårdcentral om du har besvär med avföringsinkontinens. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Du kan också kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekolog.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp med att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Läs mer om avföringsinkontinens.

Läs mer om förstoppning.

De två första veckorna är det vanligare att få urinvägsinfektion än annars. Vanliga symtom är att det svider när du kissar och att du behöver kissa ofta. Du kan också känna dig frusen och trött. 

Vad kan jag göra själv?

Det här kan du göra själv för att lindra besvären:

• Se till att få i dig tillräckligt med vätska. Du behöver 1,5–2 liter per dag.
• Du kan ta smärtstillande läkemedel, som till exempel innehåller paracetamol eller ibuprofen.

När och var ska jag söka vård?

Ofta går infektionen över av sig själv, men en del kan behöva behandling med antibiotika. 

Sök vård på en vårdcentral eller barnmorskemottagning om symtomen blir besvärliga.

Sök vård direkt om du får ont i nedre delen ryggen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp med att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Läs mer i texten om Urinvägsinfektion hos kvinnor. 

Under graviditeten behöver magmusklerna dela på sig. Det är för att göra plats åt den växande livmodern. Efter förlossningen börjar magens muskler att dra ihop sig igen.

Vad händer vid rektusdiastas?

Rektusdiastas är när musklerna inte drar ihop sig helt och det finns kvar ett mellanrum mellan de raka bukmusklerna. Det kan kännas obehagligt. Magen kan puta utåt och du kan vara svag i magmusklerna och i ryggmusklerna. 

För att musklerna ska återfå sin funktion är det bra att träna. En del som har stora besvär kan behöva opereras, men det är ovanligt. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en fysioterapeut eller barnmorska för råd och tips om träning. Hen kan även bedöma om du behöver träffa en läkare för att få behandling.

Vad kan jag göra själv?

Det är bra att träna med särskilda övningar om du har rektusdiastas. Ta hjälp av en fysioterapeut för att få ett träningsprogram som är anpassat för dig.